Nasdaq räknas i dollar
Många fondsparare undrar varför IT-fonderna ha gått så mycket sämre än Nasdaq i år. Svaret är att det har de inte, det är dollarraset som spökar.
Flera läsare har hört av sig och undrat varför USA-fonder och IT-fonder inte alls hängt med uppåt i år, när USA-börserna har stigit. En hade läst i Dagens Industri att Nasdaq har stigit över 20 procent sedan årsskiftet, medan hans fonder knappt har stigit alls.
Förklaringen är förstås dollarn, men det är nog många fondsparare som missat hur dramatisk effekten är av att dollarn det senaste året har backat två kronor, från 9,77 till 7,79 kronor. Halva dollarnedgången har skett i år och därför har Nasdaq Composite Index sedan årsskiftet fram till igår kväll stigit 22 procent i dollar, men "bara" 9 procent i svenska kronor.
Ännu mer dramatisk är skillnaden i avkastning det senaste året. Jämfört med den 10 juni förra året har Nasdaq stigit 6 procent räknat i dollar, men fallit 15 procent räknat i kronor. Därmed är diskussionen kring IT-aktierna annorlunda i USA än bland placerarna på Stockholmsbörsen. I amerikanska tidningar diskuteras om IT-aktierna åter har stigit för mycket, något som kan vara svårt att förstå för svenska placerare.
Tidningarna struntar i att justera
Dagens Industri och andra tidningar gör det förstås inte lättare att bli klok på utvecklingen, när de struntar i att justera för ändrade valutakurser i beskrivningen av hur utländska börsindex har utvecklats. Här på Morningstar försöker vi underlätta förståelsen, dels genom att fondernas avkastningar alltid jämförs i kronor, dels genom att i de flesta diagram ge möjlighet att välja mellan olika valutor.
Men även om enhetliga valutakurser krymper skillnaderna både mellan fonder och jämfört med index, så är skillnaderna i utveckling det senaste året mellan olika IT-aktier fortfarande mycket stor. Aktier i de största IT-bolagen, som Microsoft och IBM, kostar ofta mindre än för ett år sedan, även räknat i dollar. Samtidigt har aktiekurserna stigit kraftigt i mindre bolag med högre risk, till exempel Ericsson och många internetbolag.
Dollarperspektivet bäst
Personligen håller jag fast vid att det är dollarperspektivet som är bäst om man vill försöka förstå utvecklingen, eftersom USA-dollarn (och alla valutor som är knutna till dollarn) är dominerande arbetsvaluta när det gäller merparten av världens aktier, investerare och affärer. Därmed har IT-aktier stigit mer än den svenska fondkurserna ger intryck av och en viss försiktighet är befogad. Nasdaq har nu stigit 46 procent sedan botten den 9 oktober. Samtidigt är kurserna långt ifrån uppe på den nivå där de var förra gången förhoppningarna var starka att en konjunkturuppgång snart skulle börja, kring årsskiftet 2001/2002.
Min gissning är att om en ny högkonjunktur börjar i USA efter sommaren, vilket jag länge har tyckt vore rimligt, så kommer IT-fonderna att fortsätta uppåt en bra bit till. Men räknat i dollar har nog ändå mer än hälften av årets uppgång redan skett.
Förklaringen är förstås dollarn, men det är nog många fondsparare som missat hur dramatisk effekten är av att dollarn det senaste året har backat två kronor, från 9,77 till 7,79 kronor. Halva dollarnedgången har skett i år och därför har Nasdaq Composite Index sedan årsskiftet fram till igår kväll stigit 22 procent i dollar, men "bara" 9 procent i svenska kronor.
Ännu mer dramatisk är skillnaden i avkastning det senaste året. Jämfört med den 10 juni förra året har Nasdaq stigit 6 procent räknat i dollar, men fallit 15 procent räknat i kronor. Därmed är diskussionen kring IT-aktierna annorlunda i USA än bland placerarna på Stockholmsbörsen. I amerikanska tidningar diskuteras om IT-aktierna åter har stigit för mycket, något som kan vara svårt att förstå för svenska placerare.
Tidningarna struntar i att justera
Dagens Industri och andra tidningar gör det förstås inte lättare att bli klok på utvecklingen, när de struntar i att justera för ändrade valutakurser i beskrivningen av hur utländska börsindex har utvecklats. Här på Morningstar försöker vi underlätta förståelsen, dels genom att fondernas avkastningar alltid jämförs i kronor, dels genom att i de flesta diagram ge möjlighet att välja mellan olika valutor.
Men även om enhetliga valutakurser krymper skillnaderna både mellan fonder och jämfört med index, så är skillnaderna i utveckling det senaste året mellan olika IT-aktier fortfarande mycket stor. Aktier i de största IT-bolagen, som Microsoft och IBM, kostar ofta mindre än för ett år sedan, även räknat i dollar. Samtidigt har aktiekurserna stigit kraftigt i mindre bolag med högre risk, till exempel Ericsson och många internetbolag.
Dollarperspektivet bäst
Personligen håller jag fast vid att det är dollarperspektivet som är bäst om man vill försöka förstå utvecklingen, eftersom USA-dollarn (och alla valutor som är knutna till dollarn) är dominerande arbetsvaluta när det gäller merparten av världens aktier, investerare och affärer. Därmed har IT-aktier stigit mer än den svenska fondkurserna ger intryck av och en viss försiktighet är befogad. Nasdaq har nu stigit 46 procent sedan botten den 9 oktober. Samtidigt är kurserna långt ifrån uppe på den nivå där de var förra gången förhoppningarna var starka att en konjunkturuppgång snart skulle börja, kring årsskiftet 2001/2002.
Min gissning är att om en ny högkonjunktur börjar i USA efter sommaren, vilket jag länge har tyckt vore rimligt, så kommer IT-fonderna att fortsätta uppåt en bra bit till. Men räknat i dollar har nog ändå mer än hälften av årets uppgång redan skett.
