Snart revansch för läkemedelsfonder
Relativt andra aktier har läkemedel blivit betydligt billigare, under förra årets börsuppgång. Inför nästa svacka i konjunkturen kommer investerarnas intresse åter att öka.
Jämfört med de flesta andra fondkategorier är det ovanligt stor skillnad mellan olika typer av läkemedelsfonder. Det var extra tydligt under år 2003, då aktier i de största läkemedelsbolagen hade en trög utveckling, medan många av de små bioteknikaktierna var kursraketer.
I snitt under noll
Vinnare 2003 är rena bioteknikfonder, som normalt steg ungefär 25 procent. Allra bäst gick det för ett par av Carnegies fonder, som steg över 75 procent. Samtidigt hamnade de fyra svenska storbankernas läkemedelsfonder, som främst investerar i de största bolagen i branschen, i snitt strax under noll i årsavkastning. Delvis kan detta förklaras med ett allmänt ökat intresse för småbolag och för investeringar med hög risk.
Men de stora läkemedelsbjässarna har också gjort strategiska misstag. Problemen var välkända redan för ett par år sedan, men de har blivit allt tydligare. Kostnaderna för att ta fram nya storsäljande läkemedel har fortsatt att stiga kraftigt, eller med andra ord, avkastningen på investeringar i forskning och utveckling av nya läkemedel har blivit allt lägre.
De stora internationella läkemedelsbolagen har ändå klarat sig hyfsat resultatmässigt än så länge, tack vare gamla storsäljare. Men patenten löper ut och då kan mer lättfotade konkurrenter kliva in med kopior som är lika bra och kostar mindre, det är bara namnen som skiljer. Förra veckan träffade jag Anders Hallberg som förvaltar Carnegie Global Healthcare och han gav en tänkvärd sammanfattning:
Alla har samma strategi
"Problemet är att alla stora läkemedelsbolag har valt samma strategi. De försöker få fram nya storsäljare, helst piller som man behöver ta ett om dagen tills man dör. Samtidigt säljer de sina nischprodukter till små specialiserade läkemedelsbolag. Resultatet är att alla storbolag forskar inom samma områden, de stora folksjukdomarna. Och ju mer konkurrensen ökar, ju mer sjunker deras lönsamhet."
En fördel är att intäkterna är hyfsat oberoende av konjunkturen, men osäkerhet finns ändå eftersom läkemedelsindustrins lönsamhet till stor del beror av politiska beslut, inte minst vilka regler som gäller för offentliga bidrag och försäkringar i USA. 2004 är valår där och de ökade sjukvårdskostnaderna kan bli slagträ i debatten.
Relativt billigare och okänslighet lockar
Efter den kraftiga börsuppgången under 2003 finns dock skäl att ge läkemedelsaktier en ny chans. Samtidigt som aktiemarknaderna i många länder har stigit mer än 50 procent och högriskaktier mest, har aktiekurserna för många av de största läkemedelsbolagen varit oförändrade eller till och med fallit. Relativt andra placeringar har värderingen därför blivit betydligt mer attraktiv.
Lägg därtill att när nästa svacka i konjunkturen kommer, så kommer säkert många investerare att skynda sig att flytta pengar till de branscher som lockar med att vara mest okänsliga. Och det finns nationalekonomer som varnar för att problemen i USA:s ekonomi bara tillfälligt har dolts av rekordlåga räntor och skattesänkningar inför höstens val. Om de har rätt så kommer läkemedelsfonderna snart att ta revansch.
I snitt under noll
Vinnare 2003 är rena bioteknikfonder, som normalt steg ungefär 25 procent. Allra bäst gick det för ett par av Carnegies fonder, som steg över 75 procent. Samtidigt hamnade de fyra svenska storbankernas läkemedelsfonder, som främst investerar i de största bolagen i branschen, i snitt strax under noll i årsavkastning. Delvis kan detta förklaras med ett allmänt ökat intresse för småbolag och för investeringar med hög risk.
Men de stora läkemedelsbjässarna har också gjort strategiska misstag. Problemen var välkända redan för ett par år sedan, men de har blivit allt tydligare. Kostnaderna för att ta fram nya storsäljande läkemedel har fortsatt att stiga kraftigt, eller med andra ord, avkastningen på investeringar i forskning och utveckling av nya läkemedel har blivit allt lägre.
De stora internationella läkemedelsbolagen har ändå klarat sig hyfsat resultatmässigt än så länge, tack vare gamla storsäljare. Men patenten löper ut och då kan mer lättfotade konkurrenter kliva in med kopior som är lika bra och kostar mindre, det är bara namnen som skiljer. Förra veckan träffade jag Anders Hallberg som förvaltar Carnegie Global Healthcare och han gav en tänkvärd sammanfattning:
Alla har samma strategi
"Problemet är att alla stora läkemedelsbolag har valt samma strategi. De försöker få fram nya storsäljare, helst piller som man behöver ta ett om dagen tills man dör. Samtidigt säljer de sina nischprodukter till små specialiserade läkemedelsbolag. Resultatet är att alla storbolag forskar inom samma områden, de stora folksjukdomarna. Och ju mer konkurrensen ökar, ju mer sjunker deras lönsamhet."
En fördel är att intäkterna är hyfsat oberoende av konjunkturen, men osäkerhet finns ändå eftersom läkemedelsindustrins lönsamhet till stor del beror av politiska beslut, inte minst vilka regler som gäller för offentliga bidrag och försäkringar i USA. 2004 är valår där och de ökade sjukvårdskostnaderna kan bli slagträ i debatten.
Relativt billigare och okänslighet lockar
Efter den kraftiga börsuppgången under 2003 finns dock skäl att ge läkemedelsaktier en ny chans. Samtidigt som aktiemarknaderna i många länder har stigit mer än 50 procent och högriskaktier mest, har aktiekurserna för många av de största läkemedelsbolagen varit oförändrade eller till och med fallit. Relativt andra placeringar har värderingen därför blivit betydligt mer attraktiv.
Lägg därtill att när nästa svacka i konjunkturen kommer, så kommer säkert många investerare att skynda sig att flytta pengar till de branscher som lockar med att vara mest okänsliga. Och det finns nationalekonomer som varnar för att problemen i USA:s ekonomi bara tillfälligt har dolts av rekordlåga räntor och skattesänkningar inför höstens val. Om de har rätt så kommer läkemedelsfonderna snart att ta revansch.
