Östeuropa fortsätter upp
Stigande oljepriser och en starkare Putin gynnar Rysslandsfonderna. Polen och Ungern gynnas av stark tillväxt och fördelarna med EU-medlemskap. Men förlustrisken är fortfarande stor.
Aktiemarknaderna i Östeuropa fortsätter att stiga. Under januari steg MSCI Eastern Europe Index 5 procent och uppgången har fortsatt i februari. Till stöd för uppgången har nyhetsflödet från regionen till största delen varit positivt.
Uppgradering av Ryssland
Under förra året var Moskvabörsen den främsta förklaringen till uppgången, MSCI Russia steg 70 procent och hjälpte MSCI Eastern Europe till en uppgång på 56 procent (båda i dollar). Under januari har Standard & Poor's uppgraderat ryska statspapper till snäppet under lägsta betyg för normala obligationer. I oktober var det Moody's som gjorde en uppgradering. Dessa uppgraderingar ses av investerarna som ytterligare bevis på att rysk ekonomi har blivit starkare och mer pålitlig.
Rysslands ekonomi växte med 7,3 procent förra året, enligt officiell statistik. Ökningen från 4,7 procent under år 2002 beror främst på ökad export av och stigande priser på olja. Detta har självklart gynnat Moskvabörsen, som främst består av oljebolag.
Putin sitter säker
Politiskt har president Vladimir Putin stärkt sin position genom valet till parlamentet, Duman, i december. Bara en mindre del av kommunister och nationalister i oppositionen finns nu kvar. Putin kommer också att bli återvald som president i mars. Någon trovärdig motkandidat finns inte, så spänningen gäller främst om Putin kommer att vinna redan i första omgången. Efter valet förväntar sig investerarna nya reformer, särskilt av finansbranschen.
Yukos tidigare huvudägare och VD, Mikhail Khodorkovskij, väntar fortfarande i häktet. Ytterligare tio anställda och aktieägare i Yukos har anklagats för skattebrott under januari och marknaden väntar på besked om fusionen med Sibneft. Samtidigt rapporterade Yukos ett oväntat starkt helårsresultat.
Nya EU-medlemmar
Både i Polen och de andra länderna som väntar på att komma med i EU, och senare byta valuta till euro, är fokus på de statliga utgifterna. Polen behöver minska sitt budgetunderskott kraftigt, men underlaget för en bred politisk kompromiss verkar vara svagt. Regeringen får troligen nöja sig med en svag majoritet för finansminister Hausners sparplan.
Den ungerska finansministern László har fått sparken eftersom han motsatte sig regeringens reformprogram. Hans efterträdare, Tibor Draskovics, säger att hans mål snarare är att byte till euron med bra villkor än att göra det snabbt.
Låg värdering
Trots politiska problem har den ekonomiska tillväxten i både Polen och Ungern varit hög. Fina siffror för fjärde kvartalet har hjälpt aktiebörserna i Warzawa och Budapest att stiga 8 procent vardera hittills i år. Fortfarande finns argument för att uppgången kan fortsatta att vara brantare än i Västeuropa, tack vare högre tillväxt när levnadsstandarden klättrar ikapp Väst och exporten gynnas av medlemskapet i EU. Enligt fondförvaltarna är aktierna dessutom lägre värderade.
Dock bör investerare tänka på att svängningarna i börsutvecklingen historiskt har varit mycket kraftiga, särskilt gäller det ryska aktier. Det är bara ett fåtal andra fondkategorier (främst Ny teknik, Sverige och Latinamerika) som har haft högre standardavvikelse än Östeuropa de senaste tre åren. Mer konkret är investerarnas förtroende både politiskt och ekonomiskt fortfarande mycket svagare än för industriländerna i Västeuropa, vilket betyder att oväntade negativa överraskningar kan ge mycket stort genomslag på aktiekurserna. Investerare i Östeuropafonder tar därför, särskilt efter det senaste året ökade optimism, en stor risk.
Uppgradering av Ryssland
Under förra året var Moskvabörsen den främsta förklaringen till uppgången, MSCI Russia steg 70 procent och hjälpte MSCI Eastern Europe till en uppgång på 56 procent (båda i dollar). Under januari har Standard & Poor's uppgraderat ryska statspapper till snäppet under lägsta betyg för normala obligationer. I oktober var det Moody's som gjorde en uppgradering. Dessa uppgraderingar ses av investerarna som ytterligare bevis på att rysk ekonomi har blivit starkare och mer pålitlig.
Rysslands ekonomi växte med 7,3 procent förra året, enligt officiell statistik. Ökningen från 4,7 procent under år 2002 beror främst på ökad export av och stigande priser på olja. Detta har självklart gynnat Moskvabörsen, som främst består av oljebolag.
Putin sitter säker
Politiskt har president Vladimir Putin stärkt sin position genom valet till parlamentet, Duman, i december. Bara en mindre del av kommunister och nationalister i oppositionen finns nu kvar. Putin kommer också att bli återvald som president i mars. Någon trovärdig motkandidat finns inte, så spänningen gäller främst om Putin kommer att vinna redan i första omgången. Efter valet förväntar sig investerarna nya reformer, särskilt av finansbranschen.
Yukos tidigare huvudägare och VD, Mikhail Khodorkovskij, väntar fortfarande i häktet. Ytterligare tio anställda och aktieägare i Yukos har anklagats för skattebrott under januari och marknaden väntar på besked om fusionen med Sibneft. Samtidigt rapporterade Yukos ett oväntat starkt helårsresultat.
Nya EU-medlemmar
Både i Polen och de andra länderna som väntar på att komma med i EU, och senare byta valuta till euro, är fokus på de statliga utgifterna. Polen behöver minska sitt budgetunderskott kraftigt, men underlaget för en bred politisk kompromiss verkar vara svagt. Regeringen får troligen nöja sig med en svag majoritet för finansminister Hausners sparplan.
Den ungerska finansministern László har fått sparken eftersom han motsatte sig regeringens reformprogram. Hans efterträdare, Tibor Draskovics, säger att hans mål snarare är att byte till euron med bra villkor än att göra det snabbt.
Låg värdering
Trots politiska problem har den ekonomiska tillväxten i både Polen och Ungern varit hög. Fina siffror för fjärde kvartalet har hjälpt aktiebörserna i Warzawa och Budapest att stiga 8 procent vardera hittills i år. Fortfarande finns argument för att uppgången kan fortsatta att vara brantare än i Västeuropa, tack vare högre tillväxt när levnadsstandarden klättrar ikapp Väst och exporten gynnas av medlemskapet i EU. Enligt fondförvaltarna är aktierna dessutom lägre värderade.
Dock bör investerare tänka på att svängningarna i börsutvecklingen historiskt har varit mycket kraftiga, särskilt gäller det ryska aktier. Det är bara ett fåtal andra fondkategorier (främst Ny teknik, Sverige och Latinamerika) som har haft högre standardavvikelse än Östeuropa de senaste tre åren. Mer konkret är investerarnas förtroende både politiskt och ekonomiskt fortfarande mycket svagare än för industriländerna i Västeuropa, vilket betyder att oväntade negativa överraskningar kan ge mycket stort genomslag på aktiekurserna. Investerare i Östeuropafonder tar därför, särskilt efter det senaste året ökade optimism, en stor risk.
