Hellre fegis än girigbuk
Räknat i dollar har Stockholmsbörsen stigit 72 procent de senaste tolv månaderna. Nu finns argument både för och emot en fortsatt uppgång. Valet står mellan rädsla och girighet.
Februari blev ytterligare en plusmånad för Stockholmsbörsen, upp 4 procent. Det betyder att åtta av de senaste tolv månaderna har börsen stigit mer än 3 procent. Som jämförelse kan nämna att under sexton månader från december 2001 till mars 2003 var det bara två månader som börsen steg mer än 3 procent.
Upp 72 procent på ett år
Totalt under de senaste tolv månaderna har aktiekurserna i snitt stigit 50 procent, enligt Affärsvärldens generalindex. Amerikanska investerare har upplevt en ännu större uppgång, eftersom dollarkursen samtidigt har fallit 13 procent. Resultatet är att svenska aktier räknat i dollar på ett år har ökat i värde med 72 procent (argument för ett dollarperspektiv, se länk ovan till höger).
Räknat i dollar är Generalindex nu tillbaka på samma nivå som i november 2000, när endast de första svaga tecknen på en globala konjunkturnedgång hade börjat synas. Dessutom var IT-aktier som Ericsson hösten 2000 fortfarande betydligt dyrare än idag, vilket innebär att de flesta andra aktier var betydligt billigare då. Det finns välkända förklaringar till den kraftiga uppgången det senaste året. I början av 2003 fick invasionen i Irak och lungsjukdomen sars stor uppmärksamhet. Sedan dess har världsekonomin tagit fart, aptiten på risk har ökat kraftigt bland världens investerare och framtidsoptimismen vuxit.
Därmed är det närmast en självklarhet att Stockholmsbörsen inte kommer att stiga lika mycket det kommande året. Men kommer den att stiga alls? Eller till och med falla tillbaka?
Argument för och emot
Vanliga argument för fortsatt stigande aktiekurser är att det kommer en fortsatt konjunkturuppgång som innebär kraftigt ökade vinster i börsföretagen. Till detta kommer den psykologiska effekt som kallas "momentum", att nya investerare och nya pengar flockas till börsen när kurserna har stigit kraftigt under en period.
Vanliga argument emot är att merparten aktier åter har nått en orimligt hög värdering, som innebär att orealistiska vinstlyft redan intecknade och att utrymme för besvikelser saknas. Pessimisterna tvivlar på att den verkliga ekonomiska utvecklingen blir så ljus som optimisterna hoppas. Onekligen finns många varningssignaler att den nuvarande konjunkturuppgången inte kommer att bli så brant som en normal uppgång. Tydligast är detta i USA (se "Obalanser kvar i USA", länk ovan till höger).
Rädd eller girig?
Vad gäller psykologi så visar de senaste tio årens börsutveckling tydligt att de överdrivna svängningarna på aktiemarknaderna inte bara sker uppåt. Nästan varje år har det kommit en svacka, en brist på köpare som utlösts av någon oväntad dålig nyhet och sedan snabbt förstärkts till ett brant ras på 20 procent eller mer.
Vilken slutsats man drar av dessa argument beror nog på balansen mellan rädsla och girighet. Rädslan att förlora pengar tävlar alltid mot längtan att få mer. Personligen blir jag hellre kallad "fegis" än "girigbuk".
Upp 72 procent på ett år
Totalt under de senaste tolv månaderna har aktiekurserna i snitt stigit 50 procent, enligt Affärsvärldens generalindex. Amerikanska investerare har upplevt en ännu större uppgång, eftersom dollarkursen samtidigt har fallit 13 procent. Resultatet är att svenska aktier räknat i dollar på ett år har ökat i värde med 72 procent (argument för ett dollarperspektiv, se länk ovan till höger).
Räknat i dollar är Generalindex nu tillbaka på samma nivå som i november 2000, när endast de första svaga tecknen på en globala konjunkturnedgång hade börjat synas. Dessutom var IT-aktier som Ericsson hösten 2000 fortfarande betydligt dyrare än idag, vilket innebär att de flesta andra aktier var betydligt billigare då. Det finns välkända förklaringar till den kraftiga uppgången det senaste året. I början av 2003 fick invasionen i Irak och lungsjukdomen sars stor uppmärksamhet. Sedan dess har världsekonomin tagit fart, aptiten på risk har ökat kraftigt bland världens investerare och framtidsoptimismen vuxit.
Därmed är det närmast en självklarhet att Stockholmsbörsen inte kommer att stiga lika mycket det kommande året. Men kommer den att stiga alls? Eller till och med falla tillbaka?
Argument för och emot
Vanliga argument för fortsatt stigande aktiekurser är att det kommer en fortsatt konjunkturuppgång som innebär kraftigt ökade vinster i börsföretagen. Till detta kommer den psykologiska effekt som kallas "momentum", att nya investerare och nya pengar flockas till börsen när kurserna har stigit kraftigt under en period.
Vanliga argument emot är att merparten aktier åter har nått en orimligt hög värdering, som innebär att orealistiska vinstlyft redan intecknade och att utrymme för besvikelser saknas. Pessimisterna tvivlar på att den verkliga ekonomiska utvecklingen blir så ljus som optimisterna hoppas. Onekligen finns många varningssignaler att den nuvarande konjunkturuppgången inte kommer att bli så brant som en normal uppgång. Tydligast är detta i USA (se "Obalanser kvar i USA", länk ovan till höger).
Rädd eller girig?
Vad gäller psykologi så visar de senaste tio årens börsutveckling tydligt att de överdrivna svängningarna på aktiemarknaderna inte bara sker uppåt. Nästan varje år har det kommit en svacka, en brist på köpare som utlösts av någon oväntad dålig nyhet och sedan snabbt förstärkts till ett brant ras på 20 procent eller mer.
Vilken slutsats man drar av dessa argument beror nog på balansen mellan rädsla och girighet. Rädslan att förlora pengar tävlar alltid mot längtan att få mer. Personligen blir jag hellre kallad "fegis" än "girigbuk".
