Ännu värt öka andelen räntesparande
Världens aktiemarknader har rört sig i sidled det senaste halvåret. Risken att negativa nyheter ger en rejäl svacka finns kvar, så det är inte för sent att flytta en del av sparandet till räntefonder.
Efter en kraftig global återhämtning från mars 2003 till mars 2003, då aktiekurserna i snitt steg 50 procent räknat i dollar, har börsutvecklingen varit trist det senaste halvåret. Det kan tyckas märkligt eftersom den globala högkonjunkturen har fortsatt, men bevisar nog helt enkelt att majoriteten nu anser att aktiekurserna år på en rimlig nivå.
Bara 7% framöver
Baserat på de grundläggande samband som finns mellan produktion och företagsvinster är det därmed rimligt att förvänta sig en avkastning från aktier på i genomsnitt 7 procent per år, sett över de kommande 10-20 åren (se veckans krönika ”Aktiefonder är fortfarande dyra”, länk ovan till höger). Men svängningarna enskilda år kommer rimligen att fortsätta.
Dessutom har utvecklingen på världens aktiemarknader de senaste tio åren blivit allt mer likriktad. Tydligast är att om börserna i New York faller, då drar de med sig alla andra nedåt. Därmed har det blivit allt svårare att förbättra avkastningen genom att välja rätt marknad. Fortfarande är det dock stor skillnad mellan olika fondförvaltares prestationer, eftersom de väljer olika aktier, så valet av fondföretag har blivit viktigare.
Svängningarna på världen börser har också tilltagit i storlek, med minst ett stort börsras per år. Det gör att fondsparare kan tjäna mycket på att vänta med att investera till efter ett av dessa börsras. Under 1990-talet var det vanligt att alltid ge rådet ”köp och behåll”, men de ökade svängningarna har gjort det uppenbart att det finns mycket att tjäna på att minska sparandet i aktiefonder efter börsuppgångar och vänta på nästa köptillfälle. Precis som för ett halvår sedan talar det för att sälja.
Fyra slutsatser
Resultatet av en allt mer likriktad börsutvecklingen och tilltagande svängningar är att det främst är valet mellan aktiefonder och räntefonder som avgör en fondsparares avkastning. Dessutom finns det fyra viktiga slutsatser av ovanstående. För det första har det blivit mycket viktigare att hålla ned avgifterna, indexfonder med låga avgifter är därför ett intressant alternativ. För det andra kan de fondsparare som ägnar tid åt sitt fondsparande främst nå hög avkastning genom att leta efter duktiga förvaltare. För det tredje är det dumt att investera i aktier strax efter en brant uppgång. Men viktigast är kanske insikten att risken finns att aktier i framtiden kommer att ge lägre avkastning än räntefonder.
Ända sedan slutet på 2003 har jag oroat mig för att majoriteten placerare är för optimistiska och att oväntade negativa nyheter snart skulle ge aktiekurserna en rejäl knuff nedåt. Ännu har det inte hänt, men mörka moln har tornat upp sig vid horisonten – åtstramning i Kina, räntehöjningar och svagare konsumtion i USA, stigande oljepriser. Mitt tips är fortfarande att öka andelen räntefonder och vänta på nästa köptillfälle, som kommer när aktiefonderna har backat rejält.
Bara 7% framöver
Baserat på de grundläggande samband som finns mellan produktion och företagsvinster är det därmed rimligt att förvänta sig en avkastning från aktier på i genomsnitt 7 procent per år, sett över de kommande 10-20 åren (se veckans krönika ”Aktiefonder är fortfarande dyra”, länk ovan till höger). Men svängningarna enskilda år kommer rimligen att fortsätta.
Dessutom har utvecklingen på världens aktiemarknader de senaste tio åren blivit allt mer likriktad. Tydligast är att om börserna i New York faller, då drar de med sig alla andra nedåt. Därmed har det blivit allt svårare att förbättra avkastningen genom att välja rätt marknad. Fortfarande är det dock stor skillnad mellan olika fondförvaltares prestationer, eftersom de väljer olika aktier, så valet av fondföretag har blivit viktigare.
Svängningarna på världen börser har också tilltagit i storlek, med minst ett stort börsras per år. Det gör att fondsparare kan tjäna mycket på att vänta med att investera till efter ett av dessa börsras. Under 1990-talet var det vanligt att alltid ge rådet ”köp och behåll”, men de ökade svängningarna har gjort det uppenbart att det finns mycket att tjäna på att minska sparandet i aktiefonder efter börsuppgångar och vänta på nästa köptillfälle. Precis som för ett halvår sedan talar det för att sälja.
Fyra slutsatser
Resultatet av en allt mer likriktad börsutvecklingen och tilltagande svängningar är att det främst är valet mellan aktiefonder och räntefonder som avgör en fondsparares avkastning. Dessutom finns det fyra viktiga slutsatser av ovanstående. För det första har det blivit mycket viktigare att hålla ned avgifterna, indexfonder med låga avgifter är därför ett intressant alternativ. För det andra kan de fondsparare som ägnar tid åt sitt fondsparande främst nå hög avkastning genom att leta efter duktiga förvaltare. För det tredje är det dumt att investera i aktier strax efter en brant uppgång. Men viktigast är kanske insikten att risken finns att aktier i framtiden kommer att ge lägre avkastning än räntefonder.
Ända sedan slutet på 2003 har jag oroat mig för att majoriteten placerare är för optimistiska och att oväntade negativa nyheter snart skulle ge aktiekurserna en rejäl knuff nedåt. Ännu har det inte hänt, men mörka moln har tornat upp sig vid horisonten – åtstramning i Kina, räntehöjningar och svagare konsumtion i USA, stigande oljepriser. Mitt tips är fortfarande att öka andelen räntefonder och vänta på nästa köptillfälle, som kommer när aktiefonderna har backat rejält.
