Välj rätt Balkanfond
Årets fondvinnare är Gustavia Balkan, med en uppgång på 50 procent. Uppgången fortsätter troligen, men frågan är vilken Balkanfond som kommer att ge bäst resultat framöver.
Från årsskiftet fram till igår kväll har Gustavia Balkan stigit 50 procent och är därmed just nu etta i Sverige. Det är en av de mest valda PPM-fonderna under sommaren, investerat belopp har ökat från 3 till 93 miljoner kronor på åtta månader. Den har hittills varit den enda öppna Balkanfonden i Europa.
1 oktober startar även East Capital en Balkanfond, som kommer att finnas med hos PPM från start. På en presskonferens den här veckan presenterade fondbolaget ett trumfkort, Carl Bildt, före detta statsminister och numera FN:s envoyé till Balkan. Han kommer att ingår i fondens investeringskommitté.
En personkoppling finns. Björn Lindström som förvaltar Gustavia Balkan har tidigare varit Rysslandsförvaltare hos East Capital, men startade förra året ett eget fondbolag tillsammans med Ola Gilstring från Handelsbanken. Nu är förstås frågan: vilken Balkanfond kommer att ge bäst resultat framöver?
Först bör man notera att det finns skillnader i fondernas inriktning, för båda fonderna investerar även utanför de länder som normalt brukar kallas ”Balkan”. Gustavia investerar även i Ryssland och Ungern, och kan även placera i Polen, Tjeckien och Österrike. East Capital håller sig söder om Ungern, men kommer även att placera i Turkiet.
Argument för Gustavia
Förvaltaren Björn Lindström hos Gustavia är koncentrerad på en enda fond och med facit i hand framstår det som både modigt och framsynt att förra året starta just en Balkanfond. Den har snart funnits ett helt år och kan uppvisa bra resultat. Nu finns även planer att öppna ett lokalt kontor och anställa inhemska analytiker.
300 miljoner kronor finns redan investerat i fonden, varav som sagt en tredjedel kommer från PPM. Att portföljen av innehav redan finns ger en fördel för nya investerare, för nya pengar åker delvis snålskjuts på gamla (befintliga andelsägare är med och betalar transaktionskostnader vid köp av nya aktier).
Det motsvaras av nackdelar för de första investerarna i East Capitals fond, som till en början bara består av en stor påse pengar. Att köpa aktier på så här outvecklade aktiemarknader tar tid, den som stressar kommer att betala onödigt mycket. Det betyder att investerare som är med från dag ett kommer att vara med och betala transaktionskostnader många gånger om i takt med att nya investerare kliver in. Om den branta uppgången fortsätter under oktober kommer dessutom East Capital inte att hänga med förrän fonden är fullinvesterad.
Argument för East Capital
Samtidigt är East Capital ett större och äldre fondbolag, med bredare kontaktyta mot hela Östeuropa. Grundaren Peter Elam Håkansson har två gånger blivit utsedd till ”Årets stjärnförvaltare” av Morningstar och Dagens Industri. Den ambitiösa värvningen av Carl Bildt visar att satsningen på Balkanfonden är helhjärtad.
East Capital har redan en Östeuropafond som delvis har investerat i Balkan. Enligt East Capital har avkastningen på fondens investeringar i Balkan det senaste året varit hela 156 procent, betydligt bättre än Gustavia. Fast detta är inte en rättvis jämförelse, det är betydligt lättare att i efterhand välja ut en del av en fondportfölj som har gått bra, än att starta rätt fond vid rätt tillfälle. Dessutom har det varit lättare att få hög avkastning på små belopp, eftersom tilldelningen i privatiseringar har varit begränsad.
Å andra sidan finns många exempel på att fondbolag som startar nya fonder brukar anstränga sig extra för att åstadkomma en bra start. East Capital kommer rimligen att fokusera på Balkanfonden, medan deras Östeuropafond under ett par månader kommer i andra hand.
Argument mot Balkan
En given fråga är förstås om East Capital är för sent ute, när det redan har varit en mycket kraftig börsuppgång det senaste två åren. Detta gäller dock även de flesta andra aktier. Jämför man med andra ”emerging markets” så verkar länderna i Balkan fortfarande vara i ett väldigt tidigt skede, vilket talar för att det kan finnas stor potential kvar. Fast historiska mönster visar att det ofta sker mycket dramatiska börsras på tidiga ”emerging markets”, så dåliga nyheter kan mycket väl ge en krasch under år 2005.
Argument för Balkan
Men eftersom Balkan är årets vinnare hittills kommer troligen allt fler placerare att hoppa på under slutet av 2004. Det finns ett tydligt mönster historiskt att även professionella investerare gärna vill ha med en del av årets vinnaraktier i sina portföljer, för att kunna visa upp i sin rapportering. Dessutom är det många investerare som byter till vinnarfonder, vilket som sagt syns på intresset för Gustavia Balkan hos PPM (nackdelen med detta beskrivs i ”PPM-vinnare ger förluster”, länk ovan till höger). Uppgången brukar hålla i sig även under januari och februari året efter.
På längre sikt har flera av länderna på Balkan goda chanser att bli medlemmar i EU och i så fall bör de kunna följa de imponerande historiska mönster som till exempel Irland och Portugal uppvisar. Optimisterna hoppas därför att aktiemarknaderna i regionen kommer att utvecklas lika bra som Baltikum har gjort fram till idag.
Turkiet och Grekland har ganska stora aktiemarknader, även om de är mycket mindre än Stockholmsbörsen (med ett börsvärde på 2500 miljarder kronor), men aktiemarknaderna på Balkanhalvön är extremt små. Både East Capital och Gustavus har idag störst investeringar i Kroatien (summa börsvärde 50 miljarder kronor) och i Rumänien (60 miljarder). Allra minst är enligt East Capital aktiemarknaden i Makedonien med ett börsvärde på 3 miljarder kronor. Detta betyder att inflöden från utlandet kan ge snabba uppgångar (som i år), men om utlänningarna plötsligt säljer kan det bli extrema ras (som i Ryssland 1998). Det talar för att rätt Balkanfond är en bredare Östeuropafond, som balanserar med placeringar i fler länder.
Samtidigt finns bra argument för att Balkan borde ge långsiktigt högre avkastningen än resten av Östeuropa. Ett är att dessa länder inte hunnit lika långt i utvecklingen ännu, men har gott hopp att komma med i EU. Ett annat argument är aktiemarknadernas beroende av sina jämförelseindex. Turkiet och Grekland är idag med bland de 50 länder som täcks av globala börsindex från MSCI, men om börserna på Balkan växer i storlek och blir mer genomlysta kommer de troligen inom 5-10 år att komma med i MSCI Emerging Markets Index, vilket garanterat ger ytterligare kurslyft.
Närmaste halvåret
Men att investera i en Balkanfond är alltså inte självklart. Dessa aktiemarknader klarade sig dock bättre än andra liknande marknader under börsraset i slutat av april, vilket gör att jag tycker att sannolikheten för en bra avkastning det närmaste halvåret överväger.
Valet av fond är inte heller självklart. Det finns som sagt nackdelar med East Capital, men jag tycker ändå att fördelarna överväger. Åtminstone för mig, som har träffat Peter Elam Håkansson många gånger och har stor respekt för hans kunskap och engagemang.
