Annorlunda risk hos läkemedelsfonder
Vanliga aktiefonder påverkas främst av konjunktur och vinstutveckling, medan läkemedelsfonder är betydligt mer beroende av politiska beslut. Valet i USA nästa vecka har stor betydelse.
Läkemedelsfonderna är en besvikelse för andra året i rad. Bioteknikaktier hade visserligen en bra utveckling under år 2003, men de svenska läkemedelsfonderna investerar i första hand i de stora amerikanska läkemedelstillverkarna som inte alls hängde med när aktiemarknaderna återhämtade sig efter invasionen i Irak. Under 2004 har den dåliga utvecklingen fortsatt, nästan alla fonder i kategorin ”Branschfond, läkemedel & bioteknik” har utvecklats klart sämre än världsindex.
Beroende av politiska beslut
Det finns flera orsaker, men den grundläggande är att läkemedels- och bioteknikföretag till skillnad från de flesta andra börsföretag inte påverkas särskilt mycket av konjunkturen. Istället är de starkt beroende av politiska beslut och att trenden för dessa har varit negativ de senaste åren. Dessa politiska beslut gäller både villkoren för patenträttigheter, tillstånden för nya läkemedel, konkurrensen från andra läkemedel och samhällets kostnader för läkemedel. Risken är därför stor att ett politiskt beslut gör att en eller flera läkemedelsaktier plötsligt kraschar.
Forskning och utveckling av nya läkemedel har blivit allt dyrare för läkemedelsföretagen, så när de lyckas få fram ett nytt läkemedel behöver de försöka behålla sina patent så länge som möjligt. Tidigare har det funnits goda möjligheter att förlänga patent genom att utvecklas nya varianter på befintliga läkemedel, men myndigheterna har börjat ställa hårdare krav. Konkurrensen från kopior har därför hårdnat, vilket ger lägre priser och pressar vinsterna totalt sett.
Nästa problem är att det har blivit svårare att få tillstånd, både för nya läkemedel och att behålla tillstånd för gamla läkemedel. Ett fall den senaste månaden som det skrivits mycket om i svenska tidningar är Astrazeneca, som misslyckades med att få tillstånd att sälja blodproppsmedlet Exanta. Ett ännu större misslyckande kom veckan efter när Merck drog in sitt smärtstillande preparat Vioxx. Hårdare krav på vetenskapliga bevis och minskad tolerans för negativa biverkningar ökar riskerna för motgångar.
Störst inverkan har dock politiska beslut om ändrade regler för statlig bekostnad av läkemedel. I Sverige har vi subventioner av de flesta receptbelagda läkemedel, men nya regler som säger att läkaren ska välja det billigaste alternativet som fungerar. I USA pågår en politisk debatt, dels om att beskära rätten till dyra läkemedel, dels att ta bort regler som hindrar parallellimport (när samma läkemedel säljs billigare i andra länder). Valet i USA nästa vecka har stor betydelse för om reglerna kommer att ändras.
Uppvärdering kommer
I en färsk analys argumenterar SEB:s läkemedelsförvaltare Henrietta Theorell för att en uppvärdering kommer: ”I ett längre perspektiv är värderingen av aktier i läkemedelssektorn relativt attraktiv idag. Efter besvikelserna har värderingarna fallit och amerikanska läkemedelsbolag värderas idag lägre än genomsnittet för börsen. Om historien upprepar sig kommer de stora läkemedelsbolagen att uppvärderas när räntehöjningstrenden är etablerad. Dessa aktier kan i ett sådant scenario få en period med god avkastning, vilket vore gynnsamt för läkemedelsfonderna” säger Henrietta Theorell.
Jag håller med, det verkar rimligt att en omvärdering sker, förr eller senare. Men de annorlunda risker jag påpekade inledningsvis har inte försvunnit. Det största hotet är nog förslag om drastiska reformer i USA för att minska samhällets kostnader för läkemedel.
Beroende av politiska beslut
Det finns flera orsaker, men den grundläggande är att läkemedels- och bioteknikföretag till skillnad från de flesta andra börsföretag inte påverkas särskilt mycket av konjunkturen. Istället är de starkt beroende av politiska beslut och att trenden för dessa har varit negativ de senaste åren. Dessa politiska beslut gäller både villkoren för patenträttigheter, tillstånden för nya läkemedel, konkurrensen från andra läkemedel och samhällets kostnader för läkemedel. Risken är därför stor att ett politiskt beslut gör att en eller flera läkemedelsaktier plötsligt kraschar.
Forskning och utveckling av nya läkemedel har blivit allt dyrare för läkemedelsföretagen, så när de lyckas få fram ett nytt läkemedel behöver de försöka behålla sina patent så länge som möjligt. Tidigare har det funnits goda möjligheter att förlänga patent genom att utvecklas nya varianter på befintliga läkemedel, men myndigheterna har börjat ställa hårdare krav. Konkurrensen från kopior har därför hårdnat, vilket ger lägre priser och pressar vinsterna totalt sett.
Nästa problem är att det har blivit svårare att få tillstånd, både för nya läkemedel och att behålla tillstånd för gamla läkemedel. Ett fall den senaste månaden som det skrivits mycket om i svenska tidningar är Astrazeneca, som misslyckades med att få tillstånd att sälja blodproppsmedlet Exanta. Ett ännu större misslyckande kom veckan efter när Merck drog in sitt smärtstillande preparat Vioxx. Hårdare krav på vetenskapliga bevis och minskad tolerans för negativa biverkningar ökar riskerna för motgångar.
Störst inverkan har dock politiska beslut om ändrade regler för statlig bekostnad av läkemedel. I Sverige har vi subventioner av de flesta receptbelagda läkemedel, men nya regler som säger att läkaren ska välja det billigaste alternativet som fungerar. I USA pågår en politisk debatt, dels om att beskära rätten till dyra läkemedel, dels att ta bort regler som hindrar parallellimport (när samma läkemedel säljs billigare i andra länder). Valet i USA nästa vecka har stor betydelse för om reglerna kommer att ändras.
Uppvärdering kommer
I en färsk analys argumenterar SEB:s läkemedelsförvaltare Henrietta Theorell för att en uppvärdering kommer: ”I ett längre perspektiv är värderingen av aktier i läkemedelssektorn relativt attraktiv idag. Efter besvikelserna har värderingarna fallit och amerikanska läkemedelsbolag värderas idag lägre än genomsnittet för börsen. Om historien upprepar sig kommer de stora läkemedelsbolagen att uppvärderas när räntehöjningstrenden är etablerad. Dessa aktier kan i ett sådant scenario få en period med god avkastning, vilket vore gynnsamt för läkemedelsfonderna” säger Henrietta Theorell.
Jag håller med, det verkar rimligt att en omvärdering sker, förr eller senare. Men de annorlunda risker jag påpekade inledningsvis har inte försvunnit. Det största hotet är nog förslag om drastiska reformer i USA för att minska samhällets kostnader för läkemedel.
