Nyårslöften gör mer nytta än nya koden
Både fondchefer, förvaltare och fondsparare skulle kunna förbättra fondernas resultat genom att byta attityd och agera för att lyfta fram de bästa fonderna.
De första tre åren som redaktör på Morningstar gav jag i årets sista krönika förslag på nyårslöften. Första året var det ett nyårslöfte från fondcheferna, andra året ett löfte från förvaltarna och tredje året ett löfte från fondspararna. Det är tidlösa förslag, som gäller lika mycket idag (länkar till höger).
Fondcheferna tycker jag i första hand ska lova att se till kundernas bästa när de fattar beslut om reklam och lansering av nya fonder. Krönikan ”Nyårslöften som fondcheferna borde ge” beskriver hur fondsparare ofta blev vilseledda under 1990-talet och argumenterar för att fondbolagens chefer borde försöka bli mer omtänksamma. Gamla paragrafen 1 i fondlagen har dock i april 2004 fått tillägget ”vid förvaltningen” så att fondcheferna inte längre tvingas bryta mot lagen för att behålla jobbet (se nedan).
Förvaltarna har nog fortfarande svårt att följa fondlagen, för det är ofrånkomligt att fondspararna och fondbolagens ägare ofta har olika intressen. Men genom att förvalta fonderna mer aktivt och ärligt berätta när de tycker att deras marknad är för dyr skulle de göra stor nytta. Mer om detta i krönikan ”Förvalta aktivt och berätta ärligt”.
Fondspararna skulle faktiskt också kunna gör mycket för att förbättra för varandra. Idag är de flesta fondsparare passiva och reagerar inte vare sig på höga avgifter eller dåliga resultat. Om tillräckligt många skulle byta bort sin sämsta fond så skulle ökad konkurrens om kunderna tvinga fondbolagen att erbjuda bättre villkor och det skulle gynna alla fondsparare, påpekar jag i krönikan ”Lova att byta fond”.
Ny "kod"
För två veckor sedan kom fondbranschens eget förslag till nyårslöften, ”Svensk kod för fondbolag” (länk till höger). Det är en sammanfattning som innehåller övergripande principer för fondbolag. Mycket av innehållet är ”skall” men där finns också rekommendationer enligt principen ”följ eller förklara” (de fondbolag som inte vill eller inte har råd att följa rekommendationen skall förklara varför de avviker från koden).
Självklar är det bra med en sammanfattning, men de nyheter som finns jämfört med tidigare är inte så dramatiska som de kan verka. Ta till exempel den nya regeln att som säger:
”Att fondbolaget vid förvaltningen av en investeringsfond agerar uteslutande i andelsägarnas gemensamma intresse säkerställs främst genom öppenhet och god information. För att ytterligare säkerställa att andelsägarintresset tillvaratas bör oberoende ledamöter ingå i fondbolagets styrelse. Minst hälften av ledamöterna i ett fondbolags styrelse bör vara oberoende av fondbolaget och dess närstående bolag. Samtliga styrelseledamöter har dock samma ansvar.” (sidan 4)
Notera först de två orden ”vid förvaltningen”. Som jag tidigare har påpekat innebär dessa två ord i den nya fondlagen en dramatisk skillnad jämfört med tidigare (se ”Nu slipper fondbolagen hymla med avgifterna”, länk ovan till höger). Fondernas avgifter ligger till exempel utanför förvaltningen, liksom lanseringen av nya fonder och annan marknadsföring.
Lätt missförstå ”oberoende”
Notera sedan att det står ”bör” vilket betyder att detta är en frivillig regel. Men dessutom är det lätt att missförstå betydelsen av att människor i styrelsen är ”oberoende”.
Verkligheten är att styrelsen i ett svenskt aktiebolag alltid ska arbeta för ägarnas intressen och att styrelsens mål är att skapa så stort värde som möjligt för ägarna. Även om en styrelseledamot är ”oberoende” så får de inte motarbeta ägarnas intressen, till exempel genom att enbart fokusera på kunderna eller de anställdas intressen. Så de ”oberoende” ledamöterna i ett fondbolags styrelse får bara genomdriva förbättringar för fondspararna om de kan göra troligt att dessa indirekt är till nytt för ägarna (till exempel att bättre villkor för spararna lockar fler kunder).
En nära bekant till mig var på mitten av 1990-talet oberoende styrelseledamot för några allemansfonder hos en av storbankerna. Hon har berättat att hon flera gånger under ”Övriga frågor” gav förslaget att fondavgifterna borde sänkas. Varje gång avvisades förslaget med motiveringen att det inte vore lönsamt. Och när det var dags att välja ny styrelse blev hon inte omvald.
Nyårslöften gör mer nytta än nya koden
På samma sätt tror jag det blir med övriga nyheter i fondbolagens kod. De kan låta som stora förändringar, men i verkligheten sker ingen märkbar förändring av hur fondspararna behandlas. För att på allvar ändra hur fondspararna behandlas krävs att var och en av de ansvariga ändrar sin egen attityd. Därför tror jag att om mina förslag till nyårslöften (se ovan) följs av tillräckligt många, så skulle de göra mer nytta än fondbolagens nya kod.