Rekordstora uttag under december
Fondsparandet under december innehåller fyra dramatiska nyheter. Men fondbranschen väljer att sopa nyheterna under mattan, vilket är kortsiktigt.
Ibland är det häpnadsväckande hur Fondbolagens Förening försöker ge intryck av att ge en objektiv bild av fondsparandet, samtidigt som det verkliga syftet verkar vara att försöka vilseleda media för att skapa en glättad bild av hur fondsparandet utvecklas.
I dag kom ett nytt exempel. Ett pressmeddelande från Fondbolagens Förening berättar om månadsstatistiken för december (som innehåller insättningar och uttag för de olika fondtyper som svenska folket sparar i). Men istället för att som normalt berätta om utvecklingen under den senaste månaden, handlar nästan hela pressmeddelandet om helåret 2004 jämfört med tidigare år (länk till höger).
Fyra nyheter
Fast när jag granskar den senaste statistiken visar den att fyra dramatiska nyheter inträffade under december:
1. Första utflödet netto på 27 månader. För första gången sedan september 2002 (då Stockholmsbörsen under de föregående sex månaderna nästan hade halverats i värde) var uttagen totalt sett större än insättningarna. Nettoutflödet från fonderna var bara 0,7 miljarder, men under 2003 och första halvåret 2004 har branschen nästan varje månad haft ett inflöde på över 3 miljarder kronor. December var svagt även förra året, men då kom ändå in 1 miljard netto.
2. Största uttagen ur aktiefonder på 39 månader. Uttagen brutto ur aktiefonder var under december de största sedan september 2001 (då attacken mot World Trade Center i New York skedde). Nettoutflödet var dock inte alls lika stort, vilket talar för att en stor del av uttagen beror på byten mellan olika fonder. Men insättningarna i aktiefonder på 10,6 miljarder kronor under december var mindre än uttagen på 11,2 miljarder, vilket är fjärde gången under 2004. Och under de senaste åtta månaderna har det varit ett sammanlagt nettouttag ur aktiefonder på 2,6 miljarder kronor, vilket är sämre än motsvarande åtta månader 2002.
3. Största omsättningen i korta räntefonder någonsin. De senaste tre åren har det varit dramatiskt ökad omsättning i korta räntefonder just under december. Troligen beror detta på olika typer av skatteplanering (som Fondbolagens Förening nog inte vill berätta om). Under december gjordes uttag ur korta räntefonder på 14,5 miljarder och insättningar på 14,7 miljarder, mer än dubbelt så mycket som genomsnittet per månad under resten av året. Omsättningen motsvarar 9 procent av det totala sparandet i korta räntefonder. Även omsättningen i långa räntefonder var under december dubbelt så stor som under en normal månad.
4. Största omsättningen i fonder någonsin. På grund av denna ovanligt stora omsättning i både aktiefonder och korta räntefonder slog även den totala omsättningen i fondandelar rekord under december. Insättningarna brutto var 32,2 miljarder kronor och uttagen 32,9 miljarder och den sammanlagda omsättningen på 65 miljarder är nytt rekord. Jämfört med det totala fondsparandet på 964 miljarder per sista september motsvarar den bara 7 procent. Men det är som sagt under en enda månad.
Skulle omsättningen vara lika stor resten av året innebär det att nästan hälften av fondsparandet skulle omplaceras, brutto. En liten andel mycket aktiva fondsparare står dock för en stor del av omsättningen, medan en bred majoritet fondsparare är passiva. Men större rörlighet ökar ändå möjligheterna för nya fondbolag att ta upp kampen med de fyra storbankerna.
Kortsiktigt
Dessa fyra nyheter i statistiken för december tror jag att storbankerna vill tysta ned. Men frågan är om det verkligen ligger i hela fondbranschens intresse att dessa frågor inte diskuteras. Faktum är att nysparandet numera är mycket lågt i Sverige och att regering och riksdag de senaste åren gjort mycket lite för att stimulera sparande. Många svenskar känner sig rikare därför att deras fastigheter och aktier har stigit i värde, vilket rimligen gör att det är färre av de som har möjlighet som frivilligt sätter in nya pengar i aktiefonder. Det långsiktiga nysparandet är istället till största delen tvångssparande via PPM och tjänstepensioner (se "Allt fler hot mot fondbranschen", länk ovan till höger).
Jag tycker att det är kortsiktigt av fondbranschen att försöka söva media med påståenden om att år 2004 var ungefär som år 2003, att nysparandet fortfarande är stort även om det minskade från 70 till 56 miljarder kronor. Det är bättre att lyfta fram de stora nyheter som inträffade under december och berätta vad de beror på. Ovanligt dyra julklappar är rimligen en förklaring, skatteplanering en annan. Ökat intresse att försöka byta till bra aktiefonder kan vara en tredje förklaring.
Borde inte sopas under mattan
Men under ytan kvarstår att korta räntefonder främst är ett alternativ till vanliga bankkonton, de innehåller sällan långsiktigt sparande. Och utan PPM skulle nysparandet i aktiefonder nästan vara nere i noll, trots att Stockholmsbörsen haft två jättebra år.
Jag tror att den höga svenska kapitalbeskattningen är en viktig förklaring till det minskade intresset för långsiktigt sparande i Sverige. Och många skräms nog fortfarande av värdeminskningen under 2002. En tredje förklaring är som sagt att stigande fastighetspriser gjort att många känner sig så rika att de tycker att de kan strunta i att spara mer. Samtidigt behöver Sverige ett ökat privat sparande för att kunna behålla vår konkurrenskraft, till exempel för att underlätta nyföretagande och investeringar i utbildning av nästa generation spetskompetens.
Dessa är viktiga frågor, som inte borde sopas under mattan. Och fondbranschen skulle naturligtvis tjäna på ett ökat frivilligt nysparande.
