Höjda utdelningar ger tillfällig topp
De kontanta utdelningarna från företagen på Stockholmsbörsen stiger kraftigt även i vår. Resultatet blir ett tillfälligt köptryck i april, men fundamentalt sett är höjda utdelningar dåliga nyheter för aktieägarna.
Affärsvärldens generalindex steg 4 procent under februari, mer än dubbelt så mycket som under januari. Men utifrån de grundläggande faktorer som brukar styra börsutvecklingen så borde februari ha varit sämre än januari.
De stora börsföretagens rapporter för fjärde kvartalet kom redan i slutet av januari och överlag var vinstutvecklingen positiv. Kanske var vinstökningarna redan förväntade, men dessutom stärktes dollarkursen 6 procent under januari, vilket borde ha var gynnsamt. Under februari har det kommit en rad dåliga nyheter globalt (till exempel minskad BNP i Tyskland och Japan under fjärde kvartalet, samt stigande oljepriser och stigande producentpriser i USA) och dollarkursen har backat tillbaka.
Europa eller utdelningar
Kanske är det lättare att förklara Sverigefondernas brantare uppgång under februari om man vidgar perspektivet till resten av Europa. Precis som under hösten har börserna i Europa allmänt utvecklats bättre än världsindex och en rimlig förklaring är att allt fler internationella investerare föredrar tillgångar i länder med starka valutor (se ”Stockholm följer Europa uppåt”). När dollarn åter försvagas, så ökar inflödet till Europa.
Ytterligare en populär förklaring i media är att det kommit många nyheter om kraftigt höjda utdelningar från de svenska börsföretagen. Fast jag är tveksam, för det finns minst lika starka argument för att se höjda utdelningar som ett problem. Här är tre vanliga argument för att aktieplacerare bör gilla höga utdelningar:
Högre direktavkastning. Ett klassiskt sätt att avgöra om en aktiekurs är rimlig är att addera aktiens direktavkastning (utdelning per år i procent av aktiekursen) och den förväntade framtida tillväxten per år hos utdelningen, på lång sikt. Så länge summan är större än placerarens avkastningskrav är aktien köpvärd enligt denna modell. En kraftig ökning av utdelning i år betyder dock att den framtida tillväxten måste bli lägre, men vissa placerare fokuserar ändå på att leta efter hög direktavkastning.
Köptryck i april. Många fondförvaltare och börsanalytiker argumenterar att de stora aktieutdelningarna under april ger bränsle till en fortsatt börsuppgång. Argumentet baseras på att många av de professionella förvaltarna har order att vara fullinvesterade, så när utdelningarna kommer är de tvungna att köpa fler aktier. Men en tillfällig ökning av efterfrågan, orsakad av ett inflöde av pengar, ändrar logiskt sett inte efterfrågan när det tillfälliga inflödet har upphört. Övriga investerare, som valde att sälja när aktiekurserna steg, är knappast intresserade att köpa förrän kurserna åter har gått ned. Så utdelningarna ger på sin höjd en tillfällig topp i börsutvecklingen.
Positiv framtidstro. Historisk har en kraftig höjning av ett börsbolags utdelning tolkats som att företagsledningen och styrelsen vågar tömma kassan eftersom de är optimistiska om den framtida vinstutvecklingen. Förr sågs det nämligen som ett allvarligt misslyckande att behöva sänka utdelningen. De senaste tio åren har dock utdelningen allt mer övergått till att vara en viss procent av vinsten och kommer därför att variera mer i takt med konjunkturen.
Rent rationellt finns därmed snarare fundamentala argument för att se höjda utdelningar som dåliga nyheter:
Brist på bra investeringar. En förklaring till kraftigt höjd utdelning från ett börsföretag är att dess företagsledning har svårt att hitta lönsamma investeringar. Om kassan växer sig för stor anser styrelsen att ägarna kan få bättre avkastning på annat håll. Om många börsföretag har brist på investeringsalternativ så tyder det alltså snarare på en negativ framtidstro och detta är förstås en negativ nyhet.
30 procent skatt. För enskilda aktieägare som betalar skatt på utdelningar är det en nackdel att årets skatt ökar. Om pengarna hade stannat i börsbolaget hade aktiekursen och den framtida reavinsten istället blivit högre och det finns en rimlig förhoppning att svensk kapitalbeskattning på sikt kommer att sänkas till EU-nivå. Den lösning som allt fler börsföretag väljer är att kombinera kontant utdelning med att köpa tillbaka egna aktier, vilket betyder att ägarna delvis får välja mellan kontanter och en större andel i bolaget.
Fallande aktiekurser. Allt annat lika så ska börsföretagens aktiekurser falla den dag aktien noteras exklusive årets utdelning – falla exakt lika mycket som utdelningen är per aktie. Och större utdelningar betyder förstås att aktiekurserna borde falla mer. De flesta utdelningar på Stockholmsbörsen ges under april och början av maj, och med rekordstora utdelningar betyder förstås att de börsindex som räknas utan utdelningar (som OMX och Generalindex) troligen kommer att backa under april. Inklusive utdelningar behöver index inte backa, men det beror på att indexberäkningen inte tar hänsyn till skatten på utdelningar.
Min slutsats är att höjda utdelningar åtminstone inte är något argument för att Stockholmsbörsen borde stiga, annat än möjligen en tillfällig topp i april. En sådan topp kom under april 2004, så om den upprepas är det rimligen ett bra tillfälle att sälja.