Tre år efter raset
Nu är det fem år sedan världsindex nådde ”all-time-high” och tre år sedan det stora börsraset. Den längsta börsuppgången sedan perioden 1994 till 1997 gör att många fondbetyg har ändrats rejält under sommaren.
Vad är ett ”börsras”, hur mycket måste aktieindex falla? Amerikanerna brukar ha definitionen att nedgången måste vara minst 20 procent från föregående topp för att det ska vara ”bear market” på New York-börserna. Själv tycker jag dessutom att en nedgång måste vara minst 10 procent från föregående topp för att det ska vara en ”börssvacka”.
Med dessa mått mätt har vi nu upplevt uppgång på Stockholmsbörsen ända sedan mars 2003, hela 29 månader med obruten uppgång. Inte sedan den långa uppgången från juli 1994 till augusti 1997 har det varit goda tider så länge.
Och det har gått tre hela år sedan det stora börsraset sommaren 2002. Börsnedgången efter Nasdaq-bubblan höll på i tre år, från våren 2000 till våren 2003. Men det brantaste börsraset skedde på bara fyra månader, perioden april till och med juli 2002. Därefter svängde börsutvecklingen kring en platt trend under åtta månader, med en botten i oktober, en topp i november och en andra botten i mars 2003.
Min syn på aktiefonder har svängt helt sedan tiden efter börsraset, vilket syns om man letar i vårt arkiv och läser de krönikor jag skrev i augusti och september 2002. Då var min övertygelse mycket stark att det skulle komma en börsuppgång, till exempel i ”Slut på PPM-pessimismen”, ”Intresset borde vara på topp”, ”Börsen är på väg uppåt” och ”Börsraset bra, för köparna” (länkar ovan till höger). Pessimist blev jag i slutet av 2004, när aktiebörserna tog ny fart uppåt trots tecken på att tillväxten i världsekonomin höll på att mattas av.
Börsraset borta ur fondbetygen
Tre år råkar vara en ovanligt viktig tidsperiod för fonderna, eftersom avkastningen de senaste tre åren både finns med i många jämförelser och används som utgångspunkt för de flesta fondbetyg, däribland Morningstar Rating. Den här sommaren har vi dessutom upplevt en kraftig börsuppgång, vilket tillsammans betyder att det skett en dramatisk omsvängning i fondernas 3-årstabeller, från minus till plus.
Resultatet av att börsraset har försvunnit ur 3-årsresultaten är att nästan alla fondkategorier nu uppvisar klart positiv avkastning de senaste tre åren, enda undantaget är räntefonder som placerar i dollar. Vinnare de senaste tre åren med avkastning på över 100 procent är kategorierna Latinamerika, Norge och Östeuropa.
Morningstar Rating för fonderna har även ändrat sig en hel del. Bland de fyra svenska storbankerna är den tydligaste förändringen att snittbetygen för SEB och Nordea har förbättrats kraftigt. SEB är nu på samma nivå som Robur, med snittbetyg på 3,32 jämfört med 3,34. Nordea är fortfarande sist av de fyra, men har klättrat från 2,44 till 2,82 på fyra månader. Under sommaren har Nordea dessutom tagit bort ett stort antal danska aktiefonder registrerade i Luxemburg (som kallas ”Nordea-1”) ur det sortiment som marknadsförs i Sverige, vilket ger ytterligare förbättring av Nordeas snittbetyg.
Bland de enskilda fonderna märks också stora förändringar för de aktiefonder som rasade ovanligt kraftigt under 2001 och 2002. Tydligast är förändringen för fonder med hög risk. Till exempel har SEB Concept Biotechnology gått från 2 till 5 stjärnor på två månader och SEB Internetfond har gjort samma förbättring på ett år. Nordeas allemansfonder Alfa och Beta har klättrat från 3 till 5 stjärnor på fyra månader och Nordea Tillväxtbolagsfond har återhämtat sig från 1 till 3 stjärnor på tre månader.
Fortsatt variation under hösten
Eftersom världens aktiemarknader nådde en botten i början av oktober 2002 och en tillfällig topp i slutet av november 2002, så kommer fondbetygen troligen att ändras kraftigt även under resten av hösten. Detta visar på en nackdel med att enbart använda en enda tidsperiod vid betygsättningen av fonder.
Morningstar i USA sätter fondbetyg på tidsperioderna 3, 5 och 10 år. Sedan vägs de tre betygen ihop till en sammanlagd Morningstar Rating. Här i Europa har Morningstar bara funnits i drygt fem år och därför har vi bara full kontroll över fondernas historik de senaste fem åren, men inom Morningstar diskuteras att även i Europa införa fondbetyg mätt på de senaste 5 årens utveckling.
Fem år sedan toppen
Fast just nu är det inte bara tre år sedan börsraset utan även fem år sedan MSCI världsindex nådde ”all-time-high” räknat i svenska kronor (i början på september 2000). Det betyder att även historiken de senaste fem åren kommer att uppvisa stora svängningar framöver.
Min slutsats är att man måste acceptera att valet av tidsperiod alltid påverkar utvärderingen av fonder. Flera olika perioder ger ökad rättvisa, men för att detta ska vara möjligt krävs att alla fonder har lång historik. Om utvärderingen ska vara meningsfull behöver fonderna dessutom ha haft samma förvaltare under hela historiken, vilket blir mindre vanligt när mätperioden förlängs (även om andelen fonder som bytte förvaltare minskade under lågkonjunkturen).
En fördel med fondbetyg baserat på både tre och fem års historik skulle ändå vara att det blir tydligare att fondernas prestationer varierar över tiden. En nyttig lärdom vore också att förvaltare som lyckas bra under en börsuppgång ofta är förlorare under börsras, och tvärtom. Detta kan vara värt att ta hänsyn till vid användning av de nuvarande fondbetygen.
Ett sätt att gardera sig innan man investerar pengar i en fond är att även titta på sidan ”Historik” för den enskilda fonden här på Morningstar. Där finns även resultaten de enskilda åren och raden ”% Rankning i kategori” visar fondens placering under de dåliga åren 2001 och 2002. Bäst är 1 och 100 sämst, så om en fond har rankning 15 innebär det att 85 procent av de andra fonderna i kategorin har haft en sämre utveckling under perioden.
