Trög revansch
Efter tre dåliga år tog läkemedelsfonderna viss revansch under 2005. Om de politiska hoten i USA mot branschens vinster visar sig fortsätta vara mest tomt prat, så kan uppvärderingen fortsätta.
Läkemedelsfonder tillhörde de mest populära i det första PPM-valet hösten 2000. Det berodde både på bra långsiktiga resultat under 1990-talet och hög avkastning just under år 2000. Samtidigt som främst IT-aktier värderades ned, ville många öka andelen i läkemedelsbolag, som sågs som en tryggare placering under en konjunkturnedgång.
Sedan kom dock en serie besvikelser. Först lyckades utvecklingen av nya läkemedel sämre än väntat och sedan kom politiska hot i USA. Händelseutvecklingen på den amerikanska marknaden är avgörande för läkemedelsfonderna, för här finns både merparten av de stora börsbolagen och den största försäljningen.
2002 föll läkemedelsaktier nästan lika mycket som världsindex och under återhämtningen 2003 och 2004 hängde branschindex inte alls med uppåt. Förklaringen är troligen främst hoten i USA, där både konsumtionen av dyra mediciner och vinstmarginalerna hittills har varit höga. Men kostnaderna för det amerikanska samhället är på väg att bli ohållbara i takt med att befolkningen åldras, vilket gör att politiker och myndigheter försöker sänka kostnaderna (se ”Annorlunda risk hos läkemedelsfonder”).
Revansch 2005
Efter tre dåliga år gav dock 2005 en viss revansch för läkemedelsaktier, de fonder som säljs i Sverige steg i genomsnitt 29 procent. Till stor del beror uppgången på att svenska kronan försvagats och dollarn stärkts, men jämfört med övriga amerikanska aktier var branschen ändå bland vinnarna. En återhämtning är rimlig, för vinstutvecklingen i branschen har varit god de senaste fem åren, betydligt bättre än aktiekursernas utveckling. Effekterna av den politiska debatten i USA kring kostnader för mediciner på läkemedelsbolagens vinster är nämligen ännu så länge liten. Dessutom har bolagen genomfört kostnadsbesparingar. Paradoxen är därför att vinstutvecklingen har varit god de senaste fem åren, samtidigt som aktiekurserna har utvecklats dåligt. Om det visar sig att de politiska hoten i USA mot läkemedelsföretagens vinster inte förverkligas fullt ut, så kan läkemedelsaktier alltså fortsätta ta revansch.
Läkemedelsfonder var därför en av de sex kategorierna som i januari var med i årets omgång av tävlingen ”Årets stjärnförvaltare”, där Dagens Industri och Morningstar utser de individer som har lyckats bäst på både kort och längre sikt. Carnegie har i många år satsat hårt just på specialistkompetens när det gäller läkemedelsaktier och lyckats bra. Anders Hallberg på Carnegie fick guldstjärnan, men han har nu sagt upp sig från Carnegie. Den mest erfarne av Carnegies läkemedelsförvaltare, Henrik Rhenman, var dock näst bäst i kategorin och skulle ha fått silverstjärnan om han hört till ett annat fondbolag.
Bioteknik egen kategori
Slutligen är det viktigt att komma ihåg att det är stor skillnad mellan olika typer av läkemedelsfonder. Även om de största läkemedelsbolagens aktier har haft en trög utveckling, så har till exempel många av de små bioteknikaktierna varit både kursraketer och förlorare. För att förtydliga detta skapade Morningstar i höstas en egen kategori för bioteknikfonder. Du som hoppas på en någorlunda stabil avkastning framöver ska alltså hålla dig till fonder i kategorin ”Branschfond, läkemedel”. Fonderna i den nya kategorin ”Branschfond, bioteknik” har ofta ett historiskt risktagande (mätt som standardavvikelse de senaste fem åren) som är dubbelt så hög som hos de fonder som främst investerar i de största läkemedelsbolagen.
Sedan kom dock en serie besvikelser. Först lyckades utvecklingen av nya läkemedel sämre än väntat och sedan kom politiska hot i USA. Händelseutvecklingen på den amerikanska marknaden är avgörande för läkemedelsfonderna, för här finns både merparten av de stora börsbolagen och den största försäljningen.
2002 föll läkemedelsaktier nästan lika mycket som världsindex och under återhämtningen 2003 och 2004 hängde branschindex inte alls med uppåt. Förklaringen är troligen främst hoten i USA, där både konsumtionen av dyra mediciner och vinstmarginalerna hittills har varit höga. Men kostnaderna för det amerikanska samhället är på väg att bli ohållbara i takt med att befolkningen åldras, vilket gör att politiker och myndigheter försöker sänka kostnaderna (se ”Annorlunda risk hos läkemedelsfonder”).
Revansch 2005
Efter tre dåliga år gav dock 2005 en viss revansch för läkemedelsaktier, de fonder som säljs i Sverige steg i genomsnitt 29 procent. Till stor del beror uppgången på att svenska kronan försvagats och dollarn stärkts, men jämfört med övriga amerikanska aktier var branschen ändå bland vinnarna. En återhämtning är rimlig, för vinstutvecklingen i branschen har varit god de senaste fem åren, betydligt bättre än aktiekursernas utveckling. Effekterna av den politiska debatten i USA kring kostnader för mediciner på läkemedelsbolagens vinster är nämligen ännu så länge liten. Dessutom har bolagen genomfört kostnadsbesparingar. Paradoxen är därför att vinstutvecklingen har varit god de senaste fem åren, samtidigt som aktiekurserna har utvecklats dåligt. Om det visar sig att de politiska hoten i USA mot läkemedelsföretagens vinster inte förverkligas fullt ut, så kan läkemedelsaktier alltså fortsätta ta revansch.
Läkemedelsfonder var därför en av de sex kategorierna som i januari var med i årets omgång av tävlingen ”Årets stjärnförvaltare”, där Dagens Industri och Morningstar utser de individer som har lyckats bäst på både kort och längre sikt. Carnegie har i många år satsat hårt just på specialistkompetens när det gäller läkemedelsaktier och lyckats bra. Anders Hallberg på Carnegie fick guldstjärnan, men han har nu sagt upp sig från Carnegie. Den mest erfarne av Carnegies läkemedelsförvaltare, Henrik Rhenman, var dock näst bäst i kategorin och skulle ha fått silverstjärnan om han hört till ett annat fondbolag.
Bioteknik egen kategori
Slutligen är det viktigt att komma ihåg att det är stor skillnad mellan olika typer av läkemedelsfonder. Även om de största läkemedelsbolagens aktier har haft en trög utveckling, så har till exempel många av de små bioteknikaktierna varit både kursraketer och förlorare. För att förtydliga detta skapade Morningstar i höstas en egen kategori för bioteknikfonder. Du som hoppas på en någorlunda stabil avkastning framöver ska alltså hålla dig till fonder i kategorin ”Branschfond, läkemedel”. Fonderna i den nya kategorin ”Branschfond, bioteknik” har ofta ett historiskt risktagande (mätt som standardavvikelse de senaste fem åren) som är dubbelt så hög som hos de fonder som främst investerar i de största läkemedelsbolagen.
