Målsparare ska fokusera på rätt insättning
Om spartiden är kortare än tio år, så är insättningarna mycket mer avgörande för resultaten än avkastningen. Därefter ökar effekten av skillnader i avkastning dock snabbt.
Mycket tankemöda ägnas åt vilka fonder som kommer att gå bäst framöver. Men mitt intryck är att svenska folket funderar ganska lite på hur stort belopp de ska spara.
Sparkapitalet är ofta förutbestämt genom tidigare sparande, arv eller gåva. Eller också tas ett snabbt beslut att ett jämt belopp per månad är ett ”lagom” månadssparande, till exempel 500 kronor per månad. Detta belopp ligger sedan fast, år efter år, utan hänsyn till ändrad inkomst eller ändrat sparmål.
Utgå från sparmålet
Logiskt borde utgångspunkten istället vara sparmålet, särskilt när spartiden är ganska kort och målet är känt. Till exempel om någon vill köpa en segelbåt om 5 år, så borde utgångspunkten vara att ta reda på ungefär hur mycket pengar som drömbåten kostar. Därefter går det att räkna baklänges vilket månadssparande som behövs för att nå sparmålet med några olika antaganden om förväntad avkastning på sparandet.
Priserna på båtar är ganska stabila, så det är rimligt att räkna med att en båt som i dag kostar 120.000 kronor kommer att ha ungefär samma pris om fem år. Tabellen nedan visar i första och andra kolumnen några möjliga kombinationer av månadssparande och förväntad avkastning som efter fem år ger detta belopp.
Experterna brukar vara överens om att aktiemarknaden på lång sikt framöver kommer att ge någonstans mellan 6 och 9 procent total värdeökning per år (nominellt, justerat för inflationen något lägre). Som synes i tabellen ovan spelar det inte så stor roll om avkastningen blir 0 eller 9 procent så länge spartiden bara är fem år, insättningarna måste ändå vara mer än 1500 kronor per månad för att nå sparmålet 120.000 kronor. För att det ska räcka med att spara 1000 kronor per månad krävs hela 25 procent avkastning per år.
Men när spartiden ökar så växer betydelsen av avkastningens storlek dramatiskt. Mest imponerande är effekten som synes i tabellen när spartiden ökas från 20 till 40 år, men även mellan 10 och 20 års månadssparande är effekten av ränta på ränta betydande. Om spartiden är 10 år så innebär en höjning av avkastningen från 6 till 9 procent bara att insättningarna kan minskas från 1458 till 1231 kronor (-16%). Men när spartiden är dubbelt så lång så innebär samma höjning av avkastningen att sparbeloppet per månad kan minskas från 1034 till 714 kronor (-31%).
Lättare att höja månadssparandet
Ibland är förstås sparmålet svårt att bestämma, till exempel är det svårt att räkna ut hur stort sparkapital man behöver som pensionär. Men resultatet påverkas entydigt genom att ändra insättningarna, medan det är en chansning att försöka spå vilka fonder som kommer att lyckas bäst framöver. Och för de flesta är det lättare att höja månadssparandet lite, än att lyckas välja rätt fonder.
Slutligen är det värt att påpeka att det är mycket svårare att nå hög avkastning under längre tidsperioder, vilket beror på att snittavkastningen per år skiljer sig mindre mellan olika fondtyper på lång sikt. Å andra sidan är det svårare att förutsäga ungefär hur stor avkastningen faktiskt blir under korta tidsperioder, eftersom variationen i avkastning mellan enskilda år är stor, så optimister har större chans att klara sig med ett lite mindre månadssparande på kort sikt.
Sparkapitalet är ofta förutbestämt genom tidigare sparande, arv eller gåva. Eller också tas ett snabbt beslut att ett jämt belopp per månad är ett ”lagom” månadssparande, till exempel 500 kronor per månad. Detta belopp ligger sedan fast, år efter år, utan hänsyn till ändrad inkomst eller ändrat sparmål.
Utgå från sparmålet
Logiskt borde utgångspunkten istället vara sparmålet, särskilt när spartiden är ganska kort och målet är känt. Till exempel om någon vill köpa en segelbåt om 5 år, så borde utgångspunkten vara att ta reda på ungefär hur mycket pengar som drömbåten kostar. Därefter går det att räkna baklänges vilket månadssparande som behövs för att nå sparmålet med några olika antaganden om förväntad avkastning på sparandet.
Priserna på båtar är ganska stabila, så det är rimligt att räkna med att en båt som i dag kostar 120.000 kronor kommer att ha ungefär samma pris om fem år. Tabellen nedan visar i första och andra kolumnen några möjliga kombinationer av månadssparande och förväntad avkastning som efter fem år ger detta belopp.
| Månadssparande som krävs för att nå målet | ||||
| Avkastning per år |
120.000 kr efter 5 år |
240.000 kr efter 10 år |
480.000 kr efter 20 år |
960.000 kr efter 40 år |
| 0% | 2000 | 2000 | 2000 | 2000 |
| 3% | 1852 | 1714 | 1459 | 1035 |
| 6% | 1712 | 1458 | 1034 | 480 |
| 9% | 1580 | 1231 | 714 | 204 |
| 12% | 1455 | 1033 | 481 | 81 |
| 15% | 1339 | 862 | 317 | 31 |
| 18% | 1229 | 714 | 205 | 12 |
Experterna brukar vara överens om att aktiemarknaden på lång sikt framöver kommer att ge någonstans mellan 6 och 9 procent total värdeökning per år (nominellt, justerat för inflationen något lägre). Som synes i tabellen ovan spelar det inte så stor roll om avkastningen blir 0 eller 9 procent så länge spartiden bara är fem år, insättningarna måste ändå vara mer än 1500 kronor per månad för att nå sparmålet 120.000 kronor. För att det ska räcka med att spara 1000 kronor per månad krävs hela 25 procent avkastning per år.
Men när spartiden ökar så växer betydelsen av avkastningens storlek dramatiskt. Mest imponerande är effekten som synes i tabellen när spartiden ökas från 20 till 40 år, men även mellan 10 och 20 års månadssparande är effekten av ränta på ränta betydande. Om spartiden är 10 år så innebär en höjning av avkastningen från 6 till 9 procent bara att insättningarna kan minskas från 1458 till 1231 kronor (-16%). Men när spartiden är dubbelt så lång så innebär samma höjning av avkastningen att sparbeloppet per månad kan minskas från 1034 till 714 kronor (-31%).
Lättare att höja månadssparandet
Ibland är förstås sparmålet svårt att bestämma, till exempel är det svårt att räkna ut hur stort sparkapital man behöver som pensionär. Men resultatet påverkas entydigt genom att ändra insättningarna, medan det är en chansning att försöka spå vilka fonder som kommer att lyckas bäst framöver. Och för de flesta är det lättare att höja månadssparandet lite, än att lyckas välja rätt fonder.
Slutligen är det värt att påpeka att det är mycket svårare att nå hög avkastning under längre tidsperioder, vilket beror på att snittavkastningen per år skiljer sig mindre mellan olika fondtyper på lång sikt. Å andra sidan är det svårare att förutsäga ungefär hur stor avkastningen faktiskt blir under korta tidsperioder, eftersom variationen i avkastning mellan enskilda år är stor, så optimister har större chans att klara sig med ett lite mindre månadssparande på kort sikt.
