Bättre koll med nya Fondindex
Med 161 nya ”Fondindex” ger Morningstar flera nya möjligheter att jämföra och utvärdera fonder. Största förbättringen är att fonderna grupperas i ett träd med fem olika nivåer.
I dag lanserar Morningstar ett nytt verktyg som heter ”Fondindex” i menyn till vänster på denna sida. Syftet är att öka möjligheten att göra jämförelser av fonders avkastningar inom den svenska marknaden. Jag har hjälpt till med detta projekt och det är roligt att kunna erbjuda läsarna något nytt.
Tre fördelar
Främst ger Fondindex tre fördelar jämfört med de övriga verktyg för jämförelser som finns med på Morningstars svenska hemsida.
(1) Fondgrupper i en trädstruktur med fem nivåer. Den största nyheten är att det går lättare att jämföra fonder i olika breda grupper. En person kanske enbart vill jämföra småbolagsfonder som placerar i Europa, en annan vill jämföra alla fonder som främst investerar i europeiska aktier. Tidigare har Morningstars svenska verktyg alltid utgått från Morningstars kategorier, men nu finns även ett stort antal grupper av kategorier på olika nivåer Totalt finns 161 fondindex.
Fördelen med bredare grupper är att de ofta stämmer bättre med hur vanliga fondsparare brukar grupperar fonder. Nackdelen är större risk att jämförelserna blir orättvisa, eftersom fonder med helt olika typer av placeringar kan ingå.
(2) Enbart jämförelser per månadsslut. Fondbolagen är olika snabba att rapportera och därför är det många fonder som släpar efter en eller två dar med sin senast publicerade andelskurs. I andra länder (USA och Storbritannien, men även Danmark) är det betydligt vanligare att jämförelser av fonder främst sker baserat på de mer exakta andelskurser som beräknas i slutet av varje månad. Nackdelen är att de senaste dagarnas utveckling inte ingår, men fördelen är att jämförelserna blir mer rättvisa. För att dra slutsatser om förvaltarnas skicklighet är det bättre att studera längre tidsperioder (gärna 5 eller 10 år) och då är det ointressant hur avkastningen varit den senaste veckan, medan det fortfarande är viktigt att samma mätperiod används för alla fonder.
För dig som redan sparar i en fond är det förstås intressant att få färskast möjliga information om fondens avkastning. Men vid jämförelser med andra fonder är det mer värt att utvärderingen är så rättvis som möjligt.
(3) Enbart en klass per fond. Utomlands har fonder ofta många olika fondklasser som tillsammans äger samma portfölj värdepapper. Klasserna skiljer sig enbart sig åt genom olika avgifter, olika minsta insättning, olika noteringsvaluta och/eller om de ger utdelning eller inte. I vissa fall har samma fond mer än tio fondklasser, som förvaltas gemensamt och har exakt samma innehav. Fondklasserna skiljs ofta åt genom att namnet avslutas med bokstäver (A, B, C, I och P är vanligast) samt en valutabeteckning.
Om man ska beräkna ett genomsnitt av olika fonders resultat, så är det därför orättvist om vissa fonder påverkar snittet mycket mer bara för att de är uppdelade i flera fondklasser. Dessutom blir det svårare att få en bra överblick när samma fondnamn återkommer gång på gång, men olika ändelser. Nu kan du genom att leta upp den fondgrupp du är intresserad av och klicka på fliken ”Fonder inom fondgruppen” få en lista som bara innehåller en klass per fond.
Dessutom upplever nog många svenskar att det är en fördel att enbart fonder som marknadsförs i Sverige finns med i Fondindex. En nackdel jämfört med de ”kategorisnitt” som Morningstar också publicerar (som baseras på alla fonder i Europa i samma kategori) är att vissa specialiserade fonder bara jämförs med en eller ett par konkurrenter. Dessutom kan kategorisnittet ibland visa att de fonder som säljs i Sverige avviker positivt eller negativt från resten av Europa, vilket kan vara intressant.
För fler tips, samt förklaring av beräkningarna, titta i den beskrivning som finns upp till höger på sidan ”Fondindex” (en länk finns även uppe på höger sida av denna artikel).
Tre fördelar
Främst ger Fondindex tre fördelar jämfört med de övriga verktyg för jämförelser som finns med på Morningstars svenska hemsida.
(1) Fondgrupper i en trädstruktur med fem nivåer. Den största nyheten är att det går lättare att jämföra fonder i olika breda grupper. En person kanske enbart vill jämföra småbolagsfonder som placerar i Europa, en annan vill jämföra alla fonder som främst investerar i europeiska aktier. Tidigare har Morningstars svenska verktyg alltid utgått från Morningstars kategorier, men nu finns även ett stort antal grupper av kategorier på olika nivåer Totalt finns 161 fondindex.
Fördelen med bredare grupper är att de ofta stämmer bättre med hur vanliga fondsparare brukar grupperar fonder. Nackdelen är större risk att jämförelserna blir orättvisa, eftersom fonder med helt olika typer av placeringar kan ingå.
(2) Enbart jämförelser per månadsslut. Fondbolagen är olika snabba att rapportera och därför är det många fonder som släpar efter en eller två dar med sin senast publicerade andelskurs. I andra länder (USA och Storbritannien, men även Danmark) är det betydligt vanligare att jämförelser av fonder främst sker baserat på de mer exakta andelskurser som beräknas i slutet av varje månad. Nackdelen är att de senaste dagarnas utveckling inte ingår, men fördelen är att jämförelserna blir mer rättvisa. För att dra slutsatser om förvaltarnas skicklighet är det bättre att studera längre tidsperioder (gärna 5 eller 10 år) och då är det ointressant hur avkastningen varit den senaste veckan, medan det fortfarande är viktigt att samma mätperiod används för alla fonder.
För dig som redan sparar i en fond är det förstås intressant att få färskast möjliga information om fondens avkastning. Men vid jämförelser med andra fonder är det mer värt att utvärderingen är så rättvis som möjligt.
(3) Enbart en klass per fond. Utomlands har fonder ofta många olika fondklasser som tillsammans äger samma portfölj värdepapper. Klasserna skiljer sig enbart sig åt genom olika avgifter, olika minsta insättning, olika noteringsvaluta och/eller om de ger utdelning eller inte. I vissa fall har samma fond mer än tio fondklasser, som förvaltas gemensamt och har exakt samma innehav. Fondklasserna skiljs ofta åt genom att namnet avslutas med bokstäver (A, B, C, I och P är vanligast) samt en valutabeteckning.
Om man ska beräkna ett genomsnitt av olika fonders resultat, så är det därför orättvist om vissa fonder påverkar snittet mycket mer bara för att de är uppdelade i flera fondklasser. Dessutom blir det svårare att få en bra överblick när samma fondnamn återkommer gång på gång, men olika ändelser. Nu kan du genom att leta upp den fondgrupp du är intresserad av och klicka på fliken ”Fonder inom fondgruppen” få en lista som bara innehåller en klass per fond.
Dessutom upplever nog många svenskar att det är en fördel att enbart fonder som marknadsförs i Sverige finns med i Fondindex. En nackdel jämfört med de ”kategorisnitt” som Morningstar också publicerar (som baseras på alla fonder i Europa i samma kategori) är att vissa specialiserade fonder bara jämförs med en eller ett par konkurrenter. Dessutom kan kategorisnittet ibland visa att de fonder som säljs i Sverige avviker positivt eller negativt från resten av Europa, vilket kan vara intressant.
För fler tips, samt förklaring av beräkningarna, titta i den beskrivning som finns upp till höger på sidan ”Fondindex” (en länk finns även uppe på höger sida av denna artikel).
