Avanza Zero nummer 8 av 13 indexfonder

För dig som vill placera på Stockholmsbörsen finns sedan drygt ett år tillbaka ett alternativ helt utan avgifter. Avanza Zero fyllde år förra veckan, vilket fick betydligt mindre uppmärksamhet i media än lanseringen (se ”Avanza chockar fondbranschen med Zero”). Baktanken är att nya kunder måste öppna en depå för att spara gratis, vilket ger Avanza möjlighet att även sälja andra sparprodukter som ger bra betalt.

Indexfonder beskrivs ofta som ett enkelt sätt att få samma avkastning som genomsnittet på en aktiemarknad, samt tack vare lägre avgifter överträffa genomsnittet hos övriga aktiefonder. Men om det vore så enkelt skulle Avanza Zero vara bäst. Tabellen nedan visat att verkligheten inte alls är så enkel:

Zero trea av S30-fonderna
Sverigefonder som följer index	Avkastn 1 år % till 29/5	Förvaltn avgift % per år	Index fonden följer
Handelsbanken Sverige Index Etisk	40,0	0,8	SIX / GES Ethical Index
Handelsbanken Aktiefond Index	38,1	0,65	SB CAP
Öhman Etisk Index Sverige	37,5	0,5	SB CAP + etisk
Handelsbanken Mega Sverige Index	37,4	0,5	SIX Return
SPP Indexfond Sverige	35,4	0,2	S30
Xact OMX SB	35,4	0,3	SB CAP
Handelsbanken 30 i Topp	35,0	0,5	S30
Avanza Zero	34,9	0	S30
Xact OMX S30	34,0	0,3	S30
Aktiespararna Topp Sverige	33,7	0,3	S30
Kaupthing Sverige Index 30	33,6	0,4	S30
Erik Penser Indexfond Sverige	33,5	0,5	S30
Moderna Fonder Sverige Topp 30	32,2	0,4	S30
Xact F Sweden	ny	0,5	FTSE RAFI Fundamental 100
Genomsnitt	35,4	0,42

Det finns 14 indexfonder i kategorin ”Aktiefonder Sverige, stora bolag” (som Morningstar ofta förkortar till ”Sverige”). Xact F Sweden som följer ett fundamentalt index är nystartad, så därmed finns 13 fonder som har avkastning under det senaste året, fram till 29 maj. Utfallet varierar mellan 40 procent värdeökning för den bästa (Handelsbanken Sverige Index Etisk) och 32 procent för den sämsta (Moderna Fonder Sverige Topp 30).

Fyra förklaringar

Skillnaden kan verka orimligt stor, alla indexfonder ska ju spegla den genomsnittliga börsutvecklingen. Men det finns fyra förklaringar:

(1) Olika avgifter. Den mest uppenbara skillnaden mellan de 14 indexfonderna är att de har olika avgifter. Billigast är som sagt Avanza Zero och dyrast är Handelsbanken Sverige Index Etisk med 0,8 procent per år.

Skillnaden i avgifter är dock uppenbart inte tillräckligt stor för att förklara skillnaden i avkastning och i tabellen ovan syns att det inte finns något enkelt samband mellan avkastning det senaste året och den avgift som kunderna har betalat. Handelsbanken Sverige Index Etisk råkar dessutom vara den som givit högst avkastning senaste året, vilket visat att högre avgift åtminstone på kort sikt inte behöver ge lägre avkastning ens för indexfonder i samma kategori.

(2) Olika index. Nästa förklaring är att bara drygt hälften av fonderna följer det klassiska OMX-index som numera heter S30. Resten följer bredare index som även innehåller mindre börsbolag, vars aktier har utvecklats lite bättre det senaste året. Därför räcker det inte att välja den indexfond som har lägst avgift, det gäller även att pricka rätt bland olika index.

Intressant är att de två fonder som har en ”etisk” justering av sina jämförelseindex har gynnats av detta under det senaste året. Detta är förstås inte självklart och dessutom innebär det ”etiska” urvalet en typ av aktiv förvaltning som kostar extra (vilket syns på deras förvaltningsavgifter).

Men även när man enbart jämför indexfonder som följer samma index så är skillnaderna i avkastning alltför stora för att enbart förklaras av skillnader i avgifter. Det krävs ytterligare två förklaringar:

Rör sig strax innan stängning

(3) Olika klockslag. Om du skulle granska indexfonderna avkastning flera dagar i rad så upptäcker du att både dagsavkastning och rangordningen varierar en hel del. Detta har en rent teknisk orsak, nämligen att fondbolagen räknar fondernas andelskurser vid olika tillfällen. Vissa räknar redan klockan 16:00 eller 16:30, medan andra väntar till börsen stängning klockan 17:30. Om Stockholmsbörsen rört sig kraftigt strax innan stängning, antingen den eftermiddag mätperioden börjar eller den sista eftermiddagen, så har det stor effekt på rapporterad avkastning.

Detta ger även en verklig skillnad för de kunder som köper eller säljer andelar, eftersom avkastningen avgörs av den tidpunkt då fondbolaget bestämmer handelsdagens andelskurs. Men det är förstås omöjligt att veta i förväg vilket klockslag som kommer att visa sig mest fördelaktigt.

Ytterligare en variant finns hos Xact, som har en speciell konstruktion som brukar kallas ETF (exchange traded fund) med löpande börshandel under dagen. Det ger investeraren möjlighet att limitera sina order, precis som vid aktieaffärer, och de rapporterade kurserna vid dagens slut speglar bara en liten del av affärerna.

Vid månadsslut och årsskiften gör de flesta fondbolag en mer noggrann kontrollräkning av andelskursen (enligt ett internationellt regelverk som heter GIPS). För att utvärdera förvaltningens kvalitet bör man därför jämföra aktiefonder per ett månadsskifte. Men kundernas faktiska avkastning bestäms av handelskursen även vid ett månadsskifte, så skillnader i faktisk avkastning finns kvar.

(4) Olika hantering hos fondbolagen. Även efter att ha tagit hänsyn till de tre första förklaringarna finns det kvar skillnader mellan indexfondernas avkastning. Dessa beror på att fondbolagen har olika förmåga att undvika onödiga kostnader, samt att ta tillvara möjligheterna till extra avkastning. En tydlig faktor är att stora indexfonder har en fördel, eftersom de dagliga transaktionerna i små indexfonder riskerar att belastas med fasta kostnader per affär, medan stora indexfonder normalt handlar större volymer och därmed effektivare. En stor andel kortsiktigt sparande i fonden är också en tydlig nackdel, eftersom det ger större transaktionskostnader, som även långsiktiga andelsägare är med och betalar.

Mer diffust är effekten av skicklighet och ansträngning hos förvaltaren, till exempel att förutse indexförändringar eller att skapa extra avkastning genom att låna ut aktier. Här finns rimligen också en fördel med stora förvaltare, eftersom de har större resurser att ägna åt denna typ av finjusteringar. Handelsbanken äger både SPP Fonder och Xact Fonder, vilket ger en klar dominans bland indexförvaltare av svenska aktier (när det gäller utlandsfonder hade Öhman Fonder tidigare avtal med den amerikanska bjässen State Street, men det har nyligen avslutats).

Förvaltarens storlek viktigast

Mitt tips vid valet mellan olika indexfonder inom samma kategori är att i första hand titta på både förvaltningsavgift och förvaltningens storlek. Utfallet i tabellen ovan för de åtta fonder som följer S30-index visar ett tydligt samband att de fonder som har lägst förvaltningsavgift finns på den övre halvan, men också att den största förvaltaren, Handelsbanken, ligger i topp. Skillnaderna i avgifter mellan indexfonderna är dessutom så små att förvaltarens storlek är viktigare. ”SPP är svårslagen” skrev jag för ett år sedan och det visade sig vara en korrekt prognos – SPP är etta bland de åtta S30-fonderna, 0,5 procentenheter före Avanza Zero.

Att välja index är svårare. Men det finns en fördel med bredare index, eftersom fler aktier i index ger bättre riskspridning, vilket talar emot att välja en av S30-fonderna. Klockslag för handeln är inget som vanliga fondsparare behöver bry sig om, men de som är väldigt aktiva kan tjäna på att välja en av Xacts börshandlade fonder.