Vinnarna straffas när oron ökar
Sverigefonder och Latinamerikafonder är vinnare det senaste året, men förlorare den senaste månaden. Nya dåliga nyheter kommer dagligen, och övriga högriskmarknader kan snabbt dras med i nedgången.
Den globala aktiemarknaden nådde en topp i mitten på juli, men sedan dess har nedgången varit brant. Globalfonder har i snitt minskat i värde med 5 procent och Europafonder med 7 procent, under månaden fram till 15 augusti.
Allra sämst har utvecklingen varit för Sverigefonder, som backat hela 10 procent i snitt. Ett ras i Latinamerika den senaste veckan gör att även Latinamerikafonder tillhör förlorarna den senaste månaden. Här finns ett tydligt mönster, eftersom dessa två fondtyper samtidigt tillhör de som har utvecklats allra bäst det senaste året. Avkastningen är i båda fallen över 30 procent sedan augusti förra året, trots den senaste månaden nedgång.
Starkare dollar, ännu starkare yen
De aktiefonder som klarat sig bäst den senaste månaden finns i de flesta fall i kategorier som haft en svag utveckling tidigare. Aktier inom sektorerna teknologi och läkemedel verkar locka, rimligen för att de ses som relativt okänsliga för kreditåtstramning och minskad privat konsumtion. Även Japanfonder har klarat sig bra, främst tack vare att den japanska yenen har stärkts 9 procent mot kronan den senaste månaden.
Den svenska kronan har försvagats med i snitt 3 procent den senaste månaden (Riksbankens TCW-index har stigit från 123,7 till 127,3). Detta betyder att när värdet på utländska aktier räknas om till svenska kronor så blir de mer värda. Som svenskar ser den globala börsnedgången därmed mindre allvarlig ut. Men det är i första hand det amerikanska perspektivet som avgör de psykologiska effekterna. Dollarkursen har på en månad stigit 5 procent (från 6,64 till 6,97 kronor), vilket betyder att en amerikan upplever att världsindex har backat dubbelt så mycket.
Ökad oro
Vad som är den dominerande förklaringen till den ökade oron på aktiemarknaden och att aktiekurserna allmänt har backat kraftigt är som vanligt svårt att peka ut. Media fokuserar på kreditförluster på bolån och svagare privat konsumtion i USA, men motivet kan även vara klassisk vinsthemtagning efter flera års brant börsuppgång. Ju högre aktiekurserna stiger, ju mer nya pengar behövs för att betala de som väljer att sälja. Med jämna mellanrum blir säljtrycket för hårt och då backar aktiekurserna.
Intressant är att aktiemarknaderna i Asien och Östeuropa hittills har klarat sig bra, trots att fonder inriktade på dessa marknader under tidigare börssvackor de senaste två åren har varit bland dem som backat mest. Dock har till exempel fonder inriktade på Indonesien, Korea och Turkiet rasat först under de senaste dagarna, vilket visar att om oron fortsätter att öka och den globala börsnedgången fördjupas så kan även andra högriskmarknader snabbt dras med i nedgången.
Allra sämst har utvecklingen varit för Sverigefonder, som backat hela 10 procent i snitt. Ett ras i Latinamerika den senaste veckan gör att även Latinamerikafonder tillhör förlorarna den senaste månaden. Här finns ett tydligt mönster, eftersom dessa två fondtyper samtidigt tillhör de som har utvecklats allra bäst det senaste året. Avkastningen är i båda fallen över 30 procent sedan augusti förra året, trots den senaste månaden nedgång.
Starkare dollar, ännu starkare yen
De aktiefonder som klarat sig bäst den senaste månaden finns i de flesta fall i kategorier som haft en svag utveckling tidigare. Aktier inom sektorerna teknologi och läkemedel verkar locka, rimligen för att de ses som relativt okänsliga för kreditåtstramning och minskad privat konsumtion. Även Japanfonder har klarat sig bra, främst tack vare att den japanska yenen har stärkts 9 procent mot kronan den senaste månaden.
Den svenska kronan har försvagats med i snitt 3 procent den senaste månaden (Riksbankens TCW-index har stigit från 123,7 till 127,3). Detta betyder att när värdet på utländska aktier räknas om till svenska kronor så blir de mer värda. Som svenskar ser den globala börsnedgången därmed mindre allvarlig ut. Men det är i första hand det amerikanska perspektivet som avgör de psykologiska effekterna. Dollarkursen har på en månad stigit 5 procent (från 6,64 till 6,97 kronor), vilket betyder att en amerikan upplever att världsindex har backat dubbelt så mycket.
Ökad oro
Vad som är den dominerande förklaringen till den ökade oron på aktiemarknaden och att aktiekurserna allmänt har backat kraftigt är som vanligt svårt att peka ut. Media fokuserar på kreditförluster på bolån och svagare privat konsumtion i USA, men motivet kan även vara klassisk vinsthemtagning efter flera års brant börsuppgång. Ju högre aktiekurserna stiger, ju mer nya pengar behövs för att betala de som väljer att sälja. Med jämna mellanrum blir säljtrycket för hårt och då backar aktiekurserna.
Intressant är att aktiemarknaderna i Asien och Östeuropa hittills har klarat sig bra, trots att fonder inriktade på dessa marknader under tidigare börssvackor de senaste två åren har varit bland dem som backat mest. Dock har till exempel fonder inriktade på Indonesien, Korea och Turkiet rasat först under de senaste dagarna, vilket visar att om oron fortsätter att öka och den globala börsnedgången fördjupas så kan även andra högriskmarknader snabbt dras med i nedgången.
