Trendbrott när osäkerheten ökar
Stockholmsbörsen har backat tre månader i rad och augusti blev lika orolig som raset våren 2006. Vinnarna straffas när osäkerheten ökar.
Tre tydliga tecken finns på att ett trendbrott har skett för svenska aktier. För det första är det sällsynt att Stockholmsbörsen backar mer än 1 procent tre månader i rad. Normalt är nedgångarna branta och följs av återhämtning nästa månad. Under fyra år fram till i maj har börsen bara backat rejält en månad i taget. Man måste gå tillbaka till första kvartalet 2003 (strax före invasionen i Irak) för att hitta tre minus i rad.
Illavarslande är också att stora svängningar har blivit mer regel än undantag – under augusti rörde sig Affärsvärldens generalindex mer än 1 procent under 16 av 23 dagar. Det är lika hög andel som under börsraset i maj/juni förra året. Så stora svängningar har varit ovanliga de senaste åren, en normal börsmånad har det bara varit två dagar som aktiekurserna ändras mer än 1 procent.
Lägg därtill att svenska aktier under nedgången har varit bland de sämsta i världen. MSCI Sweden Index backade 5 procent räknat i dollar under augusti och var därmed näst sämst av de 22 länder som ingår i MSCI World Index, bara Portugal var sämre. Förlorarna under augusti är samtidigt bland de aktiebörser som har stigit mest det senaste året, vilket visar att vinnarna straffas när osäkerheten ökar.
Ökad osäkerhet
Men det är främst just osäkerheten om framtiden som har ökat – det saknas ännu tydliga bevis på sämre tider. Därför är börsnedgångens storlek fortfarande begränsad. Från en topp i mitten på juli backade Generalindex som mest 13 procent, men det var bara en dag som index hamnade på minus räknat sedan årets början. Därefter har aktiekurserna delvis återhämtat sig och augusti slutade med att Sverigefonderna i snitt har stigit 8 procent sedan årsskiftet.
Ännu så länge är Sverigefonderna på plus sedan årsskiftet och värdeökningen sedan augusti förra året är hela 26 procent. Bara ett fåtal typer av högriskfonder har nått högre avkastning. Därmed är det fortfarande ett bra tillfälle för vinsthemtagning och även långsiktiga sparare har anledning att tänka över sitt fondval (se förra veckans krönika ”Rätt tillfälle för passiv att bli aktiv”, länk ovan till höger).
Stockholmsbörsen faller brantare
Investerarna på aktiemarknaden tävlar om att spå framtiden och börsutvecklingen brukar ofta ligga 6-12 månader före den faktiska ekonomiska utvecklingen. De senaste tre månadernas börsnedgång speglar en rädsla att USA:s ekonomi kommer att tappa farten ytterligare under 2008, när fallande bostadspriser ger minskad privat konsumtion. Optimisterna hoppas att resten av världen ska undvika att smittas, men det förutsätter i så fall att konsumenter i andra länder tar över stafettpinnen.
Erfarenheten från börsnedgången 2000-2002 är att Stockholmsbörsen faller betydligt brantare än världsindex under nedgångar. Det har bekräftats vid börssvackor därefter, senaste under sommarens nedgång. En rimlig åtgärd, även för de som är optimister på längre sikt, är därför att minska exponeringen mot svenska aktier. De typer av aktier som troligen kommer att tappa minst under en nedgång är de som har stigit minst under de senaste årens uppgång – Japan och USA, samt IT- och läkemedelsaktier.
Illavarslande är också att stora svängningar har blivit mer regel än undantag – under augusti rörde sig Affärsvärldens generalindex mer än 1 procent under 16 av 23 dagar. Det är lika hög andel som under börsraset i maj/juni förra året. Så stora svängningar har varit ovanliga de senaste åren, en normal börsmånad har det bara varit två dagar som aktiekurserna ändras mer än 1 procent.
Lägg därtill att svenska aktier under nedgången har varit bland de sämsta i världen. MSCI Sweden Index backade 5 procent räknat i dollar under augusti och var därmed näst sämst av de 22 länder som ingår i MSCI World Index, bara Portugal var sämre. Förlorarna under augusti är samtidigt bland de aktiebörser som har stigit mest det senaste året, vilket visar att vinnarna straffas när osäkerheten ökar.
Ökad osäkerhet
Men det är främst just osäkerheten om framtiden som har ökat – det saknas ännu tydliga bevis på sämre tider. Därför är börsnedgångens storlek fortfarande begränsad. Från en topp i mitten på juli backade Generalindex som mest 13 procent, men det var bara en dag som index hamnade på minus räknat sedan årets början. Därefter har aktiekurserna delvis återhämtat sig och augusti slutade med att Sverigefonderna i snitt har stigit 8 procent sedan årsskiftet.
Ännu så länge är Sverigefonderna på plus sedan årsskiftet och värdeökningen sedan augusti förra året är hela 26 procent. Bara ett fåtal typer av högriskfonder har nått högre avkastning. Därmed är det fortfarande ett bra tillfälle för vinsthemtagning och även långsiktiga sparare har anledning att tänka över sitt fondval (se förra veckans krönika ”Rätt tillfälle för passiv att bli aktiv”, länk ovan till höger).
Stockholmsbörsen faller brantare
Investerarna på aktiemarknaden tävlar om att spå framtiden och börsutvecklingen brukar ofta ligga 6-12 månader före den faktiska ekonomiska utvecklingen. De senaste tre månadernas börsnedgång speglar en rädsla att USA:s ekonomi kommer att tappa farten ytterligare under 2008, när fallande bostadspriser ger minskad privat konsumtion. Optimisterna hoppas att resten av världen ska undvika att smittas, men det förutsätter i så fall att konsumenter i andra länder tar över stafettpinnen.
Erfarenheten från börsnedgången 2000-2002 är att Stockholmsbörsen faller betydligt brantare än världsindex under nedgångar. Det har bekräftats vid börssvackor därefter, senaste under sommarens nedgång. En rimlig åtgärd, även för de som är optimister på längre sikt, är därför att minska exponeringen mot svenska aktier. De typer av aktier som troligen kommer att tappa minst under en nedgång är de som har stigit minst under de senaste årens uppgång – Japan och USA, samt IT- och läkemedelsaktier.
