Börsraset skapat av närsynt perspektiv
Ett halvår eller fem år – kronor eller dollar? Perspektivet avgör tolkningen av den senaste månadens börsnedgång. I ett globalt flerårigt perspektiv är Stockholmsbörsen ”ras” den senaste månaden bara ett litet hack.
Den senaste veckan har Stockholmbörsen fortsatt nedåt och sedan toppen i mitten på juli är nedgången fram till i går kväll 21 procent – därmed är det första gången sedan det stora börsraset 2000-2002 som vi i Sverige upplever ett ”börsras” enligt amerikansk definition (en ”bear market” är en nedgång hos ett börsindex på mer än 20 procent).
I Sverige var det Ericssons vinstvarning den 16 oktober som var startskottet för nedgången, men globalt sett hölls aktiekurserna uppe fram till början på november. Först under de senaste två veckorna har MSCI världsindex tydligt backat under den nivå som gällt sedan årets början.
Redan har media svarta krigsrubriker om Stockholmsbörsen. ”1000 miljarder är borta” påstår rubriken på Dagens Industris framsida i dag.
Men allt detta är räknat i kronor. Och det är utan hänsyn till uppgången sedan botten för fem år sedan – för även efter den senaste månad ”ras” så har Sverigefonderna i snitt stigit 117 procent de senaste fem åren.
Perspektivet avgör
Ur ett amerikanskt perspektiv, omräknat i USA-dollar, är bilden annorlunda och värdeutvecklingen har varit bättre både ur ett kort och ur ett långt perspektiv. Den genomsnittliga Sverigefonden har stigit hela 210 procent de senaste fem åren och nedgången sedan mitten på juli är ”bara” 16 procent.
Som jag påpekat flera gånger är det bättre att försöka avgöra vad som är en rimlig nivå på aktiemarknaden räknat i USA-dollar, eftersom en majoritet av världens placerare gör sina analyser i dollar eller i en valuta nära knuten till dollarn.
Jämfört med för ett år sedan, november 2006, är Sverigefonderna på exakt samma nivå räknat i kronor. Men omräknat i dollar har svenska aktier sedan dess stigit i värde med 12 procent, eftersom dollarn på ett år har backat från 7,10 till 6,30 kronor (vilket betyder att svenska aktier blir mer värda när aktiekursen räknas om till dollar).
Ett enkelt sätt att se skillnaden är att klicka på en fond här på Morningstars hemsida och sedan byta mellan kronor och dollar som valuta i diagrammet. Räknat tre år bakåt är skillnaden liten eftersom dollarn var svag även i slutet på år 2004, men både 1 och 5 år bakåt syns en stor skillnad.
Ericsson undantag
Visst finns enskilda aktier som drabbats betydligt hårdare av den senaste tidens ökade oro för att problemen i USA:s ekonomi ska smitta av sig på resten av världen. Ericsson är ett tydligt exempel – aktiekursen har de senaste två åren pendlat kring 25 kronor och där låg den fortfarande dagen innan vinstvarningen för fem veckor sedan. Men efter nedgången den här veckan är aktiekursen i dag 15 kronor – minus 40 procent och tillbaka på samma nivå som i hösten 2003. Men Ericsson är ett undantag.
Fortfarande verkar majoriteten placerare räkna med fortsatt global högkonjunktur under år 2008. Oljepriserna nådde nya rekord strax under 100 dollar i början på den här veckan och även flera andra råvaror ligger kvar nära sina rekordpriser.
Tyvärr finns flera mekanismer som gör att sämre tider i USA kan smitta resten av världen. Fokus är ofta på det stora underskottet i den amerikanska bytesbalansen, som motsvarar summan av världens tio största exportöverskott. Men dessutom står amerikanska placerare för en stor del av världens riskplaceringar, flöden som kan vända tillbaka till USA och sätta press på aktiekurserna i resten av världen. Utan dessa flöden är risken stor att dollarn fortsätter att försvagas, vilket kan ge dramatiska effekter på räntorna i länder som försöker hålla en fast växelkurs mot dollarn.
Risk för halverade vinster
Om du, som jag, anser att det mest sannolika framöver är att sämre tider i USA smittar av sig på resten av världen, så är det hög tid att försöka överblicka effekterna totalt sett. De senaste åren har globaliseringen gjort att börsföretagens vinster stigit dramatiskt runt om i världen. Enligt Morgan Stanley är vinsternas andel av BNP rekordhög både i USA och i Europa. Dess höga vinster har använts för att motivera stigande aktiekurser, ofta med hänvisning till att relationen mätt som p/e-tal är rimlig historiskt sett.
Men de moderna internationella reglerna för börsföretags redovisning (IFRS) som svenska börsföretag bytte till 2004 gör att vinsterna numera är mer känsliga för sämre tider. Ökade kreditförluster och fallande tillgångsvärden slår snabbt igenom på redovisade vinster.
Därmed är det fullt möjligt att en konjunkturnedgång under 2008 ger en halvering av börsföretagens vinster både på Stockholmsbörsen och i resten av världen. Då blir plötsligt flertalet aktier historiskt sett mycket dyra och det är tveksamt om ens en optimistisk tro på en snabb vändning 2009 räcker för att hindra en rejäl nedjustering. Bakom dagens aktiekurser finns nämligen även en tro på tillväxt, som ofta baseras på till exempel genomsnittlig vinstökning de senaste fem åren. Men ett år med halverade vinster skulle förstås slå igenom kraftigt på beräkningen av vinsttillväxt.
Vinsthemtagning rimlig
Visst hade det varit bättre att sälja för en månad sedan. Men både ur ett dollarperspektiv och sett över de senaste 5 eller 10 åren är flertalet fonder fortfarande nära toppen. Därmed är det fortfarande rimligt att minska andelen aktiefonder, särskilt om spartiden närmar sig slutet, men även för att den som nu flyttar pengar till räntefonder troligen får möjlighet till fyndköp under år 2008 (mer om detta i ”Rätt tillfälle för passiv att bli aktiv”, länk ovan till höger).
