Ojämn återhämtning
Flera Östeuropafonder finns bland vinnarna den senaste månaden, men bara tack vare återhämtning på Moskvabörsen. De bredaste fonderna skulle behöva högre omsättning för att hänga med, fast kostnaderna bromsar.
Ojämnheten mellan Ryssland och resten av Östeuropa under maj syns tydligt om man jämför genomsnittet i ”Östeuropa” med kategorin ”Östeuropa ex Ryssland” – avkastningen under maj är 9 respektive 1 procent. De fonder som investerar i Baltikum, Centraleuropa, Balkan eller Turkiet har inte alls hängt med uppåt.
Bristen på samvariation har även varit tydlig under längre perioder historiskt. Till exempel var Rysslandsfonder vinnare under andra halvåret 2005 och början av 2006, därefter följde ett år då Balkanfonderna nådde högst avkastning (se ”Pendeln svänger årsvis”, länk ovan till höger). Förklaringen är att Ryssland på många sätt avviker från resten av Europa, både politiskt och när det gäller export av olja och andra råvaror. Det är svårt att veta hur stor effekt valet av ny president eller stigande oljepriser har haft på de ryska aktiekurserna under maj, men uppenbart är att dessa nyheter inte har samma effekt i resten av Östeuropa.
Två effekter
Detta ger två effekter på de breda Östeuropafonderna, de som både investerar i Ryssland och i resten av regionen. Den första är att riskspridningen blir bättre, eftersom lägre samvariation ger en jämnare värdeutveckling totalt sett. Den andra effekten är att förvaltarna får möjlighet att göra stora vinster om de väljer rätt mellan Moskvabörsen och övriga börser.
Förra veckan skrev jag om svenska fonders ”omsättningshastighet” , ett nyckeltal som visar hur länge förvaltarna i snitt behåller aktierna i en fond (se "Hög snurr även 2007"). Rimligt är att smala land- och branschfonder har mindre anledning att byta innehav än breda fonder som väljer mellan många länder och många branscher.
Och delvis stämmer det att de bredare Östeuropafonderna gör mer affärer. Bland de 18 svenska fonder som investerar i regionen är det tre breda – Handelsbanken, Östeuropa och Simplicity – som har högst omsättningshastighet under 2007. I topp ligger Simplicity Nya Europa med 151 procent omsättning.
Men två av de bredaste fonderna tar det å andra sidan lugnt med affärerna: Nordea Östeuropa omsatte bara 30 procent av innehaven förra året (vilket motsvarar att aktierna i snitt stannar i fonden drygt tre år) och East Capital Östeuropa rapporterar 51 procent omsättningshastighet. Dessa förvaltare verkar alltså avstå från att försöka följa pendeln mellan Moskvabörsen och övriga börser.
Hög omsättning ger högre kostnader
En fördel med låg omsättningshastighet är att transaktionskostnaderna blir lägre. Med verktyget ”Sök fonder” på PPM:s hemsida kan man se dessa extra kostnader genom att jämföra nyckeltalen TER och TKA under fliken ”Avgifter”. Men skillnaderna i rapporterade kostnader motsvarar inte skillnaden i omsättning – East Capital har ett påslag på 0,5 procentenheter, medan skillnaden mellan TER och TKA hos Simplicity är 0,6 procentenheter. Bristen på rakt samband mellan omsättning och transaktionskostnader kan bero på att förvaltarna gör olika typer av affärer (handel i indexderivat är billigare än i småbolag), eller på att redovisningen skiljer (vissa kostnader kan döljas genom att affärerna redovisas netto efter kostnader).
Fast det finns inget självklart samband mellan fondernas omsättningshastighet och deras avkastning, åtminstone inte på kort sikt. Nordea med 30 procent omsättning och SEB med 150 procent omsättning har båda klarat sig bra hittills i år, medan East Capital och Simplicity båda ligger i botten räknat sedan årsskiftet.
Sett över 5 eller 10 år finns ändå mycket att både vinna och förlora. Å ena sidan kommer den förvaltare som prickar rätt i valet mellan ryska aktier och resten att kunna tjäna stort. Å andra sidan betyder hög omsättning i Östeuropa, där kostnaderna för affärer normalt är betydligt högre än i London eller New York, att belastningen på avkastningen på sikt blir stor. Ett knepigt val för fondspararen.