Hysterisk reaktion
Jag fattar inte riktigt hur säljarna tänker. Varför säljer de just direkt efter ett brant ras i USA? Många proffs tjänar nog grova pengar på de överdrivna svängningarna, men vanliga småsparare borde fokusera på att köpa billigt och sälja dyrt.
När representanthuset i USA:s kongress i måndags oväntat röstade nej till Bush-regeringens räddningspaket (som främst innehöll utrymme för finansdepartementet att köpa olika typer av värdepapper för upp till 700 miljarder dollar), så reagerade aktiemarknaden i New York med en nedgång på 8 procent. Det motsvarar en minskning av marknadsvärdet hos amerikanska aktier med över 1000 miljarder dollar.
Dessutom föll marknadsvärdet på andra aktiemarknader runt om i världen med ännu mer. Reaktionen tycker jag är uppenbart överdriven stor.
I varje aktieaffär finns alltid en köpare och en säljare. Varför säljer folk just direkt efter ett så stort ras?
Måndagens ”nej” inte avgörande
Visst kan förutsättningarna ändras, så att börsbolagens värde ändras kraftigt, men dessa ändringar sker nästan alltid gradvis. Undantag är främst händelser som krigsutbrott och naturkatastrofer. Nej-röstningen i representanthuset i måndags är inte alls den typen av avgörande händelse.
För det första: En politisk fördröjning betyder inte att kongressen har sagt nej för alltid. Det är val i november i USA och därför är varje omröstning även ett skådespel inför väljarna. Politikerna kommer rimligen under hösten att rösta ja till ett räddningspaket, kanske ett bättre paket än det som fick nej. Kanske kommer ett ja redan imorgon fredag, fyra dagar efter den förra omröstningen. Fyra dagar…
För det andra: Oavsett när det kommer, så är det förstås inte alls säkert att åtgärderna i paketet räcker för att hindra finansiellt kaos eller en djup lågkonjunktur. Grundproblemen i USA:s ekonomi är gamla och välkända, nämligen att sparandet har varit för lågt och att efterfrågan på bostäder på grund av orimligt låga räntor och spekulation har stigit för högt. Nu faller bostadspriserna och sparandet ökar – en rimlig och nödvändig anpassning.
För det tredje: Allt mer tydliga tecken kommer i olika typer av statistik och undersökningar att vi nu befinner oss i början av en global recession. Troligen kommer den ekonomiska tillväxten i både USA, Europa och Asien att ta en lång paus medan diverse obalanser hanteras. Efterfrågan kommer att falla, särkskilt på råvaror men även på mycket annat. Men de flesta människors vardag kommer att rulla på helt normalt.
15 procent starkare dollar
Dollarkursen har de senaste två månaderna stigit med 15 procent mot svenska kronan. Det gör att den branta börsnedgången i New York den senaste månaden nästan helt kompenseras omräknat till kronor. Alltså står USA-fonderna klart högre än för tre månader sedan.
Även mot euron har kronan försvagats, bara med 3 procent på två månader, men till 9,76 kronor vilket är den svagaste noteringen sedan hösten 2001. Men denna reaktion på valutamarknaden tycker jag också är orimligt stark. Varför skulle just svenska tillgångar minska mer i värde än resten av Europa på grund av den senaste tiden nyheter? Jag tycker det är svårt att förstå hur säljarna tänker som säljer kronor på dagens nivå – varför sålde de inte för två månader sedan istället?
Möjliga rimliga förklaringar
Visst finns det flera möjliga förklaringar till börsraset i måndags på 8 procent. En är att det samma dag kom flera andra dåliga nyheter som också påverkade, men som media i sin rapportering inte orkade bry sig om.
En annan logisk förklaring till börsreaktionen är att det finns mängder med spekulanter som på olika tjänar på svängningar och därför försöker förstärka dem. Särskilt gäller detta de ”traders” som finns anställda direkt hos börsmäklarfirmorna, för de har fördelen att kunna handla utan att betala courtage. För den som är tillräckligt snabb att trycka på knapparna direkt när en dålig nyhet kommer finns det uppenbart pengar att tjäna. Men då handlar det om sekunder – innan orderböckerna på köpsidan har tömts och kursen redan rasat rejält.
Sommaren 2002 fick en annan förklaring stort utrymme, nämligen att försäkringsbolag tvingas av sina bokföringsregler att minska andelen aktieplaceringar när börserna faller. Även andra typer av tvångsförsäljningar är nog vanliga, särskilt av högt belånade innehav.
Köp billigt och sälj dyrt
Men det borde finnas andra placerare som passar på att köpa när aktiekurserna är för låga. Några finns, till exempel den legendariske Warren Buffett, som förra veckan investerade 5 miljarder dollar i Goldman Sachs, en av de två kvarvarande stora investmentbankerna i USA (som är på väg att omvandlas till en vanlig bank). Och häromdagen deltog Buffetts bolag Berkshire Hathaway med 3 miljarder dollar i General Electrics emission av nya aktier.
Fast totalt sett verkar det finnas alltför få som följer den grundläggande regeln för att tjäna pengar på en marknad: att köpa billigt och sälja dyrt. För vanliga småsparare är detta uppenbart ett lättare sätt att få bra avkastning, än att försöka hänga med i det spel där spekulanter med sina affärer förstärker svängningarna, med förhoppningar att de hinner hoppa av innan priset har svängt tillbaka igen. Proffsen har uppenbart mer kunskap, snabbare information och bättre möjligheter att göra snabba affärer, så förlorarna i det kortsiktiga nollsummespelet är rimligen småspararna.
