Aktiva väljare ökar försprånget hos PPM
En ny studie av resultaten hos PPM visar att de aktiva väljarna som gjort många fondbyten fortsätter att ha bäst snittavkastning, även 2008. Men det är oklart om det är förvaltare eller individer som ligger bakom.
Premiepensionsmyndigheten (PPM) presenterade i dag en omfattande rapport (2009:1) baserat på ett stickprov på 200.000 konton vid årsskiftet. Totalt sett gav år 2008 den klart största värdeminskningen av PPM-kapitalet räknat i miljarder kronor och värdeminskningen var i snitt 29 procent.
Premiesparfonden, där pensionspengar som tillhör ”icke-väljarna” hamnar, har för fjärde året i rad utvecklats sämre än genomsnittet bland de aktiva väljarna. Mätt som snittränta är skillnaden totalt under de första åtta åren större än skillnaden i avkastning under de enskilda åren, vilket beror på att Premiesparfonden har fått nästan 100 procent av den nya PPM-spararna de senaste åren, konton som öppnades när aktiemarknaderna stod högt och som därför har fallit mer. Det bidrar till att bara 5 procent av ”icke-väljarna” har en positiv snittavkastning totalt sett under hela spartiden, medan hela 37 procent av de aktiva väljarna har en positiv genomsnittlig värdeutveckling under perioden 1995-2008.
Lönsamma fondbyten
Men det finns även ett tydligt mönster att fondbyten har lönat sig de senaste åren. Antalet byten har ökat kraftigt varje år sedan starten och från en nivå under en miljon byten per år fram till 2004 ökade antalet till 3,2 miljoner fondbyten förra året. Vissa extremt aktiva PPM-sparare har bytt fonder över 50 gånger sedan sparandet började och det finns ett tydligt mönster att de som gjort över 10 byten i snitt både har mer pengar på sitt konto och har lyckats nå ett bättre resultat.
Under år 2008 var det gruppen med 2-10 byten som fick störst värdeminskning, i snitt minus 32 procent. Det som inte bytte alls tappade 28 procent förra året, medan de som gjort riktigt många byten lyckades klart bättre. Allra bäst lyckades den lilla grupp som gjort totalt mer än 50 byten vardera, de hade en värdeminskning på ”bara” 21 procent i snitt under 2008 och totalt sett under hela PPM-sparandet har de nått hela 5,3 procent årlig genomsnittlig värdeökning – medan de som inte bytt alls i snitt förlorat 0,8 procent per år.
Förvaltare eller individer?
Oklart är dock vad som ligger bakom de mest framgångsrika fondbytarnas fondval. Enligt PPM är det professionella förvaltare av olika slag som står för ungefär hälften av alla fondbyten. De tar ofta ungefär 500 kronor per år för att sköta fondvalet hos PPM och med hjälp av tillgång till personnummer och den 5-siffriga koden kan deras datorer genomföra fondbyten åt 1000-tals kunder samma dag.
Undersökningen som PPM presenterade i dag skiljer dock inte på konton som sköts av PPM-förvaltare och konton där pensionsspararna själva individuellt väljer fonder. Uppdelningen är nog inte så lätt eftersom det även finns mellanting, till exempel förslagen i Morningstars PPM-test, men det skulle gå att kontrollera vilka PPM-konton som enbart gjort ”massbyten” tillsammans med en stor grupp andra konton.
Tills en sådan uppdelning finns är det svårt att tolka informationen från PPM. Det är möjligt att det främst är några förvaltare eller rådgivare som främst ligger bakom de bra resultaten hos de aktiva spararna med många byten. Men det är även möjligt att det är de individer som ofta väljer fonder enbart åt sitt eget konto som i snitt har lyckats bäst.
Premiesparfonden, där pensionspengar som tillhör ”icke-väljarna” hamnar, har för fjärde året i rad utvecklats sämre än genomsnittet bland de aktiva väljarna. Mätt som snittränta är skillnaden totalt under de första åtta åren större än skillnaden i avkastning under de enskilda åren, vilket beror på att Premiesparfonden har fått nästan 100 procent av den nya PPM-spararna de senaste åren, konton som öppnades när aktiemarknaderna stod högt och som därför har fallit mer. Det bidrar till att bara 5 procent av ”icke-väljarna” har en positiv snittavkastning totalt sett under hela spartiden, medan hela 37 procent av de aktiva väljarna har en positiv genomsnittlig värdeutveckling under perioden 1995-2008.
Lönsamma fondbyten
Men det finns även ett tydligt mönster att fondbyten har lönat sig de senaste åren. Antalet byten har ökat kraftigt varje år sedan starten och från en nivå under en miljon byten per år fram till 2004 ökade antalet till 3,2 miljoner fondbyten förra året. Vissa extremt aktiva PPM-sparare har bytt fonder över 50 gånger sedan sparandet började och det finns ett tydligt mönster att de som gjort över 10 byten i snitt både har mer pengar på sitt konto och har lyckats nå ett bättre resultat.
Under år 2008 var det gruppen med 2-10 byten som fick störst värdeminskning, i snitt minus 32 procent. Det som inte bytte alls tappade 28 procent förra året, medan de som gjort riktigt många byten lyckades klart bättre. Allra bäst lyckades den lilla grupp som gjort totalt mer än 50 byten vardera, de hade en värdeminskning på ”bara” 21 procent i snitt under 2008 och totalt sett under hela PPM-sparandet har de nått hela 5,3 procent årlig genomsnittlig värdeökning – medan de som inte bytt alls i snitt förlorat 0,8 procent per år.
Förvaltare eller individer?
Oklart är dock vad som ligger bakom de mest framgångsrika fondbytarnas fondval. Enligt PPM är det professionella förvaltare av olika slag som står för ungefär hälften av alla fondbyten. De tar ofta ungefär 500 kronor per år för att sköta fondvalet hos PPM och med hjälp av tillgång till personnummer och den 5-siffriga koden kan deras datorer genomföra fondbyten åt 1000-tals kunder samma dag.
Undersökningen som PPM presenterade i dag skiljer dock inte på konton som sköts av PPM-förvaltare och konton där pensionsspararna själva individuellt väljer fonder. Uppdelningen är nog inte så lätt eftersom det även finns mellanting, till exempel förslagen i Morningstars PPM-test, men det skulle gå att kontrollera vilka PPM-konton som enbart gjort ”massbyten” tillsammans med en stor grupp andra konton.
Tills en sådan uppdelning finns är det svårt att tolka informationen från PPM. Det är möjligt att det främst är några förvaltare eller rådgivare som främst ligger bakom de bra resultaten hos de aktiva spararna med många byten. Men det är även möjligt att det är de individer som ofta väljer fonder enbart åt sitt eget konto som i snitt har lyckats bäst.
