Utlandsfonder bromsas av starkare krona
Den branta börsuppgången utomlands den senaste månaden syns inte i Sverige. Orsaken är att värdet på utländska aktier sänkts av att svenska kronan stärktes kraftigt under andra halvan av juli.
Svenska kronan har stärkts kraftigt den senaste månaden. Fram till mitten på juli pendlade dollarkursen kring 7,80 kronor, men sedan föll den på två veckor till dagens nivå kring 7,20 – en nedgång på 8 procent. Euron pendlade kring 10,90 kronor, men föll under andra halvan av juli till dagens nivå kring 10,25 – en nedgång på 6 procent.
Samtidigt har MSCI världsindex stigit med 9 procent den senaste månaden, räknat i USA-dollar. Men den starkare kronan gör att hela den uppgången försvinner när andelskursen för utlandsfonder räknas ut i svenska kronor.
Stockholmsbörsen och Sverigefonder är samtidigt vinnare, när alla marknader räknas om till samma valuta. Räknat i dollar har MSCI Sverigeindex klättrat hela 49 procent sedan årsskiftet, medan världsindex bara stigit 16 procent. Omräknat till svenska kronor är Sverigeindex upp 35 procent i år, medan världsindex bara segat sig upp 5 procent.
Momentum eller vinsthemtagning
Hittills verkar frestelsen att hänga med när Sverige är vinnare (”momentum”) dominera, vilket historiskt sett borde vara en trend som håller i sig fram till årsskiftet. Men därefter är det rimligt att placerarna tar större hänsyn till de nackdelar som en starkare valuta ger för svenska exportföretag.
Svenska placerare som har en stor del av sina tillgångar i svenska kronor har dock redan nu fått ökad anledning att investera utomlands. Riksbankens TCW-index har stärkts från en nivå kring 145 fram till mitten av juli, till dagens nivå kring 135 – en stärkning på 7 procent. Å ena sidan är detta mindre än halvvägs ned till nivån kring 123 där index låg från mars till augusti förra året. Å andra sidan är detta klart starkare än svenska kronan har varit tidigare i år. Och ökad köpkraft hos den svenska kronan gör utländska aktier billigare.
Detta verkar förstås även åt andra hållet. Utländska investerare ser också att Stockholmsbörsen, med en uppgång på 49 procent i dollar, har utvecklats bäst av alla industriländers aktiebörser. Det ger en frestelse att ta hem vinster och flytta pengarna till andra länder där aktierna nu relativt sett är längre värderade.
Vilken kraft som dominerar utländska placerares agerande framöver – momentum eller vinsthemtagning – är förstås svårt att spå. Men risken för ökade svängningar i börsutvecklingen har helt klart ökat, eftersom båda krafterna kan ge tvära kast i aktiekurserna. Dessutom påverkar flödet från aktietransaktioner även kronans växelkurser mot andra valutor, vilket förstärker svängningarna.
Omvänt dilemma
Svenska placerare har ett liknande, men omvänt dilemma. Så länge svenska kronan fortsätter att stärkas kommer utlandsfonder att ha svårt att ge positiv avkastning. Men i takt med att kronan återvänder närmare nivån för ett år sedan, så minskar förstås utrymmet för ytterligare kronförstärkning. Därmed är det rimligt att allt fler svenska placerare lockas av vinsthemtagning och att det sätter press både på Stockholmsbörsen och på kronan.
Samtidigt har MSCI världsindex stigit med 9 procent den senaste månaden, räknat i USA-dollar. Men den starkare kronan gör att hela den uppgången försvinner när andelskursen för utlandsfonder räknas ut i svenska kronor.
Stockholmsbörsen och Sverigefonder är samtidigt vinnare, när alla marknader räknas om till samma valuta. Räknat i dollar har MSCI Sverigeindex klättrat hela 49 procent sedan årsskiftet, medan världsindex bara stigit 16 procent. Omräknat till svenska kronor är Sverigeindex upp 35 procent i år, medan världsindex bara segat sig upp 5 procent.
Momentum eller vinsthemtagning
Hittills verkar frestelsen att hänga med när Sverige är vinnare (”momentum”) dominera, vilket historiskt sett borde vara en trend som håller i sig fram till årsskiftet. Men därefter är det rimligt att placerarna tar större hänsyn till de nackdelar som en starkare valuta ger för svenska exportföretag.
Svenska placerare som har en stor del av sina tillgångar i svenska kronor har dock redan nu fått ökad anledning att investera utomlands. Riksbankens TCW-index har stärkts från en nivå kring 145 fram till mitten av juli, till dagens nivå kring 135 – en stärkning på 7 procent. Å ena sidan är detta mindre än halvvägs ned till nivån kring 123 där index låg från mars till augusti förra året. Å andra sidan är detta klart starkare än svenska kronan har varit tidigare i år. Och ökad köpkraft hos den svenska kronan gör utländska aktier billigare.
Detta verkar förstås även åt andra hållet. Utländska investerare ser också att Stockholmsbörsen, med en uppgång på 49 procent i dollar, har utvecklats bäst av alla industriländers aktiebörser. Det ger en frestelse att ta hem vinster och flytta pengarna till andra länder där aktierna nu relativt sett är längre värderade.
Vilken kraft som dominerar utländska placerares agerande framöver – momentum eller vinsthemtagning – är förstås svårt att spå. Men risken för ökade svängningar i börsutvecklingen har helt klart ökat, eftersom båda krafterna kan ge tvära kast i aktiekurserna. Dessutom påverkar flödet från aktietransaktioner även kronans växelkurser mot andra valutor, vilket förstärker svängningarna.
Omvänt dilemma
Svenska placerare har ett liknande, men omvänt dilemma. Så länge svenska kronan fortsätter att stärkas kommer utlandsfonder att ha svårt att ge positiv avkastning. Men i takt med att kronan återvänder närmare nivån för ett år sedan, så minskar förstås utrymmet för ytterligare kronförstärkning. Därmed är det rimligt att allt fler svenska placerare lockas av vinsthemtagning och att det sätter press både på Stockholmsbörsen och på kronan.
