Ryskt budgetunderskott
Ryska staten har mer än trefaldigat sina utgifter sedan 2004, vilket ökar osäkerheten om den framtida ekonomiska utvecklingen. Det ger tvära kast i börsutvecklingen och risk för nya ras.
Aktiekurserna i Moskva nådde en topp i början av juni, men föll sedan tillbaka kraftigt. De senaste veckorna har en återhämtning skett, som ur svenskt perspektiv bromsats av att den svenska kronan under andra halvan av juli stärktes rejält mot USA-dollarn (den valuta som handeln sker i på Moskvabörsen).
Fortfarande är Rysslandsfonderna årets vinnare, med en värdeökning på i snitt 66 procent fram till 12 augusti. Det räcker dock inte för att ta igen det dramatiska raset förra hösten – räknat sedan 12 augusti förra året har Rysslandsfonderna i snitt backat 36 procent.
Lägre oljepriser ger budgetunderskott
En viktig förklaring till att placerarna nu värderar ryska aktier lägre är förstås fallande oljepriser, för ett år sedan låg de kring 110 dollar per fat, medan de under större delen av sommaren pendlat kring 70 dollar per fat. Även den sistnämnda prisnivån är dock fullt tillräcklig för att de ryska energibolagen ska behålla en hög vinstnivå. Nästan alla exportintäkter över 28 dollar per fat tas i skatt av ryska staten, så det är istället de offentliga finanserna i Ryssland som gör investerarna oroliga.
Enligt en översikt i The Economist har den ryska staten mer än trefaldigat sina utgifter mellan 2004 och 2008, i takt med stigande oljeintäkter. När nu både oljepriser och exportvolymen minskar har de brant stigande utgifterna grävt ett stort hål i statsbudgeten. Ryska staten hade i mars en reservfond på 137 miljarder dollar, men ett regeringsbeslut 22 juli att använda ytterligare 44 miljarder under tredje kvartalet gör att fonden krymper till 52 miljarder dollar. Om inget drastiskt händer så kommer reservfonden att vara helt tom i slutet av år 2010.
Ryska staten har dock även en fond med utländska tillgångar med ett marknadsvärde på 90 miljarder dollar och trots stora utflöden under hösten har den ryska centralbanken kvar motsvarande 365 miljarder dollar i utländsk valuta. Men på aktiemarknaden verkar ändå finnas kvar den oro som väcktes av de stora valutautflöden som skedde under hösten 2008, att ryska staten kommer att tvingas till drastiska åtstramningar. Dessa skulle i så fall riskera att både knäcka tillväxten i rysk ekonomi och skapa politiska oroligheter.
Risk för nya ras
I ett längre perspektiv är Rysslandsfonderna nu tillbaka på samma nivå som hösten 2005, i mitten av den branta uppgång som tog slut i våren 2006. Då var världen i mitten av en global högkonjunktur och ryska armén hade inte invaderad Georgien. I dag finns mer som utländska investerare kan oroa sig för, vilket talar för att ryska aktiekurser får svårt att fortsätta upp till den nivå som rådde under 2007 och första halvan av 2008.
Istället kvarstår risken för nya ras, likt det som skedde tidigare i sommar då Moskvabörsen på sex veckor föll 28 procent räknat i svenska kronor. De tvära svängningarna under det senaste året visar att osäkerheten är mycket stor om vad ryska aktier egentligen är värda.
Fortfarande är Rysslandsfonderna årets vinnare, med en värdeökning på i snitt 66 procent fram till 12 augusti. Det räcker dock inte för att ta igen det dramatiska raset förra hösten – räknat sedan 12 augusti förra året har Rysslandsfonderna i snitt backat 36 procent.
Lägre oljepriser ger budgetunderskott
En viktig förklaring till att placerarna nu värderar ryska aktier lägre är förstås fallande oljepriser, för ett år sedan låg de kring 110 dollar per fat, medan de under större delen av sommaren pendlat kring 70 dollar per fat. Även den sistnämnda prisnivån är dock fullt tillräcklig för att de ryska energibolagen ska behålla en hög vinstnivå. Nästan alla exportintäkter över 28 dollar per fat tas i skatt av ryska staten, så det är istället de offentliga finanserna i Ryssland som gör investerarna oroliga.
Enligt en översikt i The Economist har den ryska staten mer än trefaldigat sina utgifter mellan 2004 och 2008, i takt med stigande oljeintäkter. När nu både oljepriser och exportvolymen minskar har de brant stigande utgifterna grävt ett stort hål i statsbudgeten. Ryska staten hade i mars en reservfond på 137 miljarder dollar, men ett regeringsbeslut 22 juli att använda ytterligare 44 miljarder under tredje kvartalet gör att fonden krymper till 52 miljarder dollar. Om inget drastiskt händer så kommer reservfonden att vara helt tom i slutet av år 2010.
Ryska staten har dock även en fond med utländska tillgångar med ett marknadsvärde på 90 miljarder dollar och trots stora utflöden under hösten har den ryska centralbanken kvar motsvarande 365 miljarder dollar i utländsk valuta. Men på aktiemarknaden verkar ändå finnas kvar den oro som väcktes av de stora valutautflöden som skedde under hösten 2008, att ryska staten kommer att tvingas till drastiska åtstramningar. Dessa skulle i så fall riskera att både knäcka tillväxten i rysk ekonomi och skapa politiska oroligheter.
Risk för nya ras
I ett längre perspektiv är Rysslandsfonderna nu tillbaka på samma nivå som hösten 2005, i mitten av den branta uppgång som tog slut i våren 2006. Då var världen i mitten av en global högkonjunktur och ryska armén hade inte invaderad Georgien. I dag finns mer som utländska investerare kan oroa sig för, vilket talar för att ryska aktiekurser får svårt att fortsätta upp till den nivå som rådde under 2007 och första halvan av 2008.
Istället kvarstår risken för nya ras, likt det som skedde tidigare i sommar då Moskvabörsen på sex veckor föll 28 procent räknat i svenska kronor. De tvära svängningarna under det senaste året visar att osäkerheten är mycket stor om vad ryska aktier egentligen är värda.
