Premiär för nya, bättre stjärnbetyg
Morningstar inför i år nya fondbetyg, som baseras på den exakta sannolikheten att förlora pengar.
Fondbetyg blir ofta missuppfattade och tyvärr används de ofta felaktigt av fondsäljare som vill försöka övertala kunder att välja en viss fond.
Sanningen är (1) att fondbetyg är en sammanfattning av information och en förenkling som bara tar hänsyn till vissa faktorer. (2) att fondbetyg har konstruerats för ett viss syfte och blir vilseledande om de används fel (3) att fondbetyg alltid måste vara baserade på historiska data, så för att de ska säga något om framtiden måste man anta att framtiden kommer att likna historien.
(4) att det finns bevis för att fondbetyg tidigare har givit viss hjälp med att förutsäga vilka fondförvaltare som kommer att lyckas bra i framtiden. Och det är rimligt att tro att bra resultat beror på att förvaltaren är ovanligt kunnig och att den kunskapen kommer att ge bra resultat även i framtiden. Men däremot finns inga logiska skäl att tro att fondbetyg skulle klara att tala om vilken typ av aktier som kommer att ge högst avkastning (alltså valet av land, bransch, stora eller små börsföretag, tillväxt- eller värdeaktier).
Gör nytta
Trots dessa fyra begränsningar så gör fondbetygen nytta. För om det inte fanns fondbetyg så skulle troligen fler fondsparare enbart studera historisk avkastning, medan färre skulle ta hänsyn till skillnader i risk och avgifter.
Morningstar skapade år 1985 vad som i dag troligen är världens mest kända betygssystem för fonder, stjärnbetygen, som sätts i tre breda kategorier. Syftet med dessa betyg är främst att berätta hur nöjda fondens kunder har anledning att vara.
1996 skapade Morningstar ytterligare ett betygsystem, kategoribetygen, där fonderna bara jämförs med fonder som har ungefär samma inriktning. Därmed är kategoribetygen bättre för den som enbart är intresserad av vilka fondförvaltare som har presterat bra resultat.
Peka ut duktiga förvaltare
Nu sker nästa förändring, under år 2001 kommer hela Morningstar att byta betygssystem. I korthet innebär förändringen att nya fondkategorier införs, att de gamla kategoribetygen görs om och att de nya kategoribetygen ersätter de nuvarande stjärnbetygen.
Huvudskälet till förändringen är att få en bättre riskjustering och att lyckas bättre med att peka ut fonder som har haft duktiga förvaltare. Först ut med de nya fondbetygen är Morningstar UK, som har premiär för sin sajt på internet den här veckan.
Den största skillnaden rent tekniskt är att nya Morningstar Europe Star Rating baseras på ett nytt sätt att riskjustera fonders avkastning som amerikanen Michael Stutzer presenterade för knappt ett år sedan. Metoden kräver mycket större datorkraft än alla tidigare betygssystem, vilket beror på att man baserat på varje fonds historiska utveckling beräknar den exakta sannolikheten att förlora pengar.
Sveriges första 1993
Jag är faktiskt imponerad av de nya fondbetygen. Och jag tycker att jag har rätt att säga det, trots att jag är partisk, för jag konstruerade för åtta år sedan Sveriges första betygssystem för fonder. I oktober 1993 publicerades dessa fondbetyg för första gången i ”Fondindikatorn” i Affärsvärlden.
De blev en omedelbar succé och inom ett år hade fyra andra tidningar börjat med egna fondbetyg: Månadens Affärer, Svenska Dagbladet, Aktiespararen och Sparöversikt (av dessa fem är det bara Affärsvärldens och Sparöversikts som finns kvar i dag).
Så här långt i efterhand kan jag väl erkänna att jag hämtade min främsta inspiration från Morningstar i USA. Jag valde dock ett annat riskmått, kortare mätperiod, en enklare beräkning och att betygen även signalerade om fonden hade bytt förvaltare.
Sedan har jag under sju år varit ansvarig för att förbättra och upprätthålla kvaliteten på Affärsvärldens fondbevakning. För ett år sedan sa jag upp mig och tackade några veckor senare ja till att bli analyschef och redaktör här på Morningstar Sverige.
Relativt och med få kategorier
När jag var kvar på Affärsvärlden så kritiserade jag Morningstars fondbetyg (se länkar ovan till höger). Min kritik gällde dels att Morningstars Rating är relativ istället för kunskapsrelaterad, dels att kategorierna är alltför få.
Nu är jag på Morningstar och kan väl påpeka att det även finns fördelar med relativa betyg, främst att man kan sätta betyg även om en viss fondkategori inte har något bra jämförelseindex. Och bland det första jag gjorde när jag började på Morningstar var att införa ytterligare tio kategorier.
Även Sverige
Senare i år kommer hela Morningstar, både i Sverige och i resten av världen, att byta till det nya betygssystemet. I samband med att vi byter här i Sverige kommer jag att förklara exakt hur det nya systemet fungerar och vilka för- och nackdelar det har jämfört med andra betygssystem.
Men kom ihåg: de fyra begränsningar som jag inledde med, de kommer alltid att finnas kvar.