Två år sedan toppen
Sedan toppen för två år sedan har världsindex rasat 40 procent och nu talar mycket för att botten är passerad. Den överdrivna optimismen är borta och aktier är rimligt värderade.
Stockholmsbörsen och Nasdaq noterade ”all-time-high” i mars 2000. Men MSCI:s världsindex i svenska kronor nådde sin högsta punkt först den 4 september 2000.
Nedgången under det första året därefter var 18 procent, räknat i svenska kronor. Det andra året inleddes med terrorattackerna den 11 september och statistik som bekräftade att USA var i recession, följt av en serie redovisningsskandaler som har sänkt både vinstförväntningar och förtroendet för aktiemarknaden. Världsindex nedgång under det andra året har därför varit större.
De två år som nu gått sedan toppen har inneburit att en investering på 10.000 kronor i en globalfond har krympt ihop till ungefär 6.000 kronor. Och det gäller ändå globalfonder, som ger maximal riskspridning och därför lägre risk än de flesta andra aktiefonder. De som valde IT-fonder i PPM-valet hösten 2000 har tappat mycket mer.
21 år
Att tjäna igen värdeminskningen och hinna ikapp en riskfri placering kommer att ta lång tid. Svenska räntefonder har samtidigt givit i snitt 4 procent avkastning per år, 10.000 investerat har alltså stigit till 10.800 kronor. Antar vi att en normal räntefond fortsättar att ge 4 procent per år kan man räkna ut hur lång tid det kan tänkas ta innan en genomsnittlig globalfond kommer ikapp. En försiktig förväntad avkastning från aktier framöver är 7 procent per år – då tar det 21 år innan dagens 6.000 kronor i globalfonden har hunnit ikapp räntefonden (om 21 år är båda investeringarna, med ränta på ränta, värda knappt 25.000).
Mer optimistiska fondsäljare brukar räkna med 10 procent avkastning per år från aktiefonder, men det tar ändå drygt tio år innan globalfonden har hunnit ikapp räntefonden. Ja, även om man drämmer i med plus 15 procent per år, så tar det sex år att hinna ikapp.
Fast ”gråt inte över spilld mjölk” säger ett av mina favoritordspråk. Tror man att avkastningen från aktiefonder i framtiden på lång sikt blir högre än från räntefonder, då är gör det ingen nytta att gräma sig över att de två senaste åren har varit dåliga.
Börserna stiger
Alla experter är överens om att grundläggande ekonomiska samband gör att börserna stiger på riktigt lång sikt, även om det är rimligt att tro att lutningen blir betydligt mindre brant än den var under 1980-talet och slutet på 1990-talet. Och jag tror att investerarnas förväntningar på framtiden nu har slutat att vara alltför optimistiska, vilket innebär att risken att besvikelser ger nya börsnedgångar har minskat kraftigt.
Så vitt jag kan förstå är aktier nu rimligt värderade, eller med andra ord, det är rimligt att räkna med stigande börser framöver. Vad som är rätt värdering beror främst på vilken riskpremie man antar att investerarna framöver kommer att kräva för att köpa aktier. Jag tror att det stora sparbehov som trots allt fortfarande finns (en åldrande befolkning i samtliga industriländer) innebär att placerarna kommer att acceptera en lägre riskpremie än den som gällt historiskt. Och det talar för att det kommer att anses rimligt att köpa aktier för i snitt tjugo gånger börsföretagens vinst efter skatt (p/e 20). Och där är vi idag, även med försiktiga prognoser för nästa års vinster.
För en månad sedan stack jag ut hakan lite och skrev ”Nu är botten passerad”. Jag står fast vid den prognosen. Visst kan det komma nya negativa överraskningar, men många av de faror som tidningarna varnar för, till exempel ett amerikanskt anfall på Irak, tror jag till stor del redan är medräknade i dagens aktiekurser. Visst skulle ett nytt krig i Mellanöstern ge en nedgång, men jag tror att den nedgången blir begränsad så länge kriget inte blir oväntat långvarigt.
Dags för ökad optimism
Istället talar aktiemarknadens psykologi för att det är dags för ökad optimism. Marknaden brukar försöka ligga sex månader före den ekonomiska utvecklingen, och jag tycker det verkar mycket troligt att förväntningarna gradvis stärks på en vändning uppåt i den ekonomiska tillväxten nästa vår, vilket i så fall borde synas i form av stigande aktiekurser under hösten.
Dock är en viktig lärdom av börsuppgången fjärde kvartalet förra året (då Stockholmsbörsen steg 21 procent och världsindex 7 procent) att optimisterna ofta har för bråttom, så att uppgången blir orimligt brant. Skulle vi få en fortsatt snabb återhämtning av börskurserna under hösten så gäller det alltså att vara vaksam på att uppgången åter kan bli så stor att det kommer en svacka nästa år.
