USA styr Europabörserna

De senaste åren har de stora börserna i Europa utvecklats nästan exakt som USA-index, men framöver finns ändå argument för att hellre placera i en Europafond.

Jonas Lindmark | 30-07-04 | Artikel schicken
Aktiebörserna i New York styr mycket hårt utvecklingen även på de stora aktiemarknaderna i Europa. Samvariationen är stark sedan flera år och fortsätter även i år. Lägger man MSCI USA-index och MSCI Europaindex (räknade i samma valuta) bredvid varandra så är utvecklingen nästan identisk.

Att det är börserna i New York som till stor del styr utvecklingen i Europa syns tydligt om man granskar utvecklingen timme för timme. Särskilt tydlig är påverkan på Europa i samband med att börserna i New York öppnar 15:30 svensk tid. Ett annat tydligt mönster är att börserna i Europa nästan alltid öppnar på morgonen i samma riktning som börserna i New York rörde sig föregående handelskväll, timmarna efter att handeln i Europa stängt.

Mindre länder avviker

Under de första sju månaderna 2004 har börsutvecklingen varit platt både i USA och på de stora aktiemarknaderna i Europa. Svängningar under enskilda veckor har tagit ut varandra och den uppgång som fanns vid halvårsskiftet har försvunnit under juli.

Bland de mindre aktiemarknaderna i Europa finns dock gott om exempel på avvikelser, främst på grund av nyheter kring enskilda aktier eller branscher. Bästa exemplet är Finland, där börsindex fallit kraftigt på grund av dåliga nyheter från Nokia. Ett annat exempel är Stockholmsbörsen, som till stor del på grund av Ericsson utvecklats bättre än resten av Europa. Även börserna i Danmark, Irland, Norge och Österrike har avvikit kraftigt från snittet. Men det är London, Frankfurt och Paris som väger tyngst och avvikelserna jämnar ut sig när Europaindex beräknas.

Högre risk i USA

Fördelen för den som investerar i Europafonder är att utjämningen mellan länder gör att risken blir lägre. Men det vore förstås roligare om Europa dessutom hade chans att ge högre avkastning än de andra två stora delarna i världsindex, USA och Japan.

Ett argument för Europa är att förväntningarna på USA och Japan är för höga. Enorma obalanser finns kvar i amerikansk ekonomi, främst underskott i statsbudget och bytesbalans, men även hög skuldsättning hos många hushåll och beroende av rekordlåga räntor. Om dollarkursen plötsligt rasar och centralbanken Fed tvingas höja räntorna kraftigt så skulle tillväxten i USA kunna ta tvärstopp. Det senaste årets konjunkturuppgång i Japan är också känslig, eftersom de strukturella problemen i Japans ekonomi till stor del finns kvar. Europa har lättare att överraska positivt, eftersom förväntningarna är lägre.

Tyskland, den största ekonomin i Europa, nämns ofta som det stora problemet. Tillväxten i tysk ekonomi har varit låg ända sedan återföreningen med Östtyskland och de senaste åren har vissa nationalekonomer varnat för en negativ spiral liknande den Japan upplevde under 1990-talet. Det betyder samtidigt att här finns den största chansen till en positiv överraskning. Om den tyska regeringen skulle genomföra några avgörande reformer och få fart på ekonomin, så skulle rimligen en dramatisk uppvärdering av tyska aktier ske.

Europa lägre värderat

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att samvariationen allt mer finns även i den reala ekonomin. De stora multinationella företagen har verksamhet både i USA och i Europa, vare sig de råkar vara börsnoterade i New York eller Stockholm. Därmed återstår att försöka dra nytta av att europeiska aktier enligt många nyckeltal är lägre värderade än amerikanska, vilket rimligen beror på lägre förväntad tillväxt. I takt med att det ekonomiska beroendet mellan världsdelarna ökar, borde det betyda att Europafonder har lättare att ge bra avkastning framöver.