2005 bättre år för hedgefonder

För ett år sedan skrev jag en krönika med rubriken ”2004 bra år för hedgefonder” (länk till höger). Då föreslog jag en investering i Helios och nu ett år senare kan man konstatera att jag hade både rätt och fel. De flesta hedgefonder rapporterar bara sin avkastning en gång per månad, så utvärderingen får bli per sista november.

Under år 2004 har MSCI världsindex för aktier haft en svag utveckling, fram till sista november är uppgången bara 2,3 procent (med utdelningar, omräknat till svenska kronor). Förklaringen är till stor del att dollarn har fortsatt att försvagas och att börsutvecklingen i USA och Asien har varit svag. Så långt hade jag rätt.

Fel om hedge och Stockholmsbörsen

Men även hedgefonderna har haft ett svagt år, bara ett fåtal har stigit mer än 10 procent (till exempel Edge, Latitude, Lynx, Pecunia och Tanglin) och några av de största har förlorar pengar (till exempel Banco, Nektar och Zenit). Helios lyckades bra under november och värdeökningen under årets första elva månader är 5,6 procent. Det är mer än dubbelt så mycket som världsindex, men sämre än föregående två år. När det gäller hedgefondernas avkastning 2004 hade jag alltså fel.

Dessutom har Stockholmsbörsen utvecklats mycket bättre än världsindex, uppgången från årsskiftet fram till sista november är 20 procent (inklusive utdelningar), och många svenskar jämför i första hand med Stockholmsbörsen. Den kraftiga uppgången för svenska aktier de senaste fyra månaderna tycker jag är svårförklarlig, det har inte kommit nyheter som motiverar denna uppvärdering. Jag tror därför att orsaken främst är att många investerare tror att både aktier i andra världsdelar och obligationer kommer att ge sämre resultat framöver (se ”Stockholm följer Europa uppåt”).

Men jag hade även fel om Stockholmsbörsen under 2004. Den kraftiga uppvärderingen under hösten (+29 procent på fyra månader, räknat i dollar) förutsåg jag inte och de svackor som varit (i maj och augusti) blev inte så stora som jag spådde för ett år sedan.

En tröst är att de flesta hedgefondförvaltare uppenbarligen också haft fel, de flesta har inte lyckats utnyttja svängningarna under 2004 och deras avkastning har därför blivit låg. De intressanta frågorna nu är vad misslyckandet beror på och om det blir annorlunda under år 2005.

Politiska ingrepp

Min bedömning nu (kanske inte så mycket värd efter det senaste årets misslyckande) är att hedgefonderna kommer att ha större chans att överträffa världsindex år 2005 än de hade i år. Därför skriver jag ”bättre år” i rubriken på den här krönikan.

Varför då? Jo, förklaringen till hedgefondernas misslyckande under 2004 tror jag främst är att de normala marknadsmekanismerna i år till stor del har satts ur spel av politiska ingrepp. Tydligast är att dollarkursen borde vara lägre mot valutorna i Asien, men högre mot valutorna i Europa, och att de långa räntorna runt om i världen borde vara högre. Huvudorsaken till båda dessa snedvridningar är att centralbanker i Asien stödköper enorma mängder dollar för att skydda sina länders konkurrenskraft och placerar pengarna i statsobligationer. Ett tredje exempel är oljepriserna, som skulle vara betydligt lägre om det politiska läget kring Persiska Viken hade varit mer stabilt och om OPEC hade agerat ekonomiskt rationellt och byggt upp en större buffert (stabila priser ger nöjda kunder, medan brant stigande priser skrämmer kunderna att byta till andra energikällor och lockar andra producenter att leta nya oljekällor).

Hedgefonderna har haft svårare att tjäna pengar i denna miljö, eftersom många av de samband (antingen historiska eller baserade på ekonomisk teori) som de baserar sina beslut på tillfälligt har slutat att gälla. Orsaken till att jag håller fast vid min optimism är att jag tror att de fundamentala trenderna till slut kommer att bli starkare än de politiska ingreppen. Dollarn kommer till slut att falla även mot valutorna i Asien. De långa räntorna runt om i världen kommer att stiga. Oljepriserna kommer att återvända ned till den historiska trenden.

Exakt när mer normala marknadskrafter får övertaget vet jag förstås inte. Men det verkar rimligt att trycket på valutorna i Asien och långräntorna i USA blir för stort under år 2005. Då kommer även övriga marknader att börja fungera mer normalt, vilket talar för att duktiga förvaltare åter får god chans att tjäna pengar på felprissättningar. Och det är hedgefondernas specialitet.

Helios bättre än Guide

Precis som förra året vill jag dock varna för att investera alla pengar i hedgefonder. Deras stora nackdel är att förvaltningskostnaderna är höga, särskilt om investeringen sker via en fond-i-fond. Dagens Industri gav förra veckan textreklam åt Guide Hedge, som förvaltas av Indecap där Niklas Lundberg är VD (länk ovan till höger). Visst kan det vara värt att betala för att få hjälp med urvalet hedgefonder och för att komma åt hedgefonder med stora minimibelopp.

Men det blir för dyrt när hedgefonderna har en fast avgift på kring en procent av kapitalet per år plus en rörlig avgift som normalt är 20 procent av avkastningen utöver korta räntan, och Guide dessutom kostar ytterligare 0,5 procent av kapitalet per år, plus ytterligare 20 procent av överavkastningen per månad. Om bruttoavkastningen är 10 procent per år försvinner nästan hälften i avgifter. Om bruttoavkastningen blir högre eller månadsavkastningarna varierar kraftigt så blir avbränningen ännu större. Tyvärr har många fond-i-fond med inriktning på hedgefonder samma extrema avgiftsuttag.

Då är Helios ett bättre alternativ, eftersom denna fond-i-fond inte har några egna avgifter alls, det är enbart de underliggande sju hedgefonderna inom Brummer-gruppen som kostar. Och de sju fonderna uppvisar i snitt bra historiska resultat.

Nu vid årsskiftet lanseras dessutom en variant som heter Helios 2xL, som placerar dubbelt så mycket i hedgefonderna med hjälp av 50 procent belåning. Så länge vanliga Helios lyckas ge högre avkastning än låneräntan så kommer 2xL därmed att ge högre avkastning. Med tanke på den låga risken i Helios tycker jag att 2xL är en ännu bättre lösning för långsiktiga investerare. Visst kan man låna själv, men knappast med så låg ränta som Helios kan förhandla sig till. Dessutom är det skönt att slippa räntebetalningar under spartiden.

Komplement på lång sikt

Fast den stora poängen med hedgefonder är att använda dem som ett komplement till normala aktieplaceringar, för att få ned risktagandet totalt sett. På lång sikt och med någorlunda effektiva marknader så kommer genomsnittet för hedgefonder att få mycket svårt att överträffa indexfonder med låga avgifter, eftersom andelen hedgefonder stadigt ökar och deras årsavgifter är så mycket högre. Därför tycker jag det är rimligt att investera högst 20 procent av totalt sparande i hedgefonder.

Jag har det senaste året även rekommenderat en ökad andel i korta räntefonder eller på bankkonto, för att kunna passa på att köpa aktier billigt efter nästa börsras. Hedgefonder är inte alls lika lämpliga för detta, eftersom många bara tillåter handel fyra gånger per år. Under år 2005 tror jag dock att chanserna är goda att en fond som Helios överträffar världsindex, fast inte lika goda som de var när fonden lanserades i början på år 2002 (se krönikan ”Köp Helios”). Men främst är alltså hedgefonder vettiga som komplement till aktier på lång sikt.