Inbromsning i USA
I går kom den fjortonde räntehöjningen i USA och den privata konsumtionen slutade öka under fjärde kvartalet. Börsoptimisterna hoppas att svackan är tillfällig, men ett ökat sparande vore logisk. Effekterna kan bli dramatiska.
Veckans stora händelse för de amerikanska marknaderna är att centralbankschefen Alan Greenspan efter 18 år lämnar ansvaret för räntepolitiken i USA. Många har kallat honom världens mäktigaste man.
Gårdagens möte i centralbanken Feds beslutande forum, FOMC, beslutade som väntat att styrräntan skulle höjas med 0,25 procentenheter till 4,5 procent. Det är den fjortonde höjningen sedan våren 2004, då styrräntan var rekordlåga 1,0 procent. Den avgörande förändringen i uttalandet från mötet är att ytterligare räntehöjningar nu ”kanske behövs”, mot tidigare ”troligen behövs”.
Högre inflation, konsumtionen stannat
Under det senaste året har dock inflationen i USA (förändringen i KPI) ökat från 2,6 till 3,5 procent. Under andra halvåret 2005 var inflationstakten uppe i 4,0 procent, delvis beroende på stigande oljepriser. Optimisterna hoppas att oljepriserna faller tillbaka under 2006, men annars kommer ökade transport- och uppvärmningskostnader att påverka även andra priser. Det skulle tvinga fram ytterligare räntehöjningar, vilket i så fall påverkar både tillväxt och börsvinster negativt.
I fredags kom preliminär statistik som visar att BNP-tillväxten i USA föll kraftigt under fjärde kvartalet, främst därför att importen fortsatte att öka kraftigt samtidigt som efterfrågan på bilar minskade kraftigt. Under år 2004 och de första tre kvartalet 2005 var BNP-tillväxten i genomsnitt 4,1 procent – men sista kvartalet förra året föll tillväxten till bara 1,1 procent i årstakt. Även ökningen av den privata konsumtionen föll till 1,1 procent i årstakt. Tar man dessutom hänsyn till att den amerikanska befolkningen de senaste åren har ökat med 1,2 procent per år, så betyder det att konsumtionen per person helt tappade farten under fjärde kvartalet.
Ökat sparande
Optimisterna menar att avmattningen är tillfällig och beror på faktorer som höstens orkaner och ändringar i bilföretagens rabatter. Men det finns flera logiska argument för minskad konsumtion och ökat sparande i USA. Högre räntor gör det dyrare att låna och mer lönsamt att spara. Huspriserna visar tecken på att sluta stiga, efter en brant uppgång under flera år, vilket minskar möjligheterna till lånefinansierad konsumtion. Den stora 50-talistgenerationen närmar sig pension och behöver spara mer (se ”Lågkonjunkturen i USA har börjat”).
Effekten på aktiemarknaderna kan bli dramatiska. Historiskt har den amerikanska konsumtionen varit 67 procent av BNP men under lågkonjunkturen 2001 och 2002 ökade den andelen till 70 procent och har sedan legat kvar tack vare skattesänkningar och låga räntor. Skulle pendel svänga åt andra hållet försvinner efterfrågan motsvarande 6 procentenheter av BNP, vilket skulle slå hårt mot många branscher och sänka börsföretagens vinster.
Så länge inflationen är låg kan centralbanken svara på lägre efterfrågan med lägre räntor. Men inflationen har som sagt tagit fart under förra året och därmed är utrymmet för räntesänkningar begränsat. Skulle dessutom misstro mot amerikansk ekonomi göra att strömmen av utländskt kapital till USA minskar, då faller troligen dollarkursen, vilket spär på inflationen ytterligare och tvingar fram högre räntor.
Sämre fem år i rad
Om den privata konsumtionen fortsätter att försvagas under år 2006 så är det därför troligt att aktiekurserna i USA fortsätter att utvecklas sämre än i resten av världen. Fyra år i rad (2002 till och med 2005) har USA-aktier utvecklats sämre än världsindex. Förklaringen är dels att amerikanska aktier var betydligt högre värderade för fyra år sedan, dels att vinstutvecklingen har varit bättre i resten av världen. Därmed är det fullt möjligt att USA blir förlorare för femte året i rad.
Gårdagens möte i centralbanken Feds beslutande forum, FOMC, beslutade som väntat att styrräntan skulle höjas med 0,25 procentenheter till 4,5 procent. Det är den fjortonde höjningen sedan våren 2004, då styrräntan var rekordlåga 1,0 procent. Den avgörande förändringen i uttalandet från mötet är att ytterligare räntehöjningar nu ”kanske behövs”, mot tidigare ”troligen behövs”.
Högre inflation, konsumtionen stannat
Under det senaste året har dock inflationen i USA (förändringen i KPI) ökat från 2,6 till 3,5 procent. Under andra halvåret 2005 var inflationstakten uppe i 4,0 procent, delvis beroende på stigande oljepriser. Optimisterna hoppas att oljepriserna faller tillbaka under 2006, men annars kommer ökade transport- och uppvärmningskostnader att påverka även andra priser. Det skulle tvinga fram ytterligare räntehöjningar, vilket i så fall påverkar både tillväxt och börsvinster negativt.
I fredags kom preliminär statistik som visar att BNP-tillväxten i USA föll kraftigt under fjärde kvartalet, främst därför att importen fortsatte att öka kraftigt samtidigt som efterfrågan på bilar minskade kraftigt. Under år 2004 och de första tre kvartalet 2005 var BNP-tillväxten i genomsnitt 4,1 procent – men sista kvartalet förra året föll tillväxten till bara 1,1 procent i årstakt. Även ökningen av den privata konsumtionen föll till 1,1 procent i årstakt. Tar man dessutom hänsyn till att den amerikanska befolkningen de senaste åren har ökat med 1,2 procent per år, så betyder det att konsumtionen per person helt tappade farten under fjärde kvartalet.
Ökat sparande
Optimisterna menar att avmattningen är tillfällig och beror på faktorer som höstens orkaner och ändringar i bilföretagens rabatter. Men det finns flera logiska argument för minskad konsumtion och ökat sparande i USA. Högre räntor gör det dyrare att låna och mer lönsamt att spara. Huspriserna visar tecken på att sluta stiga, efter en brant uppgång under flera år, vilket minskar möjligheterna till lånefinansierad konsumtion. Den stora 50-talistgenerationen närmar sig pension och behöver spara mer (se ”Lågkonjunkturen i USA har börjat”).
Effekten på aktiemarknaderna kan bli dramatiska. Historiskt har den amerikanska konsumtionen varit 67 procent av BNP men under lågkonjunkturen 2001 och 2002 ökade den andelen till 70 procent och har sedan legat kvar tack vare skattesänkningar och låga räntor. Skulle pendel svänga åt andra hållet försvinner efterfrågan motsvarande 6 procentenheter av BNP, vilket skulle slå hårt mot många branscher och sänka börsföretagens vinster.
Så länge inflationen är låg kan centralbanken svara på lägre efterfrågan med lägre räntor. Men inflationen har som sagt tagit fart under förra året och därmed är utrymmet för räntesänkningar begränsat. Skulle dessutom misstro mot amerikansk ekonomi göra att strömmen av utländskt kapital till USA minskar, då faller troligen dollarkursen, vilket spär på inflationen ytterligare och tvingar fram högre räntor.
Sämre fem år i rad
Om den privata konsumtionen fortsätter att försvagas under år 2006 så är det därför troligt att aktiekurserna i USA fortsätter att utvecklas sämre än i resten av världen. Fyra år i rad (2002 till och med 2005) har USA-aktier utvecklats sämre än världsindex. Förklaringen är dels att amerikanska aktier var betydligt högre värderade för fyra år sedan, dels att vinstutvecklingen har varit bättre i resten av världen. Därmed är det fullt möjligt att USA blir förlorare för femte året i rad.
