Stigande inflation bara delvis skyldig
I dag bekräftades att inflationen i USA är för hög, vilket ger fortsatt höjd styrränta. Men något högre räntor än tidigare väntat räcker inte alls för att förklara börsraset, de skyldiga är främst de optimister som det senaste året drivit upp aktiekurserna för högt.
Världens aktiemarknader har fallit brant och över hela linjen den senaste månaden. Bland de 50 länder som har ett landindex hos MSCI är det inte ett enda som visar positiv avkastning under andra kvartalet fram till 13 juni, varken i USA-dollar eller i lokal valuta. Världsindex för de etablerade aktiemarknaderna har backat 7 procent och MSCI Emerging Markets har rasat 16 procent (båda i dollar). I svenska kronor är nedgången ännu större, eftersom kronan stärkts 5 procent mot dollarn under andra kvartalet.
Bortsett från börserna i New York så har hela nedgången inträffat de senaste fem veckorna. Årets topp nådde många aktiebörser den 9 och 10 maj, men sedan har raset utför varit brant. Globalfonderna har i snitt backat 11 procent sedan toppen och per 13 juni står de 7 procent lägre än vid årsskiftet. Tillväxtmarknadsfonderna har backat dubbelt så mycket sedan toppen, men steg samtidigt mer under årets första fyra månader, så nedgången sedan årsskiftet är bara något större än för globalfonderna.
Nästan alla aktiefonder på plus 1 år
I ett längre perspektiv så är dock effekterna av raset ännu så länge begränsade. Jämfört med för ett år sedan så står fortfarande nästan alla aktiefonder rejält på plus, det är bara IT-fonder och en del andra USA-fonder som tappat i värde jämfört med i juni förra året.
Värdeminskningen för amerikanska aktier upplever vi svenskar som större, eftersom dollarkursen backat kraftigt det senaste halvåret. Från en topp i november på 8,24 kronor har dollarkursen i år som lägst varit nere i 7,10. Sedan början på förra veckan har dock dollarn återhämtat sig och är i skrivande stund tillbaka på 7,38 kronor – samma nivå som i mitten på maj. Det är alltså inte dollarkursens fel att börsraset de senaste fem veckorna är stort.
För hög inflation i USA
Den orsak som nästan alla kommentatorer pekar ut är en ökad rädsla för stigande USA-räntor, som smittar av sig på övriga länders räntor och minskar intresset för att spekulera i aktier med lånade pengar. Rädslan har ökat i flera steg, först när inflationen i USA under april offentliggjordes den 17 maj, sedan när flera medlemmar i den amerikanska centralbankens beslutande kommitté FOMC uttalade att inflationsmålet är prioriterat, och nu senast när experterna varnat att den ökade inflationstakten har fortsatt under maj.
Fler bevis för att inflation i USA ökat kom i dag när myndigheten BLS offentliggjorde utvecklingen för konsumentprisindex. Säsongsjusterat steg CPI-U 0,4 procent under maj och därmed 4,2 procent de senaste 12 månaderna (länk ovan till höger). Centralbanken Fed studerar främst inflationen exklusive mat och energi, med målet att hålla prisökningarna mellan 1 och 2 procent per år. De senaste tre månaderna har ökningen varit 0,3 procent varje månad och uppgången är 2,4 procent de senaste 12 månaderna. Detta bekräftar att Fed behöver bromsa ekonomin och då räcker inte dagens styrränta på 5 procent. Ytterligare höjningar av styrräntan kommer därför troligen både i slutet på juni och i augusti.
Alltför optimistiska
Högre riskfria räntor gör aktier mindre attraktiva. Men det är inte rimligt att hela världens aktiebörser faller i snitt 11 procent på grund av detta, på bara fem veckor. Istället tycker jag att det är uppenbart att orsaken främst är att optimister runt om i världen det senaste året har drivit upp aktiekurserna alltför högt (mer om detta i "Brant nedgång till bastrenden", länk ovan till höger), så att när verkligheten ser ut att innebära mer normal tillväxt och ett normalt beteende från centralbankerna, då faller aktiekurserna tillbaka något. Men fortfarande är aktiefondernas andelskurser som sagt i de flesta fall klart högre än för ett år sedan.
Bortsett från börserna i New York så har hela nedgången inträffat de senaste fem veckorna. Årets topp nådde många aktiebörser den 9 och 10 maj, men sedan har raset utför varit brant. Globalfonderna har i snitt backat 11 procent sedan toppen och per 13 juni står de 7 procent lägre än vid årsskiftet. Tillväxtmarknadsfonderna har backat dubbelt så mycket sedan toppen, men steg samtidigt mer under årets första fyra månader, så nedgången sedan årsskiftet är bara något större än för globalfonderna.
Nästan alla aktiefonder på plus 1 år
I ett längre perspektiv så är dock effekterna av raset ännu så länge begränsade. Jämfört med för ett år sedan så står fortfarande nästan alla aktiefonder rejält på plus, det är bara IT-fonder och en del andra USA-fonder som tappat i värde jämfört med i juni förra året.
Värdeminskningen för amerikanska aktier upplever vi svenskar som större, eftersom dollarkursen backat kraftigt det senaste halvåret. Från en topp i november på 8,24 kronor har dollarkursen i år som lägst varit nere i 7,10. Sedan början på förra veckan har dock dollarn återhämtat sig och är i skrivande stund tillbaka på 7,38 kronor – samma nivå som i mitten på maj. Det är alltså inte dollarkursens fel att börsraset de senaste fem veckorna är stort.
För hög inflation i USA
Den orsak som nästan alla kommentatorer pekar ut är en ökad rädsla för stigande USA-räntor, som smittar av sig på övriga länders räntor och minskar intresset för att spekulera i aktier med lånade pengar. Rädslan har ökat i flera steg, först när inflationen i USA under april offentliggjordes den 17 maj, sedan när flera medlemmar i den amerikanska centralbankens beslutande kommitté FOMC uttalade att inflationsmålet är prioriterat, och nu senast när experterna varnat att den ökade inflationstakten har fortsatt under maj.
Fler bevis för att inflation i USA ökat kom i dag när myndigheten BLS offentliggjorde utvecklingen för konsumentprisindex. Säsongsjusterat steg CPI-U 0,4 procent under maj och därmed 4,2 procent de senaste 12 månaderna (länk ovan till höger). Centralbanken Fed studerar främst inflationen exklusive mat och energi, med målet att hålla prisökningarna mellan 1 och 2 procent per år. De senaste tre månaderna har ökningen varit 0,3 procent varje månad och uppgången är 2,4 procent de senaste 12 månaderna. Detta bekräftar att Fed behöver bromsa ekonomin och då räcker inte dagens styrränta på 5 procent. Ytterligare höjningar av styrräntan kommer därför troligen både i slutet på juni och i augusti.
Alltför optimistiska
Högre riskfria räntor gör aktier mindre attraktiva. Men det är inte rimligt att hela världens aktiebörser faller i snitt 11 procent på grund av detta, på bara fem veckor. Istället tycker jag att det är uppenbart att orsaken främst är att optimister runt om i världen det senaste året har drivit upp aktiekurserna alltför högt (mer om detta i "Brant nedgång till bastrenden", länk ovan till höger), så att när verkligheten ser ut att innebära mer normal tillväxt och ett normalt beteende från centralbankerna, då faller aktiekurserna tillbaka något. Men fortfarande är aktiefondernas andelskurser som sagt i de flesta fall klart högre än för ett år sedan.
