Fortsatt oro på Stockholmsbörsen
Under sommaren har svenska börsmäklare haft svårt att ta ledigt, för nervösa aktieägare har givit fyra gånger fler oroliga börsdagar än normalt. Under hösten kommer besked om den globala konjunkturen.
Tittar man på ett diagram med Affärsvärldens generalindex det senaste året så syns det tydligt att Stockholmsbörsen har blivit betydligt mer orolig de senaste fyra månaderna. Efter den branta nedgången i mitten på maj har det ungefär varannan vecka kommit en brant återhämtning, som dock snart tappat farten.
Den ökade oron syns ännu tydligare om man granskar börsutvecklingen dag för dag. Från augusti 2005 till och med april 2006 var det i snitt bara två dagar per månad som börsen rörde sig uppåt eller nedåt 1 procent eller mer. Men sedan oron började de 12 maj har Generalindex mer än varannan börsdag rört sig minst 1 procent. Den senaste månaden är det ”bara” åtta oroliga börsdagar, men det är alltså fyra gånger fler än genomsnittet före börsraset.
Mellan vinsthemtagning och fyndköp
Därmed är det uppenbart svårt att hitta några tydliga nyheter som förklarar den dagliga börsutvecklingen, för det är fortfarande inte mer än 2-3 gånger per månad som det kommer så viktiga nyheter att de logiskt motiverar en ändring av det totala börsvärdet på över 1 procent (Det sammanlagda värdet på alla svenska börsaktier är just nu ungefär 3600 miljarder kronor, så 1 procent motsvarar 36 miljarder kronor). Istället är det psykologi och ”följa John” som förstärker svängningarna.
Dessutom har både uppgångar och nedgångar svårt att hålla i sig mer än en vecka, vilket kan tolkas som att avståndet mellan ”vinsthemtagning” och ”fyndköp” har krympt. Under sommaren har det varit två branta nedgångar på nästan 10 procentenhet, som båda har följts av varsitt par branta återhämtningar på tillsammans lika så mycket (vilket betyder att index nu är tillbaka på samma nivå som i slutet på maj). Men det verkar finnas gott om säljare som vill passa på så snart aktiekurserna stiger lite grann, samtidigt som intresserade köpare stoppar nedgångarna.
Detta är inget konstigt, historiskt har börsutvecklingen visat samma mönster efter tidigare börstoppar. Jag påpekade detta i ”Vinsthemtagning naturlig efter 3 års uppgång” (länk ovan till höger) redan 23 maj: ”Det verkar rimligt att tvära kast och överdrivna reaktioner på oväntade nyheter kommer att fortsätta minst en månad framöver.”
Platt trend, följd av lågkonjunktur
Men den intressanta frågan nu är förstås: Vad händer framöver? Kommer Stockholmsbörsen troligen att fortsätta svänga med tvära kast kring nuvarande nivå – eller finns det starka argument för en ny trend?
Optimisterna hoppas förstås att den senaste börsuppgången ska visa sig mer uthållig. Den sammanfaller med börsföretagens rapporter för andra kvartalet och från en botten den 18 juli har två branta återhämtningar tillsammans givit en uppgång fram till i dag på drygt 8 procent. Men den senaste veckan verkar andelen säljare åter ha blivit för stor.
Mitt tips är att de tvära svängningarna kring en platt trend kommer att fortsätta under hösten, i väntan på tydliga besked om vart den globala konjunkturen är på väg. Och jag tycker att det finns starka argument för att dessa besked blir negativa, därför att USA är på väg ned i en lågkonjunktur (se ”Tydlig inbromsning i USA”).
Den ökade oron syns ännu tydligare om man granskar börsutvecklingen dag för dag. Från augusti 2005 till och med april 2006 var det i snitt bara två dagar per månad som börsen rörde sig uppåt eller nedåt 1 procent eller mer. Men sedan oron började de 12 maj har Generalindex mer än varannan börsdag rört sig minst 1 procent. Den senaste månaden är det ”bara” åtta oroliga börsdagar, men det är alltså fyra gånger fler än genomsnittet före börsraset.
Mellan vinsthemtagning och fyndköp
Därmed är det uppenbart svårt att hitta några tydliga nyheter som förklarar den dagliga börsutvecklingen, för det är fortfarande inte mer än 2-3 gånger per månad som det kommer så viktiga nyheter att de logiskt motiverar en ändring av det totala börsvärdet på över 1 procent (Det sammanlagda värdet på alla svenska börsaktier är just nu ungefär 3600 miljarder kronor, så 1 procent motsvarar 36 miljarder kronor). Istället är det psykologi och ”följa John” som förstärker svängningarna.
Dessutom har både uppgångar och nedgångar svårt att hålla i sig mer än en vecka, vilket kan tolkas som att avståndet mellan ”vinsthemtagning” och ”fyndköp” har krympt. Under sommaren har det varit två branta nedgångar på nästan 10 procentenhet, som båda har följts av varsitt par branta återhämtningar på tillsammans lika så mycket (vilket betyder att index nu är tillbaka på samma nivå som i slutet på maj). Men det verkar finnas gott om säljare som vill passa på så snart aktiekurserna stiger lite grann, samtidigt som intresserade köpare stoppar nedgångarna.
Detta är inget konstigt, historiskt har börsutvecklingen visat samma mönster efter tidigare börstoppar. Jag påpekade detta i ”Vinsthemtagning naturlig efter 3 års uppgång” (länk ovan till höger) redan 23 maj: ”Det verkar rimligt att tvära kast och överdrivna reaktioner på oväntade nyheter kommer att fortsätta minst en månad framöver.”
Platt trend, följd av lågkonjunktur
Men den intressanta frågan nu är förstås: Vad händer framöver? Kommer Stockholmsbörsen troligen att fortsätta svänga med tvära kast kring nuvarande nivå – eller finns det starka argument för en ny trend?
Optimisterna hoppas förstås att den senaste börsuppgången ska visa sig mer uthållig. Den sammanfaller med börsföretagens rapporter för andra kvartalet och från en botten den 18 juli har två branta återhämtningar tillsammans givit en uppgång fram till i dag på drygt 8 procent. Men den senaste veckan verkar andelen säljare åter ha blivit för stor.
Mitt tips är att de tvära svängningarna kring en platt trend kommer att fortsätta under hösten, i väntan på tydliga besked om vart den globala konjunkturen är på väg. Och jag tycker att det finns starka argument för att dessa besked blir negativa, därför att USA är på väg ned i en lågkonjunktur (se ”Tydlig inbromsning i USA”).
