Vinsthemtagning naturlig efter 3 års uppgång
Stockholmsbörsen har fallit 15 procent på två veckor och 5 procent enbart igår. Men fortfarande är uppgången 111 procent på bara tre år. Stora vinster finns alltså kvar och ”korrektionen” har ökat rädslan att förlora pengar, vilket talar för fortsatt vinsthemtagning.
I min föregående marknadskommentar om Stockholmsbörsen skrev jag om stor risk för börsras (se ”Varning för börsras under 2006”). För en månad sedan förtydligade jag mer exakt vad jag menar med ”stor risk” och gav sannolikheten 70 procent för börsnedgång (se ”Brant nedgång till bastrenden”, länkar till höger).
11 procent ”korrektion”
Men ännu är det inget börsras som Stockholmsbörsen upplevt, åtminstone inte med den internationella definition som jag brukar använda. Ett börsras kallas på engelska ofta ”bear market” och brukar definieras som en indexnedgång på minst 20 procent från föregående topp. En korrektion eller börssvacka är en indexnedgång på minst 10 procent från föregående topp.
Affärsvärldens generalindex nådde en topp tisdagen den 9 maj och därifrån fram till i går kväll var nedgången 15 procent. Hittills i dag har aktiekurserna dessutom återhämtat sig 4 procent. Det behövs alltså just nu ytterligare börsnedgång med 9 procent för att nedgången ska räknas som ett börsras. Det vi upplevt hittills är dock den första korrektionen sedan början av 2003.
Tvära kast
Historisk erfarenhet visar att en börsnedgång mycket sällan fortsätter stadigt ned mer än ett par veckor i sträck. Sedan lockas allt fler placerare att ”köpa billigt” och tvära återhämtningar sker. Dagens återhämtning är ett bra exempel. Det verkar rimligt att tvära kast och överdrivna reaktioner på oväntade nyheter kommer att fortsätta minst en månad framöver.
Den svåra frågan är om börstrenden har vänt och om börsnedgången kommer att fortsätta under kommande månader. Är vi på väg mot ett börsras? Ett rimligt och flitigt använt argument mot fortsatt börsnedgång är att vinstutvecklingen hos de svenska börsföretagen är stark och att tillväxten i världsekonomin är hög, vilket brukar betyda stigande aktiekurser.
Problemet är dock att aktiekurserna på Stockholmsbörsen det senaste året har stigit betydligt snabbare än vinsterna, samtidigt som värderingen istället rent logiskt borde vara lägre när högkonjunkturen är nära toppen. Även räknat efter börsraset på 15 procent fram till i går kväll, så befann sig Generalindex inklusive utdelningar 23 procent högre än för ett år sedan. Och 111 procent högre än för tre år sedan.
Fortsatt nedgång trolig
Det sistnämnda betyder att det finns starka psykologiska skäl som gör att många investerare frestas att ta hem vinster på dagens nivå. Dessutom kommer varje liten nedgång de närmaste dagarna att kunna tolkas som början på ett fortsatt ras, vilket ger en oro för förluster som lätt smittar av till ny panik liknande gårdagens ”ras” på 5 procent.
Just ”vinsthemtagning” är en naturlig och välbekant förklaring till att aktiekurserna har svårt att nå nya toppnoteringar efter den typ av brant korrigering som Stockholmsbörsen upplevt de senaste två veckorna. Det räcker med att en stor grupp placerare väljer att ta hem en del av sina vinster så snart aktiekurserna återhämtar sig lite grann för att ge återkommande besvikelser.
Lägg därtill att börsuppgången de senaste tre åren har varit mycket brant, som sagt 111 procent på tre år fram till i går kväll, vilket ger en stor grupp investerare som är mer rädda att förlora nuvarande vinster än de är sugna på fortsatt uppgång. Redan detta gör en fortsatt nedgång trolig de närmaste månaderna.
Bara Grekland och Österrike
Slutligen är utländska investerare en stor och lättrörlig grupp med avgörande inflytande på svenska aktiekurser. Under gårdagen var Stockholmsbörsen den tredje mest drabbade aktiemarknaden bland 23 etablerade länder i MSCI världsindex. Bara Grekland och Österrike föll mer. Ändå fanns ingen specifik svensk nyhet som talade för nedgång, utan Sverige drogs med av börsnedgångar i Asien och andra tillväxtländer. Det visar att svenska aktier ger hög risk för fortsatt nedgång om oron globalt åter tar fart. Min slutsats är att sannolikheten för ett börsras har ökat ytterligare.
11 procent ”korrektion”
Men ännu är det inget börsras som Stockholmsbörsen upplevt, åtminstone inte med den internationella definition som jag brukar använda. Ett börsras kallas på engelska ofta ”bear market” och brukar definieras som en indexnedgång på minst 20 procent från föregående topp. En korrektion eller börssvacka är en indexnedgång på minst 10 procent från föregående topp.
Affärsvärldens generalindex nådde en topp tisdagen den 9 maj och därifrån fram till i går kväll var nedgången 15 procent. Hittills i dag har aktiekurserna dessutom återhämtat sig 4 procent. Det behövs alltså just nu ytterligare börsnedgång med 9 procent för att nedgången ska räknas som ett börsras. Det vi upplevt hittills är dock den första korrektionen sedan början av 2003.
Tvära kast
Historisk erfarenhet visar att en börsnedgång mycket sällan fortsätter stadigt ned mer än ett par veckor i sträck. Sedan lockas allt fler placerare att ”köpa billigt” och tvära återhämtningar sker. Dagens återhämtning är ett bra exempel. Det verkar rimligt att tvära kast och överdrivna reaktioner på oväntade nyheter kommer att fortsätta minst en månad framöver.
Den svåra frågan är om börstrenden har vänt och om börsnedgången kommer att fortsätta under kommande månader. Är vi på väg mot ett börsras? Ett rimligt och flitigt använt argument mot fortsatt börsnedgång är att vinstutvecklingen hos de svenska börsföretagen är stark och att tillväxten i världsekonomin är hög, vilket brukar betyda stigande aktiekurser.
Problemet är dock att aktiekurserna på Stockholmsbörsen det senaste året har stigit betydligt snabbare än vinsterna, samtidigt som värderingen istället rent logiskt borde vara lägre när högkonjunkturen är nära toppen. Även räknat efter börsraset på 15 procent fram till i går kväll, så befann sig Generalindex inklusive utdelningar 23 procent högre än för ett år sedan. Och 111 procent högre än för tre år sedan.
Fortsatt nedgång trolig
Det sistnämnda betyder att det finns starka psykologiska skäl som gör att många investerare frestas att ta hem vinster på dagens nivå. Dessutom kommer varje liten nedgång de närmaste dagarna att kunna tolkas som början på ett fortsatt ras, vilket ger en oro för förluster som lätt smittar av till ny panik liknande gårdagens ”ras” på 5 procent.
Just ”vinsthemtagning” är en naturlig och välbekant förklaring till att aktiekurserna har svårt att nå nya toppnoteringar efter den typ av brant korrigering som Stockholmsbörsen upplevt de senaste två veckorna. Det räcker med att en stor grupp placerare väljer att ta hem en del av sina vinster så snart aktiekurserna återhämtar sig lite grann för att ge återkommande besvikelser.
Lägg därtill att börsuppgången de senaste tre åren har varit mycket brant, som sagt 111 procent på tre år fram till i går kväll, vilket ger en stor grupp investerare som är mer rädda att förlora nuvarande vinster än de är sugna på fortsatt uppgång. Redan detta gör en fortsatt nedgång trolig de närmaste månaderna.
Bara Grekland och Österrike
Slutligen är utländska investerare en stor och lättrörlig grupp med avgörande inflytande på svenska aktiekurser. Under gårdagen var Stockholmsbörsen den tredje mest drabbade aktiemarknaden bland 23 etablerade länder i MSCI världsindex. Bara Grekland och Österrike föll mer. Ändå fanns ingen specifik svensk nyhet som talade för nedgång, utan Sverige drogs med av börsnedgångar i Asien och andra tillväxtländer. Det visar att svenska aktier ger hög risk för fortsatt nedgång om oron globalt åter tar fart. Min slutsats är att sannolikheten för ett börsras har ökat ytterligare.
