Ökad oro inför 2007
En stor andel psykologi ligger bakom höstens globala börsuppgång. Den senaste veckans nedgång visar att oron ökar inför nästa år.
MSCI World Index har stigit med 15 procent sedan bottennoteringen i juni och befinner sig nu klart högre än toppen i början på maj. Dock är detta index räknat i USA-dollar, som samtidigt tappat i värde mot svenska kronan. Men även ur svenskt perspektiv har den globala börsuppgången under hösten varit brant.
Främst är det aktiemarknaderna i Europa och i vissa högriskländer som har klättrat brant, medan utvecklingen på de två största börserna New York och Tokyo har varit lugnare.
Svaga argument för uppgång
Det finns flera argument för att investerare runt om i världen har blivit mer positiva till aktier. Men i ett lite längre perspektiv har jag svårt att se att fundamentala fakta räcker för att motivera uppgången, det är rimligen till stor del psykologi och ”följa-John” som ligger bakom.
Ta till exempel fallande oljepriser under hösten, som har lyfts fram som en positiv faktor. Visst stämmer det att nedgången ger lägre KPI-inflation och mer över för annan konsumtion, men dagens oljepriser kring 60 dollar är fortfarande mycket höga i ett längre perspektiv och bromsar därmed fortfarande övrig konsumtion.
Ett annat exempel är ränteutvecklingen. Centralbanken i USA har under drygt två år gradvis höjt sin styrränta från 1 procent till 5,25 procent. Vid mötet den 8 augusti beslöt den beslutande församlingen FOMC att behålla styrräntan 5,25 procent, vilket bekräftades vid de två efterföljande mötena i september och oktober. Visst är det positivt för många börsbolag att styrräntan inte höjs ytterligare, men faktum kvarstår att dagens räntenivå är betydligt högre än för ett år sedan och att detta kommer att ge lägre tillväxt i amerikansk ekonomi. Både i Europa och i Japan är dessutom ekonomerna så vitt jag sett överens om att det kommer räntehöjningar framöver.
Ett tredje exempel är börsföretagens vinstutveckling. Som vanligt var det i oktober många företag som överraskar positivt när de rapporterade vinsterna under tredje kvartalet, medan andra lyckades sämre än analytikerna räknat med. Dock finns ett etablerat mönster att företagen gärna försöker tona ned förväntningarna veckorna innan, för att sedan kunna överraska positivt och ”överträffa förväntningarna”. Visst är det ändå möjligt att börsföretagen totalt sett ökat vinsterna mer än aktiemarknaden räknat med i somras, men högre vinst under ett enda kvartal kan omöjligt motivera en uppvärdering med 15 procent av världsindex (företagsvinsterna efter skatt under ett kvartal motsvarar bara ungefär 1,5 procent av det totala börsvärdet).
Oroliga inför 2007
Den branta nedgången den senaste veckan, åtminstone ur europeiskt perspektiv eftersom dollarn samtidigt har försvagats, tycker jag visar att det nu finns en ökad oro på aktiemarknaden. Samma typ av ökad oro räckte i mitten på maj för att ge en betydligt större nedgång. Exakt hur de stora placerarna runt om i världen innerst inne resonerar är omöjligt att veta, men psykologiskt är årsskiften viktiga och rimligen är det allt fler som nu söker hitta rätt positioner inför år 2007.
Ekonomerna verkar ganska överens om att den ekonomiska tillväxten globalt sett bromsar in under nästa år, tvisten gäller främst hur mycket. OECD publicerade en ny prognos i går som summerar till att tillväxten i världsekonomin avtar från 3,2 procent i år till 2,5 procent nästa år. Tydligast är avmattningen just nu i USA och har jag rätt så blir försvagningen där större än optimisterna hoppas (se min krönika för två veckor sedan, ”Snart bromsar USA-konsumenterna”). Många investerare är rimligen oroliga över hur inbromsningen kommer att påverka börserna under nästa år.
Främst är det aktiemarknaderna i Europa och i vissa högriskländer som har klättrat brant, medan utvecklingen på de två största börserna New York och Tokyo har varit lugnare.
Svaga argument för uppgång
Det finns flera argument för att investerare runt om i världen har blivit mer positiva till aktier. Men i ett lite längre perspektiv har jag svårt att se att fundamentala fakta räcker för att motivera uppgången, det är rimligen till stor del psykologi och ”följa-John” som ligger bakom.
Ta till exempel fallande oljepriser under hösten, som har lyfts fram som en positiv faktor. Visst stämmer det att nedgången ger lägre KPI-inflation och mer över för annan konsumtion, men dagens oljepriser kring 60 dollar är fortfarande mycket höga i ett längre perspektiv och bromsar därmed fortfarande övrig konsumtion.
Ett annat exempel är ränteutvecklingen. Centralbanken i USA har under drygt två år gradvis höjt sin styrränta från 1 procent till 5,25 procent. Vid mötet den 8 augusti beslöt den beslutande församlingen FOMC att behålla styrräntan 5,25 procent, vilket bekräftades vid de två efterföljande mötena i september och oktober. Visst är det positivt för många börsbolag att styrräntan inte höjs ytterligare, men faktum kvarstår att dagens räntenivå är betydligt högre än för ett år sedan och att detta kommer att ge lägre tillväxt i amerikansk ekonomi. Både i Europa och i Japan är dessutom ekonomerna så vitt jag sett överens om att det kommer räntehöjningar framöver.
Ett tredje exempel är börsföretagens vinstutveckling. Som vanligt var det i oktober många företag som överraskar positivt när de rapporterade vinsterna under tredje kvartalet, medan andra lyckades sämre än analytikerna räknat med. Dock finns ett etablerat mönster att företagen gärna försöker tona ned förväntningarna veckorna innan, för att sedan kunna överraska positivt och ”överträffa förväntningarna”. Visst är det ändå möjligt att börsföretagen totalt sett ökat vinsterna mer än aktiemarknaden räknat med i somras, men högre vinst under ett enda kvartal kan omöjligt motivera en uppvärdering med 15 procent av världsindex (företagsvinsterna efter skatt under ett kvartal motsvarar bara ungefär 1,5 procent av det totala börsvärdet).
Oroliga inför 2007
Den branta nedgången den senaste veckan, åtminstone ur europeiskt perspektiv eftersom dollarn samtidigt har försvagats, tycker jag visar att det nu finns en ökad oro på aktiemarknaden. Samma typ av ökad oro räckte i mitten på maj för att ge en betydligt större nedgång. Exakt hur de stora placerarna runt om i världen innerst inne resonerar är omöjligt att veta, men psykologiskt är årsskiften viktiga och rimligen är det allt fler som nu söker hitta rätt positioner inför år 2007.
Ekonomerna verkar ganska överens om att den ekonomiska tillväxten globalt sett bromsar in under nästa år, tvisten gäller främst hur mycket. OECD publicerade en ny prognos i går som summerar till att tillväxten i världsekonomin avtar från 3,2 procent i år till 2,5 procent nästa år. Tydligast är avmattningen just nu i USA och har jag rätt så blir försvagningen där större än optimisterna hoppas (se min krönika för två veckor sedan, ”Snart bromsar USA-konsumenterna”). Många investerare är rimligen oroliga över hur inbromsningen kommer att påverka börserna under nästa år.
