Bättre än fel index
Det sjätte året har Morningstars PPM-portföljer i snitt bara stigit 6 procent och alla lyckades sämre än Premiesparfonden. En svag tröst är att alla sex klarade sig bättre än världsindex, som bara segade sig upp 2 procent.
En gång om året brukar jag kontrollera hur mina förslag på PPM-portföljer har klarat sig. De sex portföljerna publicerades första gången 18 september 2000, samma dag som de första valpaketen skickades ut från Premiepensionsmyndigheten (PPM). Sedan dess har jag ändrat förslagen 21 gånger, senast förra veckan, och därmed finns nu 21 perioder att utvärdera.
Sämre än Premiesparfonden
Resultatet det senaste året består av fyra perioder (en separat analys finns av varje, med tabell, länkar till höger). Framgången håller i sig år sex, åtminstone så länge portföljerna jämförs med världsindex (som är det mål jag satte upp från början). Men precis som år 2004 är jag ändå besviken, eftersom resultatet för andra gången är klart sämre än ”icke-väljarnas” alternativ, Premiesparfonden.
Premiesparfonden har lyckats bra år 2006, vilket dels beror på att förvaltarna hos Sjunde AP-fonden har valt en strategi där hälften av de utländska innehaven valutasäkras (en nackdel förra året då kronan försvagades, men en fördel i år när vår valuta har återhämtat nästan hela förra årets nedgång). Dels beror framgången på att Premiesparfonden investerar en femtedel i svenska aktier (och Stockholmsbörsen tillhör årets vinnare).
De flesta generationsfonder och globalfonder inom PPM har också haft en svag utveckling jämfört med Premiesparfonden, så jag är långt ifrån ensam. Förklaringen är att hälften av alla aktier i världen hör hemma i USA och Japan, årets två förlorare.
Fel index
Både USA-dollarn och den japanska yenen (plus många andra valutor kopplade till dollarn) har fallit kraftigt i värde sedan jag utvärderade PPM-portföljerna förra gången (”Framgång 5 år i rad”, länk ovan till höger). Dollarn har backat från 8,10 till 6,79 kronor på tretton månader (minus 16 procent) och yenen har samtidigt halkat tillbaka från 6,91 till 5,90 öre (minus 15 procent). Fastän börserna i Tokyo och New York samtidigt har stigit lite i lokal valuta, så har de därför backat räknat i svenska kronor.
Flertalet USA-fonder och Japanfonder har alltså fallit i värde. Och tillsammans står dessa två aktiemarknader som sagt för ungefär hälften av världsindex. Trots att börserna i Europa och i övriga industriländer har utvecklats betydligt bättre, så räcker vinnarna därför bara till att lyfta MSCI världsindex 2 ynka procent, räknat i kronor.
Därmed har det givit dålig avkastning att investera i de flesta fonder som håller ungefär samma fördelning som världsindex. Även PPM-portföljerna (som har innehållit både Japanfonder och USA-fonder) har haft en trög utveckling.
Sammanfattning av de första 21 perioderna | |||||||
Avkastning i procent, från 18/9 2000 till 6/12 2006 | |||||||
Tidsperiod | År 1 | År 2 | År 3 | År 4 | År 5 | År 6 | Totalt |
Morningstars PPM-portföljer, avkastning % | |||||||
Portfölj 1 | -11 | -10 | 6 | 10 | 19 | 8 | 21 |
Portfölj 2 | -25 | -18 | 5 | 7 | 30 | 8 | -3 |
Portfölj 3 | -26 | -14 | 5 | 7 | 28 | 7 | -2 |
Portfölj 4 | -10 | -8 | 16 | 9 | 17 | 3 | 26 |
Portfölj 5 | -22 | -9 | 19 | 10 | 21 | 5 | 18 |
Portfölj 6 | -20 | 4 | 31 | 9 | 29 | 6 | 61 |
Snitt | -19 | -9 | 13 | 9 | 24 | 6 | 19 |
Jämförelser med index och med "icke-väljarna", avkastning % | |||||||
WLDX* | -25 | -22 | 0 | 5 | 24 | 2 | -23 |
AFGX** | -45 | -12 | 8 | 20 | 28 | 26 | 2 |
Pspar*** | -28 | -12 | 9 | 11 | 23 | 12 | 6 |
* WLDX = MSCI World Index, omräknat till svenska kronor | |||||||
** AFGX = Affärsvärldens generalindex, alla aktier på Stockholmsbörsen | |||||||
*** Pspar = Premiesparfonden förvaltar pengarna om du inte gör ett PPM-val, under period 1 ersätts den med MSCI World i kronor från 18/9 till fondens start 3/11. |
Totalt sett under de sex åren fortsätter de tre aktiva (4-6) att hålla ett stort försprång. Bäst avkastning jämfört med världsindex lyckades jag nå år 2 och 3, men avkastningen i absoluta tal var bäst förra året. Resultaten det sjätte året liknar på flera sätt det fjärde året: snittavkastning är ungefär dubbelt så hög som världsindex, men samtidigt klart sämre än både Premiesparfonden och Stockholmsbörsen. Och både 2004 och 2006 har svenska kronan stärkts kraftigt.
Svenska kronan har varit en av de allra starkaste i världen under det senaste året, så i ett globalt perspektiv har det varit en bra investering att placera i svenska räntefonder. Paradoxen, som jag har svårt att förstå, är att när dollarn steg under 2005 så var det positivt för övriga aktiemarknader, men när dollarn istället fallit nästan lika mycket under 2006, så har det inte haft motsvarande negativa effekt.
Framtida konjunkturnedgång
Jag misstänker att årets optimism är överdriven och att negativa effekter kommer under 2007. En lägre dollarkurs är negativt både för exportföretag i Europa, för värdet på tillgångar i länder med valutan knuten till dollar och för de börsaktier i resten av världen som värderas relativt konkurrenter i USA.
Därför håller jag fast vid att USA-aktier inte kan fortsätta att varje år utvecklas sämre än världsindex. Snart har amerikanska aktier utvecklats sämre än världsindex fem år i rad, från 2002 och framåt. Men det intresse för högre risktagande som gynnat tillväxtmarknader under högkonjunkturen kommer rimligen att slå åt andra hållet framöver. Som jag påpekade i våras i ”USA och Enter Trend i PPM-portföljerna” finns det flera argument för att amerikanska aktier borde kunna klara en framtida konjunkturnedgång bättre än genomsnittet.