Ett litet hack, eller?
Den plötsliga börsnedgång som började tisdag förra veckan, som mest 9 procent ned, verkar inte ha skrämt särskilt många. Men mars kommer att bli fortsatt nervös.
Efter en fortsättning på förra årets starka börsuppgång under januari och februari, så föll Stockholmsbörsen plötsligt 4 procent under tisdagen 27 februari. Nedgången fortsatte de närmaste fem dagarna och som mest var nedgången i Affärsvärldens generalindex 9 procent, på förmiddagen måndag 5 mars.
Därefter har aktiekurserna åter börjat stiga. När detta skrivs vid lunchtid torsdag 8 mars så har Stockholmsbörsen återhämtat drygt hälften av nedgången.
Utan förvarning
Nedgången är liten historiskt sett, men har ändå fått stor uppmärksamhet av flera skäl. För det första kom den direkt efter en årshögstanotering måndag 26 februari, helt utan förvarning, medan tidigare ”svarta börsdagar” brukar föregås av åtminstone ett par dagar med svagare nedgång.
För det andra har börsuppgången både i Stockholm och i resten av världen varit ovanligt lugn och stabil det senaste halvåret. För det tredje var den tändande gnistan för nedgången ett ännu brantare börsras i Kina, förra årets vinnare bland de 50 länder som följs av MSCI-index.
Men i ett längre historiskt perspektiv är nedgången ännu så länge mycket liten, som mest i måndags förmiddag hade Stockholmsbörsen som sagt backat 9 procent. Med amerikanska definitioner krävs en nedgång på 10 procent för att kallas en ”korrektion” och minst 20 procent ned från föregående börstopp för att kallas ”börsras” (bear market).
Ingen stor global nyhet
Ändå finns ett par intressanta likheter med börssvackan i maj och juni 2006 (då nedgången på Stockholmsbörsen som mest var 15 procent). Den uppenbara är att aktiebörser runt om i världen reagerade samtidigt, med mer eller mindre stora nedgångar.
Den mindre uppenbara är att det egentligen inte offentliggjordes någon tillräckligt stor nyhet med global inverkan för att motivera en så stor nedgång i aktiekurserna. Många kommentatorer pekar på oroande ny statistik i USA, andra på stigande yen-kurs (se ”Carry trade ökar den globala risken”, länk ovan till höger). Men ingen av dessa nyheter räcker som rationell förklaring, vilket talar för att det främst är ändrad psykologi och vinsthemtagning som ligger bakom.
Nervöst under mars
Nu blir det spännande att se hur majoriteten investerare reagerar under resten av mars. Historiskt sett är det osannolikt att lugnet lägger sig redan efter en vecka, men samtidigt har nedgången som sagt ännu så länge varit liten. Men rimligen är många placerare mer nervösa än tidigare, så om det faktiskt inträffar någon stor negativ nyhet med global inverkan så är det stor risk att effekten blir större på grund av den nervositet som skapades förra veckan.
Dessutom talar aktiemarknadens grundläggande matematik för en fortsatt nedgång. Aktiekurserna i de flesta länder har mer än dubblats i värde de senaste fyra åren och det betyder (allt annat lika) att det nu behövs mer än dubbelt så mycket nya pengar för att täcka det löpande behovet som investerare har att sälja aktier för att få loss pengar till annat. Så länge en börsuppgång pågår så lockar den allt fler nya spekulanter att försöka bli rika, men förra veckans branta ”hack” nedåt gör att många blir mer försiktiga.
När en nedgång har pågått ett tag ökar intresset att försöka gör ”fyndköp”, vilket motverkar den ökade rädslan. Men det krävs tydligt lägre aktiekurser för att locka till fyndköp, inte bara att aktiekurserna i snitt backar till samma nivå som för en eller två månader sedan, vilket är det som skett hittills på Stockholmsbörsen.
Dessutom misstänker jag att den långa börsuppgången de senaste fyra åren i kombination med att ett årsskifte nyligen passerats gör att ovanligt många nu är nervösa att plötsligt förlora en stor del av sitt nyvunna sparkapital. Det finns mycket ologisk psykologi kring ett årsskifte. ”Lätt fånget, lätt förgånget” säger ordspråket och det är förstås rimligt att ju brantare börsuppgången var förra året, desto större utrymme finns det innan majoriteten placerare anser att det är för sent med vinsthemtagning. Plus att nedgången behöver vara större innan fyndköparna blir intresserade.
Om en större negativ händelse inträffar, som utlöser en ny nedgång så att aktiemarknaderna backar ytterligare något lägre än botten i måndags, så att aktiekurserna hamnar tydligt under nivån vid årsskiftet – då talar historien för att det faktiskt blir börsras (mer än 20 procent nedgång) på många aktiemarknader runt om i världen, när allt fler placerare blir mer rädda för ytterligare förluster.
Optimismen kanske obruten
Det som främst talar emot en fortsatt orolig börs och större ras är att nedgången förra veckan var så liten. Optimismen kanske är obruten och kön av nya aktieinvesterare skulle kunna fortsätta växa ett tag till.
Men på längre sikt tycker jag fortfarande att argumenten håller i den analys jag gjorde för ett år sedan i ”Brant nedgång till bastrenden” (länk ovan till höger). Uppenbart vet varken jag eller någon annan exakt när nästa stora börsras kommer, men det räcker långt att vara medveten om att börsföretagens vinster är orimligt höga i förhållande till BNP i ett längre historiskt perspektiv.
