Stigande inflation sänker aktiefonderna
Ökad inflation förklarar börsnedgången under juni. Fortsatt uppgång hotar att ge kraftigt höjda räntor, vilket dels slår mot många företags vinster, dels ger lägre värdering av aktier. Vänta med större aktieköp till i höst.
Både i USA och i Europa har centralbankerna de senaste två veckorna signalerat höjda styrräntor, för att bromsa tendenser till stigande inflation. Även här i Sverige verkar räntehöjningar troliga framöver. En tydlig effekt är fallande aktiebörser de senaste två veckorna.
I förrgår kom senaste statistiken från SCB som visar att svenska konsumentprisindex (KPI) steg 0,4 procent i maj och därmed 4 procent det senaste året, dubbelt så mycket som riksbankens mål. För hela Europa är inflationen under tolv månader fram till och med april 3,6 procent, nästan dubbelt så mycket som europeiska centralbankens mål. USA offentliggör färsk KPI-statistik i morgon, fredag 13 juni, men fram till april var uppgången hela 4,2 procent.
Sänker aktiefonderna
Risken för aktiefonderna är att kampen mot inflationen gör att centralbankerna måste höja sina styrräntor samtidigt som den ekonomiska tillväxten mattas av på grund av fallande tillgångspriser och den internationella kreditkrisen. Högre räntor slår dels direkt mot många företags vinster, dels gör de räntebärande placeringar mer attraktiva vilket sänker intresset för aktier. Denna dubbla negativa effekt kan slå hårt mot aktiefondernas värde, eftersom en lägre värdering av sjunkande företagsvinster tillsammans kan ge dramatiska kursras för många aktier.
Historiskt har stigande inflation därför sammanfallit med negativ utveckling för aktiesparande. Tydligast var detta under 1970-talet då stigande oljepriser bidrog till en ond spiral av stigande lönekrav och höjda konsumentpriser.
De senaste åren har istället världsekonomin gynnats av ökad produktion i låglöneländer i Asien, som via fallande priser på många områden sänkt den officiella inflationen och gjort det möjligt att stimulera tillväxten med lägre räntor. Baksmällan från åren med extremt låga räntor är det senaste årets globala kreditkris, orsakad av att de tillgångar som tidigare stigit i pris nu börjat falla tillbaka (se ”Bara de rikaste tjänar på tillgångsinflationen”, länk ovan till höger).
Omvänd effekt från tillväxtländerna
Nu verkar KPI-utvecklingen definitivt ha vänt och tillväxtländerna rapporterar stigande inflation, även om takten varierar. Ryssland rapporterar 14 procent KPI-ökning det senaste året, Brasilien ”bara” 5 procent. Indien höjde i går sin styrränta till 8 procent för att bekämpa en inflation på samma nivå. Kina rapporterar att inflationen avtagit något, men ändå höjdes bankernas kapitaltäckningskrav i helgen för att minska mängden pengar i omlopp. Mest oroande i kinesisk ekonomi är kanske att lönekostnaderna förra året i snitt steg 22 procent.
Effekten av högre inflation i tillväxtländerna är att importpriserna i Europa och USA framöver kommer att stiga, istället för att sjunka. Denna negativa påverkan förstärks av brant stigande priser på olja och andra råvaror. För att då hålla ned inflationen totalt sett behövs lägre inhemska löneökningar. Den mest troliga åtgärden för att kyla av arbetsmarknaden är räntehöjningar, vilket alltså redan diskuteras.
500-årig historia
Men inflationen har en mycket längre historia. Sveriges riksbank har tagit fram statistik som går över 700 år bakåt (länk ovan till höger). Den visar att penningvärdet i Sverige var stabilt fram till 1500-talet, men då blev inflation tidvis ännu värre än under slutet av 1900-talet. I genomsnitt har det svenska penningvärdet bara försämrats med 2,4 procent per år (sedan år 1367, med hänsyn till inflationsmynt), men även en så låg inflationstakt betyder att mindre än en tiondel av penningvärdet återstår efter hundra år.
Ändå har Sverige klarat sig från den extrema inflation som drabbat länder som Argentina, Brasilien, Tyskland och nu senast Zimbabwe. Industriländernas centralbanker är numera mycket starkt medvetna om riskerna med att släppa iväg prisutvecklingen, så därför är det troligt att räntehöjningarna som diskuteras blir verklighet.
Börsbolagen påverkas olika mycket av stigande räntor. Dels finns en direkt effekt, till exempel att fastighetsbolag ofta är högt belånade, banker får högre kostnader när den korta inlåningen blir dyrare och tillverkande företag får ökade kostnader för lån och kundkrediter, medan försäkringsbolag tjänar på ett starkare räntenetto. Dels finns förstås alltid den indirekta effekten av att kunderna kan spendera mindre när deras räntekostnader ökar. Här är det troligt att lyxvaror och sällanköpsvaror som bilar påverkas mer än mer nödvändig konsumtion som basvaror och läkemedel (se ”Vinnare om inflationen fortsätter upp”).
Bättre köptillfälle i höst
Men gemensamt för alla aktier är att värderingen rimligen sänks om högre räntor gör obligationer till ett mer lockande alternativ. Därmed är inflationen alla aktiefonders fiende, så du som tror att inflationen kommer att fortsätta upp det närmaste året har all anledning att räkna med fallande aktiekurser. Trösten för de flesta fondsparare är att de har långt kvar till pengarna behövs, så en fortsatt börsnedgång ger i första hand bättre köptillfällen (se ”Börsraset bra för månadssparare”). Fast vänta med större insättningar i aktiefonder till i höst.