Massiv bromsverkan
Nedgången under början av juni visar att börsraset i januari inte bara motiverades av överdriven rädsla för kreditkrisens effekter. En massiv bromsverkan på tillväxten ger en global lågkonjunktur och Stockholmsbörsen är känslig.
Sverigefonderna har i snitt fallit 7 procent i värde den senaste månaden, fram till fredag 13 juni. I mitten på maj var nästan hela raset i januari återhämtat, men därefter har följt en nedgång som är nästan lika brant som i januari.
Förklaringen verkar vara global, en ökad rädsla för att kampen mot inflationen kommer att medföra att centralbankerna i både USA och Europa höjer sina styrräntor. Den senaste KPI-statistiken visar att de alltför höga prisökningarna fortsätter (mer om detta i ”Stigande inflation sänker aktiefonderna”, länk till höger). USA-börserna har klarat sig bättre den senaste veckan, kanske främst för att dollarkursen har återhämtat sig något efter signaler från centralbanken Federal Reserve att styrräntan kommer att höjas för att försvara dollarn och bekämpa inflationen.
Fast det mest illavarslande med Sverigefondernas utveckling under juni är kanske att nedgången varit så rätlinjig, nästan utan hack i kurvan. Bakom anas ett massivt säljtryck från investerare som är övertygade om att botten ligger längre ned.
Oroligt första halvår
I ett längre perspektiv är det uppenbart att Stockholmsbörsens nedgång som började för 11 månader sedan var väl motiverad. Jämfört med för ett år sedan har Sverigefonderna i snitt backat 22 procent, vilket visar att svenska aktier är känsliga för den globala konjunkturen. Men även om större delen av nedgången skedde mellan mitten av oktober och slutet på januari, så visar de senaste två veckornas nedgång att denna nedvärdering inte är något tillfälligt hack.
Tydligt är också att oron över konjunkturutveckling och effekterna av kreditkrisen har hållit i sig. Den ökade optimism som såg ut att ha fått stöd i kvartalsrapporterna under april visade sig bräcklig och nedgången under första halvan av juni visar att oron är fortsatt stark. Dessutom är det illavarslande att återhämtningen under våren var så kort och svag historiskt sett, det speglar rimligen att en stor grupp placerare såg återhämtningen som ett tillfälle att sälja. Media har skrivit mycket om oron över kreditkrisen, men börsutvecklingen verkar mer styras av synen på konjunkturutvecklingen i allmänhet.
Ännu tydligare blir detta om man jämför med förra årets vinnare, Kina- och Indienfonder. De har också fallit tillbaka den senaste månaden och nedgången är lite större än hos Sverigefonderna. Även breda tillväxtmarknadsfonder är nu på minus jämfört med för ett år sedan, vilket visar att förhoppningen om ”frikoppling” från de etablerade marknaderna inte har infriats. Tvärt om har utvecklingen i USA tydligt styrt både Stockholmsbörsen och tillväxtmarknader, fast ofta med ännu större svängningar här. Resultatet är att riskspridning har fungerat dåligt.
Bättre köptillfälle i höst
Svängningarna och oron lär fortsätta under hösten. Min gissning är att många aktier kommer att falla ytterligare i samband med rapporterna för andra kvartalet, som publiceras andra halvan av juli. Hittills har funnits förhoppningar att effekterna av kreditkrisen skulle vara tillfälliga och att företagens vinstuppgång skulle fortsätta i höst. Men rekordhöga oljepriser, fortsatta fallande framtidstro hos konsumenterna och lägre bostadspriser talar för en allmän åtstramning och lägre investeringar framöver. Tillsammans är bromsverkan på tillväxten massiv.
Lägger man därtill högre räntor för att bekämpa tendenserna till för hög inflation är resultatet en klassisk början på en lågkonjunktur som rimligen fortsätter även under 2009, både i Sverige och globalt. Även om aktiemarknaden brukar försöka ligga 6-12 månader före utvecklingen i den verkliga ekonomin, så tycker jag därmed att det är troligt att det kommer ett bättre köptillfälle för Sverigefonder under hösten.
Förklaringen verkar vara global, en ökad rädsla för att kampen mot inflationen kommer att medföra att centralbankerna i både USA och Europa höjer sina styrräntor. Den senaste KPI-statistiken visar att de alltför höga prisökningarna fortsätter (mer om detta i ”Stigande inflation sänker aktiefonderna”, länk till höger). USA-börserna har klarat sig bättre den senaste veckan, kanske främst för att dollarkursen har återhämtat sig något efter signaler från centralbanken Federal Reserve att styrräntan kommer att höjas för att försvara dollarn och bekämpa inflationen.
Fast det mest illavarslande med Sverigefondernas utveckling under juni är kanske att nedgången varit så rätlinjig, nästan utan hack i kurvan. Bakom anas ett massivt säljtryck från investerare som är övertygade om att botten ligger längre ned.
Oroligt första halvår
I ett längre perspektiv är det uppenbart att Stockholmsbörsens nedgång som började för 11 månader sedan var väl motiverad. Jämfört med för ett år sedan har Sverigefonderna i snitt backat 22 procent, vilket visar att svenska aktier är känsliga för den globala konjunkturen. Men även om större delen av nedgången skedde mellan mitten av oktober och slutet på januari, så visar de senaste två veckornas nedgång att denna nedvärdering inte är något tillfälligt hack.
Tydligt är också att oron över konjunkturutveckling och effekterna av kreditkrisen har hållit i sig. Den ökade optimism som såg ut att ha fått stöd i kvartalsrapporterna under april visade sig bräcklig och nedgången under första halvan av juni visar att oron är fortsatt stark. Dessutom är det illavarslande att återhämtningen under våren var så kort och svag historiskt sett, det speglar rimligen att en stor grupp placerare såg återhämtningen som ett tillfälle att sälja. Media har skrivit mycket om oron över kreditkrisen, men börsutvecklingen verkar mer styras av synen på konjunkturutvecklingen i allmänhet.
Ännu tydligare blir detta om man jämför med förra årets vinnare, Kina- och Indienfonder. De har också fallit tillbaka den senaste månaden och nedgången är lite större än hos Sverigefonderna. Även breda tillväxtmarknadsfonder är nu på minus jämfört med för ett år sedan, vilket visar att förhoppningen om ”frikoppling” från de etablerade marknaderna inte har infriats. Tvärt om har utvecklingen i USA tydligt styrt både Stockholmsbörsen och tillväxtmarknader, fast ofta med ännu större svängningar här. Resultatet är att riskspridning har fungerat dåligt.
Bättre köptillfälle i höst
Svängningarna och oron lär fortsätta under hösten. Min gissning är att många aktier kommer att falla ytterligare i samband med rapporterna för andra kvartalet, som publiceras andra halvan av juli. Hittills har funnits förhoppningar att effekterna av kreditkrisen skulle vara tillfälliga och att företagens vinstuppgång skulle fortsätta i höst. Men rekordhöga oljepriser, fortsatta fallande framtidstro hos konsumenterna och lägre bostadspriser talar för en allmän åtstramning och lägre investeringar framöver. Tillsammans är bromsverkan på tillväxten massiv.
Lägger man därtill högre räntor för att bekämpa tendenserna till för hög inflation är resultatet en klassisk början på en lågkonjunktur som rimligen fortsätter även under 2009, både i Sverige och globalt. Även om aktiemarknaden brukar försöka ligga 6-12 månader före utvecklingen i den verkliga ekonomin, så tycker jag därmed att det är troligt att det kommer ett bättre köptillfälle för Sverigefonder under hösten.
