Tolv förlorade år
Du som satte in pengar i en Sverigefond för 12 år sedan har i snitt fått 88 procent värdeökning – men om du månadssparat sedan dess är värdeökningen bara 1 procent.
Månadssparande är vanligt i Sverige, eftersom regelbundna överföringar ofta är det enda rimliga sättet att bygga upp ett större sparkapital.
Men insättningar varje månad är inte alls den bästa lösningen om man vill försöka få hög värdetillväxt hos sparkapitalet, för avkastningen från ett månadssparande blir tyvärr alltid medelmåttigt. Orsaken är just att pengar sätts in löpande, vilket betyder att fondandelar köps både billigt och dyrt.
De som säljer fondsparande framhåller ofta det medelmåttiga resultatet som en fördel, med en omvänd logik: ”Du riskerar inte att sätta in alla pengar när aktierna är som dyrast.” Jo, men du kommer inte att lyckas med motsatsen heller, att enbart köpa fondandelarna när de är billiga.
Globalfonder sämre än Sverigefonder
Jag har räknat fram två exempel med utgångspunkt i Morningstars fondindex. Fördelen med att använda fondindex är att de räknas som om spararen varje månad har fördelat sina pengar lika mellan alla alternativ som säljs i Sverige i samma kategori.
Sverigefonder har enligt sitt fondindex stigit 88 procent i snitt de senaste tolv åren, fram till sista oktober. Men ett månadssparande som haft samma värdeutveckling som fondindex för Sverigefonder har bara stigit 1 procent, vilket beror på att högre aktiekurser under åren 2000-2001 och 2005-2008 gör att månadsspararna under långa perioder har köpt aktier dyrare än dagens nivå. Vid exakt hälften av alla månadsslut har fondindex varit högre än den senaste noteringen (alla beräkningar finns i ”Månadsspar 12 år – Sverigefond”).
Globalfonder har varit lite sämre för månadsspararna. Det beror främst på att värdeökningen under perioden 2003-2007 inte alls var lika hög, så totalt under de senaste tolv åren har fondindex för Morningstars kategori ”Global, mix bolag” bara stigit 37 procent. Och hela 110 av 144 månadsslut har fondindex varit högre än per 31 oktober i år (mina beräkningar i ”Månadsspar 12 år – globalfond”).
Månadssparande i tolv år betyder att spartiden i genomsnitt är 6 år och med den förväntan på avkastning från aktiesparande som bankernas rådgivare brukar förmedla – 10 procent per år – så borde värdet på insättningarna efter sex år ha ökat med 77 procent. Insättningarna under 12 år är 144.000 kronor i mina exempel, vilket betyder att värdeökningen i så fall borde varit 111.000 kronor. Det verkliga utfallet baserat på fondindex för Sverigefonder är bara 1400 kronor och för globalfonder är det en värdeminskning på nästan 20.000 kronor.
Månadssparare behöver vara aktiva
Kanske är det orättvist mot månadssparandet att göra denna utvärdering just nu, efter ett brant börsras. Men å andra sidan är 12 år en lång spartid. Månadssparande är vanligt till barn och barnbarn och om spartiden då är 18 år så återstår bara 6 år. Normalt brukar rådet vara att minska risktagandet i sparandet senaste när det är 5 år kvar – så det är kanske snart dags att sälja dessa aktiefonder.
Visst är det svårt att veta om aktiekurserna just nu är höga eller låga jämfört med den tidpunkt då du vill ta ut ditt fondsparande. Men en hyfsad ledtråd är ändå de senaste fem årens kursutveckling – har fonden stigit kraftigt de senaste fem åren så kommer avkastningen rimligen att bli lägre framöver. Fler månadssparare skulle kunna byta ut de fonder som får pengar beroende på hur aktiemarknaderna svänger.
Min slutsats är att månadssparare behöver vara aktiva och följa utvecklingen för fonder och aktiebörser. Om aktiekurserna har stigit kraftigt under en period så finns det mycket att tjäna på att sänka risken i sparandet, åtminstone genom att i väntan på ett bättre köptillfälle flytta insättningarna till en räntefonder eller någon annan typ av sparande med lägre risk (amortera lån, hedgefond eller högräntekonto).
Omvänt så kan månadssparare skapa betydligt högre avkastning genom att öka insättningarna i aktiefonder under perioder då aktiekurserna är låga. För att undvika kritik för att jag ger detta tips först nu ”med facit i hand”, så vill jag påpeka att jag skrev samma sak år 2002 i krönikan ”Sju förlorade år” (länk ovan till höger).
Men insättningar varje månad är inte alls den bästa lösningen om man vill försöka få hög värdetillväxt hos sparkapitalet, för avkastningen från ett månadssparande blir tyvärr alltid medelmåttigt. Orsaken är just att pengar sätts in löpande, vilket betyder att fondandelar köps både billigt och dyrt.
De som säljer fondsparande framhåller ofta det medelmåttiga resultatet som en fördel, med en omvänd logik: ”Du riskerar inte att sätta in alla pengar när aktierna är som dyrast.” Jo, men du kommer inte att lyckas med motsatsen heller, att enbart köpa fondandelarna när de är billiga.
Globalfonder sämre än Sverigefonder
Jag har räknat fram två exempel med utgångspunkt i Morningstars fondindex. Fördelen med att använda fondindex är att de räknas som om spararen varje månad har fördelat sina pengar lika mellan alla alternativ som säljs i Sverige i samma kategori.
Sverigefonder har enligt sitt fondindex stigit 88 procent i snitt de senaste tolv åren, fram till sista oktober. Men ett månadssparande som haft samma värdeutveckling som fondindex för Sverigefonder har bara stigit 1 procent, vilket beror på att högre aktiekurser under åren 2000-2001 och 2005-2008 gör att månadsspararna under långa perioder har köpt aktier dyrare än dagens nivå. Vid exakt hälften av alla månadsslut har fondindex varit högre än den senaste noteringen (alla beräkningar finns i ”Månadsspar 12 år – Sverigefond”).
Globalfonder har varit lite sämre för månadsspararna. Det beror främst på att värdeökningen under perioden 2003-2007 inte alls var lika hög, så totalt under de senaste tolv åren har fondindex för Morningstars kategori ”Global, mix bolag” bara stigit 37 procent. Och hela 110 av 144 månadsslut har fondindex varit högre än per 31 oktober i år (mina beräkningar i ”Månadsspar 12 år – globalfond”).
Månadssparande i tolv år betyder att spartiden i genomsnitt är 6 år och med den förväntan på avkastning från aktiesparande som bankernas rådgivare brukar förmedla – 10 procent per år – så borde värdet på insättningarna efter sex år ha ökat med 77 procent. Insättningarna under 12 år är 144.000 kronor i mina exempel, vilket betyder att värdeökningen i så fall borde varit 111.000 kronor. Det verkliga utfallet baserat på fondindex för Sverigefonder är bara 1400 kronor och för globalfonder är det en värdeminskning på nästan 20.000 kronor.
Månadssparare behöver vara aktiva
Kanske är det orättvist mot månadssparandet att göra denna utvärdering just nu, efter ett brant börsras. Men å andra sidan är 12 år en lång spartid. Månadssparande är vanligt till barn och barnbarn och om spartiden då är 18 år så återstår bara 6 år. Normalt brukar rådet vara att minska risktagandet i sparandet senaste när det är 5 år kvar – så det är kanske snart dags att sälja dessa aktiefonder.
Visst är det svårt att veta om aktiekurserna just nu är höga eller låga jämfört med den tidpunkt då du vill ta ut ditt fondsparande. Men en hyfsad ledtråd är ändå de senaste fem årens kursutveckling – har fonden stigit kraftigt de senaste fem åren så kommer avkastningen rimligen att bli lägre framöver. Fler månadssparare skulle kunna byta ut de fonder som får pengar beroende på hur aktiemarknaderna svänger.
Min slutsats är att månadssparare behöver vara aktiva och följa utvecklingen för fonder och aktiebörser. Om aktiekurserna har stigit kraftigt under en period så finns det mycket att tjäna på att sänka risken i sparandet, åtminstone genom att i väntan på ett bättre köptillfälle flytta insättningarna till en räntefonder eller någon annan typ av sparande med lägre risk (amortera lån, hedgefond eller högräntekonto).
Omvänt så kan månadssparare skapa betydligt högre avkastning genom att öka insättningarna i aktiefonder under perioder då aktiekurserna är låga. För att undvika kritik för att jag ger detta tips först nu ”med facit i hand”, så vill jag påpeka att jag skrev samma sak år 2002 i krönikan ”Sju förlorade år” (länk ovan till höger).
