Låga förväntningar lättare att överträffa
En djupt rotad vana att skapa tillväxt genom export plus en plötsligt brant stigande yen och politisk oförmåga gör att lågkonjunkturen i Japan är extra djup. Den positiva för Japanfonderna är att förväntningarna är så låga.
Tokyobörsen har utvecklats bättre under första halvåret än både New York och genomsnittet i Europa (fram till 24 juni). Men det är räknat i lokal valuta och eftersom yenen har försvagats med 5 procent mot dollarn sedan årsskiftet, samtidigt som euron stärkts ytterligare lika mycket mot dollarn, så är det istället MSCI Europe som är vinnare under första halvåret bland de tre största delarna av den globala aktiemarknaden, när alla räknas i samma valuta.
I ett lite längre perspektiv är förstås ändå Japan vinnare, eftersom nedgången var mycket mindre under 2008. Morningstars fondindex för Japanfonder backade bara 16 procent förra året, medan globalfonderna föll dubbelt så mycket och Sverigefonderna rasade 39 procent. Men mer än hela den skillnaden hänger ihop med att den japanska yenen steg mer än 50 procent mot kronan samtidigt som börserna rasade. Även efter att yenen backat från över 9 öre i vintras till 8,4 öre i dag, så är uppgången 50 procent på ett år.
Exportberoende
Samtidigt är det lätt att förstå att Tokyobörsen har rasat räknat i yen. De senaste åren har Japan byggt upp ett allt större exportberoende, när tillväxten i omvärlden varit hög medan den inhemska konsumtionen varit svag. Och nu när finanskrisen har gjort att efterfrågan i omvärlden har svikit, så har exporten minskat dramatiskt. De senaste uppgifterna som publicerades i går är att den japanska exporten under maj var 41 procent lägre än för ett år sedan.
Svårigheten att tjäna pengar på export förvärras naturligtvis av att yenen har stärkts så kraftigt. Tidigare sågs kursen 100 yen per dollar som en viktigt psykologisk gräns, eftersom exportföretagen ansågs få svårigheter om konkurrenskraften jämfört med USA sjönk mer än så. För ett år sedan pendlade växelkursen mot dollarn kring 110 yen och i år har den i snitt varit 95 yen.
Enligt OECD förväntas Japans BNP minska 6,8 procent under 2009, men regeringens stimulanspaket förväntas börja ge effekt under hösten. Tyvärr har Japan en lång historia av misslyckade försöka att stimulera den inhemska konsumtionen. En åldrande befolkning, lågt barnafödande och stel arbetsmarknad gör att japanerna har en djupt rotad vana att hålla hårt i plånboken.
Låga förväntningar
Stora politiska problem plågar dessutom Japan. Regeringspartiet LDP kommer troligen att förlora årets underhusval, som måste hållas senast i september. Taro Aso tog i höstas över som landets tredje premiärminister sedan 2006 men hans försök att skjuta på nästa val så länge som möjligt har snabbt gjort honom och LDP ännu mer impopulära. Sedan parlamentet i januari antog hans expansiva tilläggsbudget för att hantera finanskrisen har ytterligare två krispaket presenterats, det senaste värt hela 10 trillioner yen (870 miljarder kronor), men enligt The Economist är det tveksamt om stimulansen fungerar, plus att väljarna redan är skeptiska till slösaktiga politiker.
Därmed är kanske det enda riktigt positiva som finns att säga om Japanfonderna att förväntningarna är väldigt lågt ställda. Få placerare väntar sig rimligen några positiva överraskningar från Japans ekonomi, vilket ger större utrymme för glada överraskningar. Det senaste halvåret har världens placerare istället åter satsat på att tillväxtmarknader som Kina och Indien kommer att bli vinnare, vilket betyder att det kan räcka med att utvecklingen blir lite mindre dålig än väntat för att Japanfonderna ska överträffa snittet.
I ett lite längre perspektiv är förstås ändå Japan vinnare, eftersom nedgången var mycket mindre under 2008. Morningstars fondindex för Japanfonder backade bara 16 procent förra året, medan globalfonderna föll dubbelt så mycket och Sverigefonderna rasade 39 procent. Men mer än hela den skillnaden hänger ihop med att den japanska yenen steg mer än 50 procent mot kronan samtidigt som börserna rasade. Även efter att yenen backat från över 9 öre i vintras till 8,4 öre i dag, så är uppgången 50 procent på ett år.
Exportberoende
Samtidigt är det lätt att förstå att Tokyobörsen har rasat räknat i yen. De senaste åren har Japan byggt upp ett allt större exportberoende, när tillväxten i omvärlden varit hög medan den inhemska konsumtionen varit svag. Och nu när finanskrisen har gjort att efterfrågan i omvärlden har svikit, så har exporten minskat dramatiskt. De senaste uppgifterna som publicerades i går är att den japanska exporten under maj var 41 procent lägre än för ett år sedan.
Svårigheten att tjäna pengar på export förvärras naturligtvis av att yenen har stärkts så kraftigt. Tidigare sågs kursen 100 yen per dollar som en viktigt psykologisk gräns, eftersom exportföretagen ansågs få svårigheter om konkurrenskraften jämfört med USA sjönk mer än så. För ett år sedan pendlade växelkursen mot dollarn kring 110 yen och i år har den i snitt varit 95 yen.
Enligt OECD förväntas Japans BNP minska 6,8 procent under 2009, men regeringens stimulanspaket förväntas börja ge effekt under hösten. Tyvärr har Japan en lång historia av misslyckade försöka att stimulera den inhemska konsumtionen. En åldrande befolkning, lågt barnafödande och stel arbetsmarknad gör att japanerna har en djupt rotad vana att hålla hårt i plånboken.
Låga förväntningar
Stora politiska problem plågar dessutom Japan. Regeringspartiet LDP kommer troligen att förlora årets underhusval, som måste hållas senast i september. Taro Aso tog i höstas över som landets tredje premiärminister sedan 2006 men hans försök att skjuta på nästa val så länge som möjligt har snabbt gjort honom och LDP ännu mer impopulära. Sedan parlamentet i januari antog hans expansiva tilläggsbudget för att hantera finanskrisen har ytterligare två krispaket presenterats, det senaste värt hela 10 trillioner yen (870 miljarder kronor), men enligt The Economist är det tveksamt om stimulansen fungerar, plus att väljarna redan är skeptiska till slösaktiga politiker.
Därmed är kanske det enda riktigt positiva som finns att säga om Japanfonderna att förväntningarna är väldigt lågt ställda. Få placerare väntar sig rimligen några positiva överraskningar från Japans ekonomi, vilket ger större utrymme för glada överraskningar. Det senaste halvåret har världens placerare istället åter satsat på att tillväxtmarknader som Kina och Indien kommer att bli vinnare, vilket betyder att det kan räcka med att utvecklingen blir lite mindre dålig än väntat för att Japanfonderna ska överträffa snittet.
