Stark yen men halverad export
Japanfonderna klarade börsraset bättre än de flesta andra förra året, men samtidigt som yenen har stärkts med 55 procent har exporten halverats. Nu behövs en politisk nytändning.
Den japanska exporten under mars var 46 procent lägre än mars 2008 och det var ändå en liten förbättring jämfört med föregående månad då nedgången var 49 procent. Japans bytesbalans är därmed negativ under det senaste kalenderåret, för första gången sedan 1980. Förutom finanskrisen är det höga råvarupriser under förra våren och sommaren som förklarar den kraftiga försämringen av Japans affärer med omvärlden.
Starkare yen
Svenska fondsparare har dock inte upplevt fullt ut det dramatiska raset på Tokyobörsen, eftersom yenen har stärkts rejält mot kronan det senaste halvåret. Från en nivå kring 5,6 öre per yen har den japanska valutan i år tidvis legat över 9 öre för att den senaste veckan ha legat kring 8,7 öre. Det ger en värdeökning för japanska aktier när deras aktiekurser räknas om till kronor på hela 55 procent sedan i somras. Trots det har Japanfonderna backat i värde det senaste året, men nedgången sedan i somras är mycket måttlig räknat i kronor.
Den kraftiga uppgången för yenen, även mot USA-dollarn, är förstås en delförklaring till att exporten från Japan har minskat så kraftigt. Svensk exportindustri har tvärt om gynnats av den svagare kronan och vår export minskade under februari ”bara” med 24 procent jämfört med samma månad förra året, enligt SCB.
Det kan kanske verka konstigt att japanska yenen har stärkts så kraftigt samtidigt som landets bytesbalans har försvagats. Men förklaringen är att valutakurserna på kort och medellång sikt främst styrs av finansiella flöden som aktieinvesteringar och spekulation. Ett tydligt närliggande exempel är att svenska kronan har försvagats trots överskott i Sveriges bytesbalans, medan USA-dollarn har stärkts tror extremt stora underskott under flera år i den amerikanska bytesbalansen.
Politiska problem
Politiskt är Japans problem också stora. Regeringspartiet LDP kommer troligen att förlora årets underhusval, som måste hållas senast i september. Taro Aso tog i höstas över som landets tredje premiärminister sedan 2006 men hans försök att skjuta på nästa val så länge som möjligt har snabbt gjort honom och LDP ännu mer impopulära. Sedan parlamentet i januari antog hans expansiva tilläggsbudget för att hantera finanskrisen har ytterligare två krispaket presenterats, det senaste värt hela 10 trillioner yen (870 miljarder kronor), men enligt The Economist är det tveksamt om stimulansen fungerar, plus att väljarna redan är skeptiska till slösaktiga politiker.
Ännu värre är att oppositionen i DPJ, som redan har majoritet i överhuset, har samma problem som regeringspartiet LDP – vitt skilda grupper inom de två partierna har inte lyckats enas om framtidens politik. Båda riskerar att splittras av konflikter mellan konservativa och reformvänliga politiker. Bäst för väljarna vore kanske om båda partierna splittrades och två nya mer tydliga alternativ bildades.
Fast en splittring av de två stora partierna skulle även kunna leda till en lång period med ostadiga alternativ som faller, det ena efter det andra. Och med en global ekonomisk kris som sveper över världen skulle Japan istället behöva en stark och handlingskraftig regering. För att verkligen överraska positivt skulle Tokyobörsen behöva få hjälp av en rejäl politisk nytändning. Och det verkar svårt.