New York tjänar på svagare dollar
USA-index har stigit 51 procent sedan botten i mars. Samtidigt har dollarn försvagats vilket hjälpt till att lyfta optimismen i takt med att ekonomin åter börjar fungera normalt.
Under sommaren har USA-fonderna hängt med bättre i den globala börsuppgången än i våras. Europafonderna har i snitt stigit 7 procent under de tre månaderna fram till 31 augusti, medan fondindex för USA-fonder segat sig upp 5 procent (båda i kronor).
Det är starkare än det kan verka, eftersom dollarn under perioden försvagats kraftigt. Under andra kvartalet svängde dollarn kring 8 kronor, men under andra halvan av juli föll dollarn kraftigt och har den senaste månaden pendlat mellan 7,00 och 7,25 kronor. Denna försvagning på ungefär 10 procent har alltså nästan fullt ut kompenserats av att börserna i New York har stigit mer än snittet i Europa, så att USA-fonderna avkastning i kronor ändå är positiv.
Det finns flera rimliga anledningar till att börserna i New York tjänat på en försvagning av dollarn. Som jag påpekade i förra veckans krönika ”Strunta i att valutorna pendlar” är det flera mekanismer som lyfter aktiekurserna i ett land när dess valuta försvagas: exportföretagens kostnader faller och exportintäkterna blir högre, förutsättningarna att konkurrera med utländska företag ökar, tillgångar utomlands blir mer värda och konkurrensen från importerade varor minskar.
Risktagandet har ökat
Räknat i dollar har MSCI USA-index stigit hela 51 procent sedan botten den 9 mars och därmed är den amerikanska aktiemarknaden tillbaka på samma nivå som i början av oktober, ett par veckor efter att Lehman Brothers kraschade.
Den branta återhämtningen speglar att snabba och kraftfulla politiska åtgärder ser ut att ha bromsat effekterna av bostadsbubblan och kreditkrisen. Ekonomin har åter börjat fungera normalt och företagens produktion har börjat återhämta sig. Dock fortsätter arbetslösheten att öka, vilket är en tydlig varning att de dåliga tiderna inte är förbi. Men de allra värsta farhågorna i vintras – till exempel en krasch för dollarn eller en kollaps i banksystemet – har inte blivit verklighet. Och därför har risktagandet ökat, vilket lyft aktiekurserna mer än den verkliga förbättringen i ekonomin motiverar.
Bland fonderna är det (som vanligt i början av en konjunkturuppgång) småbolagsfonderna som har utvecklats bäst. Samma mönster syns i både Europa, Japan och Sverige. Orsaken är dels att vinsterna i mindre företag ofta är känsligare för ändrade volymer, dels att många investerare under dåliga tider undviker aktier med låg omsättning.
Låg värdering
Fortfarande är värderingen av USA-börserna historiskt sett låg, särskilt med tanke på dagens låga räntor, trots att här finns många branschledande företag med verksamhet i alla världsdelar. De låga förväntningarna jämfört med andra länder – särskilt jämfört med tillväxtmarknaderna i Asien, Latinamerika och Östeuropa – beror rimligen på att finanskrisen startade i USA. Men motsvarande problem finns även i andra länder och under både 80- och 90-talet har styrkan i amerikansk ekonomi överraskat. Därför är det klokt att ha med en rejäl andel USA-aktier i det långsiktiga sparandet.
Det är starkare än det kan verka, eftersom dollarn under perioden försvagats kraftigt. Under andra kvartalet svängde dollarn kring 8 kronor, men under andra halvan av juli föll dollarn kraftigt och har den senaste månaden pendlat mellan 7,00 och 7,25 kronor. Denna försvagning på ungefär 10 procent har alltså nästan fullt ut kompenserats av att börserna i New York har stigit mer än snittet i Europa, så att USA-fonderna avkastning i kronor ändå är positiv.
Det finns flera rimliga anledningar till att börserna i New York tjänat på en försvagning av dollarn. Som jag påpekade i förra veckans krönika ”Strunta i att valutorna pendlar” är det flera mekanismer som lyfter aktiekurserna i ett land när dess valuta försvagas: exportföretagens kostnader faller och exportintäkterna blir högre, förutsättningarna att konkurrera med utländska företag ökar, tillgångar utomlands blir mer värda och konkurrensen från importerade varor minskar.
Risktagandet har ökat
Räknat i dollar har MSCI USA-index stigit hela 51 procent sedan botten den 9 mars och därmed är den amerikanska aktiemarknaden tillbaka på samma nivå som i början av oktober, ett par veckor efter att Lehman Brothers kraschade.
Den branta återhämtningen speglar att snabba och kraftfulla politiska åtgärder ser ut att ha bromsat effekterna av bostadsbubblan och kreditkrisen. Ekonomin har åter börjat fungera normalt och företagens produktion har börjat återhämta sig. Dock fortsätter arbetslösheten att öka, vilket är en tydlig varning att de dåliga tiderna inte är förbi. Men de allra värsta farhågorna i vintras – till exempel en krasch för dollarn eller en kollaps i banksystemet – har inte blivit verklighet. Och därför har risktagandet ökat, vilket lyft aktiekurserna mer än den verkliga förbättringen i ekonomin motiverar.
Bland fonderna är det (som vanligt i början av en konjunkturuppgång) småbolagsfonderna som har utvecklats bäst. Samma mönster syns i både Europa, Japan och Sverige. Orsaken är dels att vinsterna i mindre företag ofta är känsligare för ändrade volymer, dels att många investerare under dåliga tider undviker aktier med låg omsättning.
Låg värdering
Fortfarande är värderingen av USA-börserna historiskt sett låg, särskilt med tanke på dagens låga räntor, trots att här finns många branschledande företag med verksamhet i alla världsdelar. De låga förväntningarna jämfört med andra länder – särskilt jämfört med tillväxtmarknaderna i Asien, Latinamerika och Östeuropa – beror rimligen på att finanskrisen startade i USA. Men motsvarande problem finns även i andra länder och under både 80- och 90-talet har styrkan i amerikansk ekonomi överraskat. Därför är det klokt att ha med en rejäl andel USA-aktier i det långsiktiga sparandet.
