Strunta i att valutorna pendlar
I våras var svenska kronan orimligt svag, men förstärkningen därefter gör att aktiesparare kan strunta i valutor och valutakurser. För utländska räntefonder är lärdomen att pendlar svänger åt två håll.
Den senaste månaden har jag fått många frågor om hur ändrade valutakurser påverkar fonderas avkastning. Precis som tidigare är intresset störst för valutafrågor under perioder då kronan stärks och andra stora valutor faller i värde. Många missuppfattar då betydelsen av fondernas noteringsvaluta (mer om detta nedan).
Kanske beror intresset på att när svenska kronan stärks så utvecklas utlandsfonderna dåligt jämfört med motsvarande börsindex. Till exempel har MSCI USA-index i år klättrat 14 procent, medan de svenska USA-fonderna i snitt bara segat sig upp 4 procent. Skillnaden beror förstås på att dollarn har försvagats kraftigt jämfört med årsskiftet – och index räknas i dollar medan fondernas avkastning rapporteras i kronor. Räknat i samma valuta har fonder och index stigit lika mycket.
I slutet på 2008 var intresset omvänt – då frågade många efter mer information om räntefonder och hedgefonder med innehav i de valutor som hade stärkts under hösten, främst USA-dollarn. Dessa fonder fortsatte att stiga i värde fram till i mars, då kronan var som svagast, men därefter har pendeln svängt åt andra hållet.
Ovanligt kraftig
Växelkurserna mellan de tre stora valutorna (dollar, euro, yen) har pendlat ovanligt kraftigt under 2000-talet. Den svenska kronan var som svagast dels tredje kvartalet 2001, dels första kvartalet 2009. Däremellan har dollarn försvagats kraftigt mot både euro och yen.
Men det betyder inte att fondspararen alltid behöver ta hänsyn till valutakursutvecklingen. De som enbart sparar i aktiefonder kan med gott samvete bortse från valutor och valutakurser när de väljer fonder. Och i ett bredare perspektiv, när även räntefonder är ett alternativ, så är valutakurserna bara avgörande ibland. Under de perioder då kronan varit extremt svag har jag valt fonder som skulle gynnas av en starkare krona, vilket beror på att det finns en avgörande skillnad mellan aktie- och räntefonder. Men annars är det bättre att fokusera på annat som är lättare att spå.
Om svenska kronan stärks kraftigt mot andra valutor, vilket den gjort det senaste halvåret, så är det förstås lönsamt att äga svenska kronor. Det gäller dock enbart räntebärande värdepapper som kommer att ge ett exakt nominellt belopp i just svenska kronor, vilket gör att det bara är räntefonder som entydigt tjänar på om deras valuta stärks.
Aktier är andelar i företag, de är därför normalt en real tillgång som kan vara noterad i valfri valuta utan att det verkliga värdet påverkas. För aktier är noteringsvalutan alltså bara en bokföringsteknisk detalj. Även det reala värdet på ett börsföretag påverkas förstås av ändrade valutakurser, men på flera sätt som ofta verkar åt olika håll. En någorlunda entydig påverkan finns bara bland finansiella företag, till exempel fastighetsbolag och försäkringsbolag.
Alla aktiekurser i dollar
Men valet mellan olika aktiefonder påverkas nästan inte alls av ändrade valutakurser. Ett dollarperspektiv är ett bra hjälpmedel för att förstå varför alla aktiefonder tenderar att utvecklas sämre om den svenska kronan stärk.
Bland världens aktieägare har majoriteten USA-dollar som hemmavaluta, antingen för att de bor i USA eller i ett land som har sin valuta knuten till dollarn (vanligt främst i Asien och Latinamerika), eller ett land som får sina intäkter i dollar (till exempel oljeexportörer). De senaste åren har aktiemarknaden allt mer blivit global, vilket betyder att det i första hand är i dollar som alla aktiekurser sätts. Om den svenska kronan stärks mot dollarn betyder det därför, allt annat lika, att alla aktiekurser i hela världen kommer att falla räknat i kronor.
Fast det finns fler skäl för den som sparar i aktiefonder att strunta i valutakurserna. Förutom dollarperspektivet finns det flera andra anledningar till att aktiekurserna på Stockholmsbörsen tenderar att falla minst lika mycket som den svenska kronan stärks. En viktig förklaring är att företagens kostnader i Sverige blir högre och exportintäkterna i svenska kronor lägre. Dessutom minskar möjligheterna att konkurrera med utländska företag, samtidigt som konkurrensen från importerade varor blir hårdare. Den omvända effekten har svensk ekonomi gynnats av under de senaste åren lågkonjunktur, men efter årets förstärkning av kronan är de fördelarna borta.
Erfarenheten de senaste 20 åren är dessutom att valutakurser tillhör det som är svårast att spå, vilket beror på att det är ovanligt många faktorer som påverkar dem. Dessutom påverkar alla valutakurser varandra, eftersom alla "trianglar" i prissättningen av valutor (till exempel dollar/euro, euro/kronor och kronor/dollar) alltid måste stämma (annars skulle valutahandlarna kunna tjäna oändligt med pengar på att snurra pengar åt rätt håll i en triangel).
Olika noteringsvaluta ger (nästan) ingen skillnad
En detalj som många fondsparare missuppfattar är att aktiefonder med samma inriktning har olika noteringsvalutor. Till exempel kan USA-fonder vara noterade i antingen kronor, dollar eller euro. Vilken noteringsvaluta ska du välja?
Svaret är att det (nästan) inte spelar någon roll. Det är de underliggande innehaven – aktier i amerikanska börsföretag – som är avgörande för en USA-fonds värdeutveckling. Vilken valuta fondens andelskurs, NAV, beräknas i är (nästan) enbart en administrativ fråga, som (nästan) inte påverkar värdeutvecklingen.
Anledningen till att jag skriver "(nästan)" ovan är att aktiefonder normalt har några få procent av kapitalet i kontanter, i väntan på aktieköp och för att kunna hantera uttag. Dessa pengar finns på ett eller flera bankkonton, normalt i fondens valuta. Men detta är så liten del av fonden att effekten på andelskursen blir mycket liten.
Starkare dollar, svagare euro
I dag undrar förstås många om dollarkursen kommer att återvända ned till nivån sommaren 2008, då den kostade ungefär 6 kronor. Argument för en nedgång på ytterligare 15-20 procent från dagens nivå är främst att USA har stora underskott i både bytesbalans och statsbudget. Samtidigt påverkar ändrade valutakurser med fördröjning, vilket gör att bättre tider och en svag dollar framöver kan ge en kraftigt ökad efterfrågan på både export från USA och på tillgångar i världens största ekonomi.
Därför tror jag tvärtom att det rimliga på lång sikt är en något starkare dollar, mellan 7,50 och 8 kronor, medan euron borde försvagas mot både kronan och dollarn. På kort sikt har jag ingen aning – plus att jag misstänker att ingen annan heller har koll på alla de flöden som avgör hur pendlarna svänger.
