Fortsatt oro i Sao Paulo

Brasilien tillhör förlorarna bland tillväxtmarknaderna i år, inte för att landet fått en kvinnlig president utan för att valutan har stigit alltför brant.

Jonas Lindmark | 15-12-10 | Artikel schicken

Latinamerikafonderna placerar två tredjedelar av pengarna i ett enda land – Brasilien – så det är ekonomin i kontinentens största land som är avgörande för fondernas utveckling. Under hösten har brasilianarna valt en kvinnlig president, ekonomen Dilma Rousseff, med stöd från den populära företrädaren Lula da Silva.


Men det är inte politiken utan grundläggande ekonomiska krafter som är bekymret för Brasiliens ekonomi. Stark efterfrågan på exporterade råvaror lyfte valutakursen med 34 procent mot USA-dollarn under 2009 och gav en motsvarande ökning av invånarnas köpkraft. Dessutom har den branta tillväxten i delar av ekonomin skapat flaskhalsar. Negativa effekter av detta är dels ökad inflation (som passerat 5 procent), dels brant stigande import (44 procent större under november än samma månad föregående år).


Svag börs i Sao Paulo


Brant ökad konsumtion har orsakat underskott i bytesbalansen och gjort Brasilien beroende av inflöden från utländska investerare. Fast dessa har samtidigt orsakat en dramatisk ökning av investeringarna som ytterligare spätt på över hettningen. Centralbanken har svarat med ett antal räntehöjningar tidigare i år och styrräntan ser ut att fortsätta upp mot 12 procent nästa år.


Därmed är det inte konstigt att aktiemarknaden i Sao Paulo har svängt kraftigt i år och haft en svag utveckling jämfört med andra tillväxtmarknader. MSCI Brazil har nätt och jämt segat sig över noll räknat sedan årets början, medan de andra två stora aktiebörserna i regionen, i Mexiko och Chile, har stigit 24 och 41 procent. Det liknar utvecklingen i Asien där bjässarna Kina och Indien har haft den svagaste utvecklingen, medan mindre börser har fortsatt den branta uppgången som började sommaren 2009.


Baksmälla från USA


Andra hot mot en balanserad ekonomisk tillväxt i Brasilien är kombinationen av den finansiella oron i Europa och ökade budgetunderskott i USA. President Obama och ledande demokrater har gått med på fortsatta skattesänkningar för de rika, vilket på sikt rimligen ger en svagare dollar. Samtidigt blir det allt tydligare att Europa går en annan väg och försöker spara sig till ökat förtroende för euron. Därmed verkar det återstå stigande valutakurser för tillväxtmarknader i Asien och Latinamerika för att ekvationen ska gå ihop. Men även om Brasilien är ett stort land geografiskt och befolkningsmässigt, så räcker inte landet till för att få fart på resten av världsekonomin.


Under 2011 spår många att skattesänkningarna i USA kommer att ge högre tillväxt där och därmed draghjälp även för Latinamerika. Men redan året efter kommer rimligen en baksmälla, när budgetunderskotten i många länder hotar att bli ohanterliga. Aktiemarknaderna brukar försöka ligga minst ett halvår före, så mitt tips är att räkna med fortsatt oro även på börsen i Sao Paulo.