Strunta i valutan, igen

De senaste veckorna har det återigen kommit många frågor från läsare om hur ändrade valutakurser påverkar deras fondsparande. Många hänger upp sig på fondernas noteringsvaluta (se slutet av krönikan).

Att många undrar är naturligt. Växelkurserna mellan de tre stora valutorna (dollar, euro, yen) har rört sig ovanligt kraftigt de senaste åren. Den svenska kronan var som svagast tredje kvartalet 2001, främst därför att obalanser i världsekonomin pressade upp dollarkursen till orimlig höjd, strax över 11 kronor.

Starkare krona

Våren 2002 började dollarkursen falla på allvar och totalt stärktes den svenska kronan 20 procent mot dollarn förra året. Vid årsskiftet var dollarkursen tillbaka kring 8,80 kronor, och i år har nedgången fortsatt. Under oktober har dollarn legat kring 7,70 kronor, vilket är den lägsta nivån sedan 1997.

Även mot euron var kronan extremt svag under hösten 2001 och som mest kostade en euro 9,94 kronor. De senaste två åren har dock kronan legat stabilt mot euron, strax över 9 kronor. Svenska fondsparare har märkte detta främst genom att räntefonder som investerar i dollar och euro gav hög avkastning under 2000 och 2001, men förlorade pengar förra året.

För tre år sedan skrev jag en krönika med rubriken "Strunta i valutan" där jag argumenterade för att de som sparar i aktiefonder ska bortse från valutor och valutakurser när de väljer fonder. Fortfarande brukar jag hänvisa till denna text när läsare har hört av sig med frågor om till exempel vilken noteringsvaluta de ska välja.

Fast faktum är jag under drygt ett år inte följde mitt eget råd. USA-dollarn blev nämligen uppenbart övervärderad för ett par år sedan. Så från juni 2001 (se "Svagare krona ger rosa glasögon") till augusti 2002 ("Slut på PPM-pessimismen") argumenterade jag envetet för att dollarkursen troligen skulle falla och att svenska kronan troligen skulle bli starkare, vilket gjorde svenska räntefonder extra attraktiva.

Räntefonder påverkas entydigt

Men det väsentliga, som jag påpekar även i slutet på "Strunta i valutan" är att det finns en avgörande skillnad mellan aktie- och räntefonder. Så länge du väljer mellan olika aktiefonder så är det normalt vettigt att strunta i valutakurserna (mer om detta nedan). Men i ett bredare perspektiv, när även räntefonder är ett alternativ, så är valutakurserna mycket viktiga.

Om svenska kronan stärks kraftigt mot andra valutor, vilket den gjort de senaste två åren, så är det förstås lönsamt att äga svenska kronor. Det gäller dock enbart räntebärande värdepapper som kommer att ge ett exakt nominellt belopp i just svenska kronor, vilket gör att det bara är räntefonder som entydigt tjänar på om deras valuta stärks.

Aktiekurser sätts i dollar

Aktier är andelar i företag, de är därför normalt en real tillgång som kan vara noterad i valfri valuta utan att det verkliga värdet påverkas. För aktier är noteringsvalutan alltså bara en bokföringsteknisk detalj. Även det reala värdet på ett börsföretag påverkas förstås av ändrade valutakurser, men på flera sätt som ofta verkar åt olika håll. En någorlunda entydig påverkan finns bara bland finansiella företag, till exempel fastighetsbolag och försäkringsbolag.

Men valet mellan olika aktiefonder påverkas nästan inte alls av ändrade valutakurser. Ett dollarperspektiv är ett bra hjälpmedel för att förstå varför alla aktiefonder tenderar att utvecklas sämre om den svenska kronan stärk.

Majoriteten av världens aktieägare har USA-dollar som hemmavaluta, antingen för att de bor i USA eller i ett land som har sin valuta knuten till dollarn (vanligt främst i Asien och Latinamerika), eller ett land som får sina intäkter i dollar (till exempel oljeexporterande länder). De senaste åren har aktiemarknaden allt mer blivit global, vilket betyder att det i första hand är i dollar som alla aktiekurser sätts. Om den svenska kronan stärks mot dollarn betyder det därför, allt annat lika, att alla aktiekurser i hela världen kommer att falla räknat i kronor.

Svårast att spå

Men det finns fler skäl för den som sparar i aktiefonder att strunta i valutakurserna. Förutom dollarperspektivet finns det flera andra anledningar till att aktiekurserna på Stockholmsbörsen tenderar att falla minst lika mycket som den svenska kronan stärks. En viktig förklaring är att företagens kostnader i Sverige blir högre och exportintäkterna i svenska kronor lägre. Dessutom minskar möjligheterna att konkurrera med utländska företag, samtidigt som konkurrensen från importerade varor blir hårdare. Den omvända effekten har svensk ekonomi gynnats av under de senaste åren lågkonjunktur, men efter årets förstärkning av kronan är de fördelarna borta.

Erfarenheten de senaste 20 åren är att valutakurser tillhör det som är svårast att spå, vilket beror på att det är ovanligt många faktorer som påverkar dem. Dessutom påverkar alla valutakurser varandra, eftersom alla "trianglar" i prissättningen av valutor (till exempel dollar/euro, euro/kronor och kronor/dollar) alltid måste stämma (annars skulle valutahandlarna kunna tjäna oändligt med pengar på att snurra pengar åt rätt håll i en triangel).

Noteringsvaluta spelar (nästan) ingen roll

En fråga som många fondsparare fastnar i är att fonder med samma inriktning har olika noteringsvalutor. Till exempel kan USA-fonder vara noterade i antingen kronor, dollar eller euro. Vilken noteringsvaluta ska de välja?

Svaret är att det (nästan) inte spelar någon roll. Det är de underliggande innehaven – aktier i amerikanska börsföretag – som är avgörande för en USA-fonds värdeutveckling. Vilken valuta fondens andelskurs, NAV, beräknas i är (nästan) enbart en administrativ fråga, som (nästan) inte påverkar värdeutvecklingen.

Anledningen till att jag skriver "(nästan)" ovan är att aktiefonder normalt har några få procent av kapitalet i kontanter, i väntan på aktieköp och för att kunna hantera uttag. Dessa pengar finns på ett eller flera bankkonton, normalt i fondens valuta. Men detta är så liten del av fonden att effekten på andelskursen blir mycket liten.

7,75 rimlig dollarkurs

Idag undrar förstås många om dollarkursen kommer att fortsätta ned, trots att den redan fallit 30 procent från toppen. Argument för en fortsatt nedgång är främst att USA har stora underskott i både bytesbalans och statsbudget. Samtidigt påverkar ändrade valutakurser med fördröjning, vilket gör att bättre tider i USA och en billigare dollar framöver kan ge en kraftigt ökad efterfrågan på både export från USA och på tillgångar i världens största ekonomi. Därför tror jag att dagens nivå, mellan 7,50 och 8 kronor, är rimlig på lång sikt.