Strunta i valutan
I går var huvudnyheten i Dagens Industri ”Kronan mot ny botten”, och tidningen konstaterade att kronan har fallit 15 procent mot dollarn de senaste fem månaderna. Men du som sparar i aktiefonder har tre skäl att strunta i valutan.
Det är inte konstigt att allt fler fondsparare undrar hur de ska undvika att förlora pengar på ändrade valutakurser. Ja, den näst vanligaste frågan jag fått från läsare den senaste månaden är faktiskt ”Vilken noteringsvaluta ska jag välja?” (den allra vanligaste frågan är fortfarande varianter på ”Vilka fonder ska jag välja?”).
Jag tänkte därför ägna veckans krönika åt att förklara varför du som sparar i aktiefonder gott kan strunta i valutor och växelkursförändringar. Det finns tre skäl.
Alla aktiepriser i dollar
Det första skälet är att aktiekurserna numera bestäms på en global aktiemarknad. Det spelar allt mindre roll var ett börsbolag är noterat, det är ändå främst de amerikanska placerarna som bestämmer aktiekursen. Lite förenklat kan man därför säga att priset på alla världens aktier numera sätts i dollar.
Om svenska kronan faller mot dollarn, så stiger därför alla aktiekurser räknade i kronor automatiskt ungefär lika mycket. Under den senaste tidens dollarfall har visserligen många svenska aktier samtidigt backat kraftigt, men det beror främst på att amerikanska Nasdaq har backat ännu mer.
Visst finns det fortfarande reala effekter av ändrade valutakurser på börsföretagens vinster. Till exempel blir en vinst på en miljon kronor mindre värd i dollar om kronan faller i värde. Å andra sidan blir alla kostnader som är avtalade i kronor (till exempel löner och hyror) lägre räknat i dollar, vilket bör öka lönsamheten i Sverige. Börsföretag som exporterar från Sverige tjänar extra om kronan faller, medan importföretag förlorar.
Totalt sett tar de reala effekter dock till stor del ut varandra, och dessutom har de flesta stora börsföretag verksamhet i många valutor. Därmed finns mycket lite att tjäna på att spå ändrade växelkurser rätt för dig som sparar i aktiefonder.
Enbart innehaven spelar roll
Det andra skälet är mitt svar på frågan ”Vilken noteringsvaluta ska jag välja?”. Svaret är att det spelar (nästan) ingen roll vilken valuta som en fond väljer att använda i sin bokföring och vid beräkningen av andelskursen.
Många människor tror att det spelar roll om andelskursen räknas i kronor eller dollar, men faktum är att det (nästan) enbart är fondens innehav och den valuta som fondens innehav är noterade i som spelar roll.
Låt mig förklara med ett exempel: Du väljer mellan tre aktiefonder som placerar i Europa. Den första har andelskursen i kronor, den andra har andelskursen i euro och den tredje har andelskursen i dollar. Om du tror på en vändning, att euron framöver kommer att stärkas mot dollarn, vilken av de tre fonderna är bäst?
Svaret syns lättast om vi antar att de tre fonderna enbart har innehav noterade i euro och att alla tre äger samma aktieportfölj. Det är då uppenbart att den valutakurs som fond ett och tre använder i sin bokföring för att räkna ut andelskursen inte kan påverka aktiernas faktiska värde i euro. Och därmed blir värdet i kronor också detsamma, för om de tre fonderna är värda lika mycket i en valuta så måste de vara värda lika mycket i en annan valuta.
Antag slutligen att valutakurserna ändras: euron stiger kraftigt mot dollarn och kronan. Det påverkar inte de tre aktieportföljernas värde i euro. Och därmed är de förstås lika mycket värda i kronor.
Lite pengar på valutakonton
Men varför skrev jag "(nästan)" nyss? Jo, alla fonder har i praktiken lite pengar "på banken" i väntan på att placeras och för att hantera uttag. Dessa pengar brukar kallas ”likviditet” och är normalt mellan 0 och 5 procent av fondens förmögenhet. Pengarna kan finnas på många olika valutakonton, fast merparten ligger ofta i fondens noteringsvaluta och påverkas av valutakursändringar. Men det är som sagt sällan mer än 5 procent av hela fonden.
Dessutom finns det bland de utlandsregistrerade fonderna ett fåtal aktiefonder och något fler obligationsfonder som "valutasäkrar" hela sina innehav i fondens noteringsvaluta (genom att köpa fondens valuta ”på termin”). Men detta sker så vitt jag vet inte i någon de svenska fondbolagens aktiefonder.
Omöjligt att spå växelkurser
Det tredje skälet är rent praktiskt. De flesta som ägnar sig åt att spå den ekonomiska utvecklingen är överens om att det finns få områden som är så svåra att förutsäga som valutakurserna. Förklaringen är att det är tusentals okända faktorer inom hela ekonomin som påverkar utbud och efterfrågan på ett lands valuta.
Och om det är så gott som omöjligt att spå växelkursernas framtida utveckling, varför ägna tid åt att försöka?
Den typ av fondspådom som enligt min erfarenhet har störst chans att lyckas är att spå vilka förvaltare som kommer att lyckas bra jämfört med sina konkurrenter inom samma kategori. Att spå vilken fondkategori som kommer att ge högst avkastning är betydligt svårare, men fortfarande inte lika svårt som att spå valutakurser.
Gäller ej räntefonder
Notera slutligen att hela resonemanget ovan gäller aktiefonder. Med räntefonder är det helt annorlunda. Värdet i svenska kronor av ett utländskt räntepapper påverkas alltid fullt ut av ändrade växelkurser.
