Lurigt med utlandsfonder i SEK
Det har blivit vanligare med andelskurser i svenska kronor, även för utländska fonder som bokför i en annan valuta. I många fall är det bra, men hos Odin ger det både förvirrande rapportering och dolda kostnader.
Fondsparare undrar ofta vad effekten blir om en fond är noterad i dollar eller euro, istället för att rapportera sin andelskurs i svenska kronor (SEK). Det är lätt att tro att avkastningen blir högre om fonden är noterad i en annan valuta och den valutakursen stiger.
Men för aktiefonder är svaret att skillnaden är mycket liten – omräkningen av utländska aktiekurser till svenska kronor ger samma effekt vare sig den görs av fondbolaget (när fonden är noterad i kronor) eller av investeraren själv (när fonden är noterad i dollar eller euro). Jag har skrivit om detta i ”Strunta i valutan, igen” (länk till höger).
Svenska kronor mer praktiskt
Men det finns ändå skäl som gör att en andelskurs i svenska kronor bör vara mer praktisk för en svensk småsparare. Därför har allt fler fondföretag valt att rapportera andelskurser och göra affärer i SEK, även i fonder som egentligen har sin bokföring i en annan valuta. Då kan svenska fondsparare sätta in sina kronor utan kostnad för valutaväxling, det värde som redovisas i kontobeskeden är i kronor och när fondandelarna säljs så får kunden betalt i kronor.
Eller snarare, så borde det vara om andelskursen är i SEK. Fast i praktiken varierar hanteringen mellan olika fondföretag. Här är tre exempel:
1. SEB har i många år rapporterat svenska andelskurser även för sina Luxemburgfonder. Det enda som gör att en svensk kund kan märka att en Luxemburgfond använder till exempel dollar i sin bokföring är att tabellen med fondens innehav innehåller marknadsvärden i dollar. I övrigt är hanteringen av transaktioner lika snabb och enkel som om kunden hade valt en svenskregistrerad fond och kontobesked från SEB använder den svenska andelskursen.
2. Banco har börjat rapportera svenska andelskurser för allt fler fonder som tillhör moderbolaget ABN Amro. Det senaste exemplet är ABN Amro Indien. Även här är hanteringen enligt Banco lika snabb och enkel som om kunden hade valt att spara i en svenskregistrerad Bancofond, med ett undantag: den dag kunden säljer sina andelar tar det dubbelt så lång tid att få ut pengarna (3 dagar för vanliga Bancofonder, 7-8 dagar för ABN Amrofonderna).
3. Odin har ända sedan PPM startade rapporterat andelskurser i både norska och svenska kronor. Här är dock den enda anpassningen till svenska kunder att svenska kronor kan sättas in på ett svenskt bankgirokonto. Innan pengarna investeras i en Odinfond växlas de till norska kronor (en dold kostnad på 0,2 procent av beloppet), kontobesked som går till svenska kunder innehåller andelskursen i norska kronor och när andelar säljs skickas en betalning i norska kronor (som individen själv får bekosta växlingen av).
Den omräkning av andelskursen till svenska kronor som SEB och Banco gör uppfattar rimligen kunderna som en bra förenkling. Så länge även affärer i fondandelar och rapportering av innehav sker med hjälp av samma andelskurs bidrar det enbart till att förenkla.
Branschen kan ställa krav
Men Odins rapportering av andelskurser i SEK är mer tveksam, så länge dessa andelskurser enbart används för rapportering till media. Dels kan kunden få ett falskt intryck av enkelhet, dels kan det vara förvirrande att andelskursen i media inte stämmer med andelskursen i kontobesked och transaktionsnotor.
Rapporteringen till svenska media går via NAV-center, som kontrolleras av Fondbolagens Förening. Så det vore enkelt för branschen att ställa krav att enbart de andelskurser som fondsparare faktiskt kan göra affärer till får rapporteras. Fondbolag som Odin kan då välja, antingen övergår de till att enbart rapportera fondernas verkliga andelskurser eller också inför de handel och kontobesked i svenska kronor.
Men för aktiefonder är svaret att skillnaden är mycket liten – omräkningen av utländska aktiekurser till svenska kronor ger samma effekt vare sig den görs av fondbolaget (när fonden är noterad i kronor) eller av investeraren själv (när fonden är noterad i dollar eller euro). Jag har skrivit om detta i ”Strunta i valutan, igen” (länk till höger).
Svenska kronor mer praktiskt
Men det finns ändå skäl som gör att en andelskurs i svenska kronor bör vara mer praktisk för en svensk småsparare. Därför har allt fler fondföretag valt att rapportera andelskurser och göra affärer i SEK, även i fonder som egentligen har sin bokföring i en annan valuta. Då kan svenska fondsparare sätta in sina kronor utan kostnad för valutaväxling, det värde som redovisas i kontobeskeden är i kronor och när fondandelarna säljs så får kunden betalt i kronor.
Eller snarare, så borde det vara om andelskursen är i SEK. Fast i praktiken varierar hanteringen mellan olika fondföretag. Här är tre exempel:
1. SEB har i många år rapporterat svenska andelskurser även för sina Luxemburgfonder. Det enda som gör att en svensk kund kan märka att en Luxemburgfond använder till exempel dollar i sin bokföring är att tabellen med fondens innehav innehåller marknadsvärden i dollar. I övrigt är hanteringen av transaktioner lika snabb och enkel som om kunden hade valt en svenskregistrerad fond och kontobesked från SEB använder den svenska andelskursen.
2. Banco har börjat rapportera svenska andelskurser för allt fler fonder som tillhör moderbolaget ABN Amro. Det senaste exemplet är ABN Amro Indien. Även här är hanteringen enligt Banco lika snabb och enkel som om kunden hade valt att spara i en svenskregistrerad Bancofond, med ett undantag: den dag kunden säljer sina andelar tar det dubbelt så lång tid att få ut pengarna (3 dagar för vanliga Bancofonder, 7-8 dagar för ABN Amrofonderna).
3. Odin har ända sedan PPM startade rapporterat andelskurser i både norska och svenska kronor. Här är dock den enda anpassningen till svenska kunder att svenska kronor kan sättas in på ett svenskt bankgirokonto. Innan pengarna investeras i en Odinfond växlas de till norska kronor (en dold kostnad på 0,2 procent av beloppet), kontobesked som går till svenska kunder innehåller andelskursen i norska kronor och när andelar säljs skickas en betalning i norska kronor (som individen själv får bekosta växlingen av).
Den omräkning av andelskursen till svenska kronor som SEB och Banco gör uppfattar rimligen kunderna som en bra förenkling. Så länge även affärer i fondandelar och rapportering av innehav sker med hjälp av samma andelskurs bidrar det enbart till att förenkla.
Branschen kan ställa krav
Men Odins rapportering av andelskurser i SEK är mer tveksam, så länge dessa andelskurser enbart används för rapportering till media. Dels kan kunden få ett falskt intryck av enkelhet, dels kan det vara förvirrande att andelskursen i media inte stämmer med andelskursen i kontobesked och transaktionsnotor.
Rapporteringen till svenska media går via NAV-center, som kontrolleras av Fondbolagens Förening. Så det vore enkelt för branschen att ställa krav att enbart de andelskurser som fondsparare faktiskt kan göra affärer till får rapporteras. Fondbolag som Odin kan då välja, antingen övergår de till att enbart rapportera fondernas verkliga andelskurser eller också inför de handel och kontobesked i svenska kronor.
