Stigande räntor ger trög börs
Centralbankerna i Mexiko och Brasilien har höjt de korta räntorna kraftigt, vilket begränsar inflationen och stöttar deras valutor. Men aktiekurserna har backat och beroendet av USA är stort.
Aktiemarknaderna i Latinamerika nådde en topp i början på mars, men har sedan fallit tillbaka nästan 10 procent. Penningpolitiska åtstramningar i de två största ekonomierna, Brasilien och Mexiko, har påverkat tillväxten och därmed börskurserna.
Stigande räntor stramar åt
Avmattningen i Mexiko beror främst på att riksbanken där har höjt sin styrränta kraftigt, från 4,25 procent i början av år 2004 till 9,75 procent i dag. Åtstramningen beror i sin tur på att inflationen i Mexiko under förra året ökade från 4 till 5,4 procent. Men räntehöjningarna verkar börja ge effekt, under våren har inflationen avtagit något.
Även i Brasilien har centralbanken stramat åt, styrräntan har höjts från 16 procent i början av hösten till 19,5 procent i dag. Inflationen var 9,3 procent år 2003, föll till 7,6 procent förra året och ser ut att bli kunna bli ytterligare en bit lägre i år.
Realräntorna (nominell ränta minus inflation) är alltså betydligt högre i Latinamerika än i de etablerade industriländerna. Därmed ger förstås en investering här betydligt högre avkastning. Det kan tyckas gynnsamt för svenska fondsparare, men problemet är att valutakurserna i Latinamerika tenderar att falla kraftigt. Det gäller särskilt Brasilien, som haft återkommande perioder med extremt hög inflation. Fast de senaste två åren har brasilianska realen stärkts kraftigt, efter valutakrisen i samband med presidentvalet hösten 2002. Den mexikanska peson har dock fortsatt att försvagas både 2003 och 2004, med en svag återhämtning hittills i år.
Rimligen vore det bättre för de flesta börsföretag i Brasilien och Mexiko om finanspolitiken (höjda skatter eller minskade statliga utgifter) övertog en större del av ansvaret för att balansera den ekonomiska utvecklingen. Brasilien har dock en stor utlandsskuld att hantera, vilket tar en stor del av statsbudgeten. Och i Mexico har den politiska osäkerheten ökat eftersom den populäraste kandidaten i presidentvalet nästa år, vänsterkandidaten López som nu är borgmästare i Mexico City, hotas av fängelse för att han påstås ha ignorerat ett tidigare domstolsbeslut.
Utvecklingen i USA avgör
Viktigast totalt sett är dock, som vanligt, den ekonomiska utvecklingen i USA. En dominerande del av investeringarna i Latinamerika kommer från USA och låga räntor där har gjort det mer intressant för amerikaner att investera söderut. Särskilt gäller det förstås Mexico, som tack vare frihandelsavtalet Nafta har fått en stigande andel av den amerikanska tillverkningsindustrin.
Efter de senaste två årens börsuppgång är dock förväntningarna höga och aktiekurserna högt uppdrivna. De Latinamerikafonder som säljs i Sverige har i snitt stigit 45 procent de senaste fem åren (medan Sverigefonderna har backat 21 procent och globalfonderna har backat 29 procent).
Som jag påpekade i min förra marknadskommentar (se ”Mexico oljevinnare på kort sikt”, länk ovan till höger) är den stora risken att tillväxten i världsekonomin blir lägre än väntat. Och från dagens börsnivå är fallhöjden stor. Personligen är jag skeptisk till utvecklingen i USA och skulle jag ha rätt är risken stor att även resten av världsekonomin utvecklas sämre än väntat ( se ”Snart brister USA-konjunkturen”).
Stigande räntor stramar åt
Avmattningen i Mexiko beror främst på att riksbanken där har höjt sin styrränta kraftigt, från 4,25 procent i början av år 2004 till 9,75 procent i dag. Åtstramningen beror i sin tur på att inflationen i Mexiko under förra året ökade från 4 till 5,4 procent. Men räntehöjningarna verkar börja ge effekt, under våren har inflationen avtagit något.
Även i Brasilien har centralbanken stramat åt, styrräntan har höjts från 16 procent i början av hösten till 19,5 procent i dag. Inflationen var 9,3 procent år 2003, föll till 7,6 procent förra året och ser ut att bli kunna bli ytterligare en bit lägre i år.
Realräntorna (nominell ränta minus inflation) är alltså betydligt högre i Latinamerika än i de etablerade industriländerna. Därmed ger förstås en investering här betydligt högre avkastning. Det kan tyckas gynnsamt för svenska fondsparare, men problemet är att valutakurserna i Latinamerika tenderar att falla kraftigt. Det gäller särskilt Brasilien, som haft återkommande perioder med extremt hög inflation. Fast de senaste två åren har brasilianska realen stärkts kraftigt, efter valutakrisen i samband med presidentvalet hösten 2002. Den mexikanska peson har dock fortsatt att försvagas både 2003 och 2004, med en svag återhämtning hittills i år.
Rimligen vore det bättre för de flesta börsföretag i Brasilien och Mexiko om finanspolitiken (höjda skatter eller minskade statliga utgifter) övertog en större del av ansvaret för att balansera den ekonomiska utvecklingen. Brasilien har dock en stor utlandsskuld att hantera, vilket tar en stor del av statsbudgeten. Och i Mexico har den politiska osäkerheten ökat eftersom den populäraste kandidaten i presidentvalet nästa år, vänsterkandidaten López som nu är borgmästare i Mexico City, hotas av fängelse för att han påstås ha ignorerat ett tidigare domstolsbeslut.
Utvecklingen i USA avgör
Viktigast totalt sett är dock, som vanligt, den ekonomiska utvecklingen i USA. En dominerande del av investeringarna i Latinamerika kommer från USA och låga räntor där har gjort det mer intressant för amerikaner att investera söderut. Särskilt gäller det förstås Mexico, som tack vare frihandelsavtalet Nafta har fått en stigande andel av den amerikanska tillverkningsindustrin.
Efter de senaste två årens börsuppgång är dock förväntningarna höga och aktiekurserna högt uppdrivna. De Latinamerikafonder som säljs i Sverige har i snitt stigit 45 procent de senaste fem åren (medan Sverigefonderna har backat 21 procent och globalfonderna har backat 29 procent).
Som jag påpekade i min förra marknadskommentar (se ”Mexico oljevinnare på kort sikt”, länk ovan till höger) är den stora risken att tillväxten i världsekonomin blir lägre än väntat. Och från dagens börsnivå är fallhöjden stor. Personligen är jag skeptisk till utvecklingen i USA och skulle jag ha rätt är risken stor att även resten av världsekonomin utvecklas sämre än väntat ( se ”Snart brister USA-konjunkturen”).
