Årsrapporterna behövs, redan nu
Snart rapporterar fondbolagen om 2005 och sitt utgångsläge inför 2006. Men fortfarande är få fondbolag tillräckligt snabba.
I början av veckan kom den första tryckta fondrapporten för år 2005 med posten. Det lilla fondbolaget Simplicity i Varberg är snabbast av alla. Deras årsrapport, undertecknad av revisorerna och allt, fanns på internet redan i mitten av förra veckan, den 18 januari.
Tidigare år har Lannebo Fonder flera gånger varit snabbast och deras årsrapport lades ut på internet i går, medan den tryckta versionen dröjer ett par veckor. Även bland de stora fondbolagen finns det några som brukar vara hyfsat snabba. Både Nordea, Robur och SEB brukar skicka ut sina årsrapporter i mitten på februari.
Men andra som Handelsbanken, Länsförsäkringar och Skandia brukar inte ha sina rapporter klara förrän i mars. De värsta eftersläntrarna kommer inte förrän i april, vilket troligen hänger samman med att fondlagen inte kräver att fondernas årsredovisningar behöver vara klara förrän sista april.
Knappast någon som läser
För två år sedan infördes dessutom den nya fondlagen som bland annat innebär att fondbolagen inte längre behöver skicka ut årsrapporter till alla kunder. Det lilla tillägget ”på begäran” innebär att fondspararen aktivt måste be om en årsrapport för att säkert få den (se ”Tack ja, om du bryr dig”, länk till vänster).
Fondbolag brukar försvara den låga prioritet som årsrapporterna har med att det ändå knappt är någon som läser dem. Frågan är förstås vad som är orsak och verkan. Kanske är det inte självklart att högre prioritet skulle löna sig.
Å ena sidan har internet gjort att fondsparare kan få mycket snabbare information än förr och många fondbolag ger numera bra information på sina hemsidor. Därmed skulle man kunna hävda att de officiella årsrapporterna är helt onödiga.
Å andra sidan är det fortfarande viktig information som inte blir offentligt förrän i årsrapporterna. Kunderna borde få besked om alla aspekter av förvaltningen redan i januari. Här är tre exempel:
(1) Byte av förvaltare. Fondbolagen vill inte oroa sina kunder, så att en ny person fått ansvaret för din fond berättar de inte i onödan. Hos många fondbolag måste du jämföra namnet i årsrapporten med föregående årsrapport för att upptäcka ett eventuellt byte. Robur brukar avvika positivt och ge en bra sammanställning av alla förändringar i början av sin årsrapport. Banco avviker negativt, de senaste åren har de inte ens angivit nuvarande förvaltarens namn i sina årsrapporter.
(2) TKA är ett nyckeltal som fondbolagen sällan lyfter fram. Det ska beräknas som fondens samtliga kostnader under året, inklusive transaktionskostnader, i procent av genomsnittlig fondförmögenhet. Sedan slutet på 1990-talet är fondbolagen tvungna att berätta om totalkostnaden i kronor i ditt årsbesked. Men de gömmer gärna undan detta, Folksam har till exempel valt att lägga denna information ensam på sida två. TKA i procent behövs dock för att kunna jämföra olika fonder och det står ofta enbart med i årsrapporten.
(3) Omsättningshastighet. Varje år brukar jag skriva en krönika om vilka fonder som gör mest affärer och vilka förvaltare som är mest passiva, senast i ”Fler aktiva fondförvaltare” (länk ovan till höger). Jag tycker att detta nyckeltal är det mest avslöjande av alla. Men fondbolagen gömmer gärna undan det, eftersom både många och få affärer kan väcka misshag. Varningstecken är särskilt stora förändringar i omsättning jämfört med tidigare år. Det är alltså knappast en slump att många fonder enbart redovisar det senaste årets omsättningshastighet.
Slutligen är det uppenbart att även de fondbolag som klarar att leverera sina årsrapporter i mitten på februari är långsamma. Stora börsbolag klarar att leverera sina kvartalsrapporter, som är minst lika omfattande, i slutet av januari eller början av februari. Men fondbolagen borde kunna leverera före börsföretagen, för det är rimligen mycket enklare ett sammanfatta utveckling och resultat för en värdepappersportfölj än att beräkna resultatet hos en stor koncern med många tusen anställda.
Tjäna på snabbare rapporter
Ändå finns argument för att fondbranschen skulle tjäna på snabbare rapportering. Ett är förstås att kunderna blir mer positiva om de får komplett information redan i samband med årsbeskeden nu i januari. Ett annat är att media troligen är mer intresserade om informationen är färsk. Ett tredje argument är att fondförvaltarna skulle få större trovärdighet när de själva begär snabb rapportering från börsbolagen.
Kan små fondbolag som Lannebo och Simplicity klara att leverera sina rapporter redan i slutet januari, då borde de stora fondbolagen med överlägset mycket större resurser kunna vara lika snabba som de första börsföretagen. Information är en färskvara, så fonderna borde ge besked om vad som hände under 2005 redan nu. Inte när ytterligare en månad har gått av 2006.