Stockholm förlorare
Den globala börsnedgången den senaste månaden har haft ovanligt stor effekt i Sverige. Efter en nedgång på 11 procent är Sverigefonderna på minus sedan årsskiftet.
Tydligt är att osäkerheten har ökat. Det visas av att andelen dagar som Stockholmsbörsen rör sig mer än 1 procent åter har ökat kraftigt. Under första halvan av oktober rörde sig aktiekurserna lugnare och i huvudsak uppåt, bara 6 av 20 börsdagar de föregående fyra veckorna rörde sig börsen mer än 1 procent. Men 16 oktober kom Ericssons vinstvarning och börsen vände nedåt samtidigt som oron ökade. Under de fyra följande veckorna har andelen oroliga börsdagar dubblats. Jämfört med samma period förra året är det sex gånger fler oroliga börsdagar (12 av 20 nu, mot 2 av 20 förra året).
Sverige förlorare
Men det är inte alls bara Sverigefonder som drabbats, tvärtom har alla större aktiemarknader i världen backat den senaste månaden. Men även globalt sett är Sverige förlorare, flertalet övriga stora aktiemarknader har inte backat lika mycket. I bakgrunden finns flera negativa trender: stigande oljepriser, fallande dollarkurs och allt tydligare tecken på en konjunkturnedgång i USA.
Fast i ett längre perspektiv är nedgången sedan toppen i mitten på juli liten. Sverigefonderna har fortfarande i snitt klättrat 143 procent de senaste fem åren och 69 procent de senaste tre åren. Nedgången sedan toppen i somras på 16 procent har raderat ut uppgången under första halvåret i år och lite till, men föregående fyra kalenderår har uppgångarna varit 31, 17, 34 och 25 procent enligt Morningstars fondindex för kategorin ”Sverige”. Och Sverigefonderna befinner sig fortfarande klart högre än i oktober förra året.
Därmed är de positiva förväntningarna på framtiden fortfarande till största delen kvar i dagens aktiekurser. Även för att motivera dagens aktiekurser krävs att den globala högkonjunkturen håller farten uppe och att de svenska börsbolagen fortsätter att öka sina vinster.
Stigande olja, fallande bopriser
Men efter fyra år då tillväxten i världsekonomin har varit den högsta sedan början av 1970-talet är det rimligt med en avmattning, särskilt som råvarupriserna har stigit kraftigt. Fallande bostadspriser i USA har redan börjat smitta av sig i Sverige. Oljepriserna hotar att klättra över 100 dollar per fat och då är belastningen relativt globalt BNP lika stor som vid oljekrisen 1980.
Experterna verkar överens om att bostadspriserna i USA fortsätter nedåt det närmaste året, vilket troligen har större effekt på förmögenheter och konsumtion än börsutvecklingen. Både byggindustrin och bilindustrin befinner sig redan i kris och index för bankaktier i USA har redan backat mer än 20 procent sedan toppen i våras. Optimisterna hävdar att resten av världen klarar sig utan USA. Jag är skeptisk, ökad amerikansk import ligger bakom en stor del av de senaste årens global tillväxt.
Historiskt har svensk ekonomi varit känslig för utvecklingen i resten av världen, eftersom exportindustrin är en stor del av Sveriges ekonomi. Även Stockholmsbörsen har reagerat mer än flertalet andra börser i OECD-länder, vilket har upprepats den senaste månaden. Skulle en ny dos av dåliga nyheter framöver göra att majoriteten placerare sänker sina förväntningar på framtiden, så är det stor risk att Sverigefonder fortsätter att vara förlorare.