Inte lätt att vara rådgivare
Fondbetyg, pensionssparande och hedgefonder var ämnena när jag skulle provocera 35 privatekonomiska rådgivare hos Swedbank, tidigare i dag. Min slutsats är att dessa ”allmänläkare” har för brett ansvarsområde. De hinner inte ha koll på detaljerna.
I dag före lunch besökte jag Swedbanks huvudkontor, tvärs över gatan från Riksbanken. Där pågick en utbildning av 35 privatekonomiska rådgivare. Tidigare har jag några gånger varit ansvarig på Swedbank Roburs utbildningar en hel dag, men den här gången hade de ansvariga för kursen bett mig att under en dryg timme försöka provocera för att få igång en diskussion.
Slumpen gjorde att tre ämnen kopplade till Swedbank fått min uppmärksamhet den senaste månaden, så jag försökte få igång diskussion om dessa: fondbetyg, pensionssparande och hedgefonder.
Fondbetyg
I förrgår fick jag ett e-brev från en av Swedbanks förvaltare, där han undrar om möjligheten att flytta en av de fonder han förvaltar till en annan kategori. Jag frågade de 35 rådgivarna om de kunde gissa varför han ville få fonden flyttad. Efter en stund kom rätt svar: för att den ska få högre Morningstar Rating.
Våra fondbetyg liksom alla andra sätts inom kategorier, där liknande fonder jämförs och de bästa får högst betyg. I sin nuvarande kategori är den aktuella fonden sämre än snittet de senaste 5 och 10 åren, men skulle den få byta till den kategori förvaltaren vill så skulle den istället få högsta betyg fem stjärnor.
Fem fonder som tillhör Robur har högsta Morningstar Rating per 31 mars, fem stjärnor. Jag frågade de 35 rådgivarna om detta är bra eller dåligt. En erkände strax att Robur har väldigt många fonder totalt, och det stämmer. 5 av totalt 75 fonder med fondbetyg betyder att bara knappt 7 procent har högsta betyg, jämfört med 10 procent totalt bland samtliga fonder. Samtidigt har 28 av 75 Roburfonder fyra stjärnor i Rating, eller hela 37 procent. Och i snitt är det bara 22,5 procent av fonderna i Europa som får fyra stjärnor. Dessutom är det bara 9 av 75 Roburfonder (ej inräknat nyligen köpta Banco) som när detta skrivs har de två lägsta fondbetygen, en eller två stjärnor.
Därefter kom jag till en mer brännande fråga: Hur är det OK att använda dessa fondbetyg i diskussionen med kunder?
Det gick trögt att få svar, tystnaden låg tung. Men efter en stund träffade en man rätt: Bara när det redan är bestämt att kunden ska spara i en viss typ av fond, så att man enbart jämför med andra fonder i samma kategori. Högt fondbetyg är alltså enbart ett argument för att välja en fond om kunden redan har bestämt sig för att spara i en viss kategori. Annars är det vilseledande om rådgivaren eller banken i sin reklam använder ett högt fondbetyg som argument för att välja en viss fond.
Tillbaka till det inledande försöket att flytta en fond till en annan kategori, så är det därmed förstås mycket viktigt att fonderna så långt möjligt är placerade i en rättvis kategori. Tyvärr går det inte alltid. Vad värre är, reglerna för kategoriseringen är också ofta avgörande för vilken Morningstar Rating en fond får. Detta har jag skrivit om i ”Fondbetyg måste vara kompromiss” – en artikel jag hade kopierat och delade ut till de 35 rådgivarna (länk ovan till höger).
Pensionssparande
Utgångspunkten även för nästa diskussion var ett e-brev, ett jag fått för två veckor sedan från en läsare född 1975. Även här dyker missuppfattningen upp att man ska välja fonder enbart baserat på vilka som har högst fondbetyg. Men det är något annat som gjorde mig upprörd när jag läste brevet:
Hej, Jag har några tusen placerat i individuellt pensionssparande hos Swedbank. Det har gått minus så länge jag haft det och det rör sig om ca 15 år. Just nu har jag månadssparande i Transfer 80 och när jag nu idag läste årsrapporten så läste jag att de köpt en hel del aktier i sig själva under 2008. Känner mig rätt så lurad...
Men eftersom jag nu har pengarna där jag har dem så skulle jag vilja ha ett råd om i vilken fond jag ska sätta pengarna. Ser att Privatiseringsfonden har högst Rating av aktiefonderna. Kan det vara en stategi att alltid ha en aktiefond med högst rating? Swedbank vill inte ge mig råd utan tycker jag ska köra på med Transfer 80.
Varför upprörande? De 35 rådgivarna gissade fel ett par gånger, men sedan träffade en kvinna rätt: Jag tycker det är helt fel att börja pensionsspara när man bara är 20 år, vilket jag skrivit om i ”Dumt välja bundet pensionssparande” (länk ovan till höger), som jag delade ut.
Efter en stund hettade diskussionen till när ett par av rådgivarna använde argumentet att ”det är bra att pengarna är inlåsta till 55 års ålder, för annars kan folk inte låta bli att använda dem”. Jag svarade att detta argument är lika dumt som att påstå att det vore bra om alla blev inlåsta i fängelse, för då kan vi inte begå brott. Fast några höll fast vid att inlåsningen är bra – så jag kan inte låta bli att undra om de även skulle vilja ha lagstiftning som gör att Swedbank och andra banker är förmyndare för resten av folket och godkänner alla större inköp…
Men jag håller fast vid att det är fel att så unga människor får rådet att pensionsspara. Före 35 års ålder behöver nästan alla istället prioritera andra typer av sparande (buffert, boende, bröllop, barn). Ett motargument som är lite bättre är att ”ränta på ränta under riktigt långa spartider, 30-40 år, ger riktigt hög avkastning.” Men problemet är ändå att man då prioriterar att få högre levnadsstandard som pensionär än man har som barnfamilj, trots att standarden normalt ändå blir högre senare i livet tack vare lägre familjekostnader, BNP-tillväxt och karriär.
Hedgefonder
Det tredje och sista ämnet var att Robur har valt den externa rådgivaren Auda för att välja hedgefonder i en storsäljare som heter Robur Access Hedge. Tyvärr har Audas rådgivning varit helt misslyckad under 2008, vilket gav en värdeminskning på 18 procent, lika mycket som värdeökningen totalt de föregående tre åren.
Kunderna är förstås besvikna, eftersom de av Swedbanks rådgivare fått intryck att en fond-i-fond som placerar i hedgefonder skulle vara en mycket säker placering. Och som jag påpekade för drygt en månad sedan i krönika ”Stabilt bland de populäraste hedgefonderna” har nästan alla svenska hedgefonder lyckats bättre. Snittet bland de 14 största svenska hedgefonderna var då en värdeminskning på bara 0,8 procent de föregående tolv månaderna. Och bara SEB Multihedge hade lyckats sämre. Huvudförklaringen till misslyckandet är att hedgefonder i USA och England drabbades mycket hårdare än de svenska hedgefonderna av finanskrisen under 2008.
Men det är även något annat som ensamt förklarar att Robur Access Hedge förlorade pengar förra året. Jag delade ut fondens årsberättelse för 2008 till de 35 rådgivarna och frågade om de kunde hitta detta. De fick även ledtråden ”806” och efter en stund kom svaret: ”Valutaförluster”.
Vid början av 2008 fanns 3154 miljoner kronor i Access Hedge och under året förlorade fonden enligt sin resultaträkning 806 miljoner kronor på att innehaven i utländska hedgefonder var valutasäkrade. Ingen av de 35 kunde svara på frågan varför Access Hedge gjort så stora förluster på valuta.
Jag gav svaret själv: Det är för att valutakurserna kunde ha gått åt andra hållet, så fonder som försöker ta låg risk vill undvika att ta valutarisk. Genom att valutasäkra påverkas inte fondens avkastning av ändrade valutakurser, eftersom värdet på utländska innehav följer med. De föregående två åren då kronan stärktes gav valutasäkringen vinst, men då föll samtidigt värdet på andelarna i utländska hedgefonder när deras valuta blev mindre värd.
Samtidigt är det värt att påpeka att ett annat sätt att se detta är att Auda förlorade 18 procent av kapitalet räknat i utländsk valuta, även om innehaven i hedgefonder tack vare kronans försvagning gav en vinst på 334 miljoner kronor enligt fondens resultaträkning. Om Auda hade levererat en värdeökning i utländsk valuta, så hade denna vinst omräknat till kronor varit större än 806 miljoner.
Ändå är det Swedbanks ansvar att pengarna placerats i utländska hedgefonder, inte i svenska. Det är Swedbank som valt Auda. Och det är Robur som undviker att berätta om valutaförlusten på 806 miljoner kronor i texten i årsberättelsen. För min del är slutsatsen av detta misslyckande att hellre välja hedgefonder själv eller via någon annan förvaltare av fond-i-fond.
Inte lätt vara rådgivare
Slutligen vill jag försvara att rådgivarna har svårt att svara på mina frågor och provokationer. De har mycket att hålla reda på - allt ifrån juridik och skatteplanering, via fakta om sparprodukter och kunskap om den ekonomiska utvecklingen, till mängder med detaljer i de enskilda kundernas ekonomi.
Kanske var den grupp på 35 rådgivare som jag träffade dessutom ovanligt blyg. Men min känsla efter att ha försökt provocera dem under en timme är att de har dålig kunskap om detaljerna när det gäller fonder och fondsparande.
Tyvärr räcker det nog inte att gå till en ”allmänläkare” för att få bra hjälp med sparande i hedgefonder eller andra liknande detaljer i privatekonomin. För att verkligen få rätt svar behöver kunden träffa betydligt smalare experter.