Bättre än index 4 år i rad

Det fjärde året blev det sämsta för Morningstars PPM-portföljer. Trösten är att alla sex fortsatte att överträffa världsindex. Men någon börssvacka kom inte, så marginalen blev inte alls lika stor som tidigare år.

Jonas Lindmark | 13-10-04 | Artikel schicken

Med jämna mellanrum undrar läsare om det finns någon utvärdering av Morningstars förslag till PPM-portföljer. Svaret är att jag har publicerat fem stycken. Men det är drygt ett år sedan den förra, så den här veckan har jag utökat de gamla beräkningarna.

Resultatet det senaste året (från 10 september 2003 till ändringen i förra veckans krönikan ”Balkan i PPM-portföljerna”) är att alla sex portföljerna har fortsatt att utvecklas bättre än världsindex. De har givit en positiv avkastning på mellan 7 och 10 procent, medan MSCI World index i svenska kronor har stigit 5 procent under samma tid.

Mer fel än rätt om 2004

Ändå har jag haft mer fel än rätt om börsutvecklingen år 2004. För ett år sedan trodde jag att de stora svängningarna i börsutvecklingen skulle fortsätta, men istället har världsindex övergått till en platt trend med små svängningar. Jag gissade också att det skulle komma en svacka som skulle ge ett bra köptillfälle, men den enda någorlunda stora nedgång som hittills skett (från 22 april till 10 maj) blev inte tillräckligt djup.

Den ökade andelen räntefonder har därför hittills inte hjälpt till att öka avkastningen, även om den kanske har gjort det lättare att sova gott på nätterna. Istället är det bra förvaltarval som har fortsatt att hålla avkastningen uppe (se ”Rätt förvaltare lönar sig bäst”). Alla detaljer om de tre uppdateringar av Morningstars PPM-test som jag gjort det senaste året finns i separata analyser för period 12 till 14 (länkar till höger).

Positiv avkastning och snittet 4 procentenheter bättre än världsindex, då borde jag väl inte gnälla? Jo, för den största anledningen till besvikelse är att ingen av de sex portföljerna under det senaste året har klarat sig lika bra som ”icke-väljarnas” alternativ, Premiesparfonden, som har stigit 11 procent under samma period. Varför anstränga sig och välja mellan 670 fonder, om det inte lönar sig?

Sammanfattning av de första 14 perioderna
Avkastning i procent, från 18/9 2000 till 6/10 2004
Period 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 4år
Morningstars PPM-portföljer, avkastning %
port 1 -2 -3 3 -9 6 3 -6 -12 -0 -4 11 1 7 1 -7
port 2 -6 -8 6 -19 8 5 -10 -18 -2 -9 15 -0 9 -2 -31
port 3 -7 -7 6 -19 9 7 -8 -17 -3 -11 18 -0 9 -1 -28
port 4 -3 -4 2 -4 3 3 -2 -9 -3 -2 18 2 6 1 4
port 5 -14 -7 3 -6 6 2 -3 -12 -2 -6 27 1 6 2 -7
port 6 -12 -5 3 -8 10 10 -4 -14 4 -6 38 2 5 1 17
Snitt -7 -6 4 -11 7 5 -6 -14 -1 -6 21 1 7 0 -9
Jämförelser med index och med "icke-väljarna", avkastning %
WLDX* -9 -7 8 -18 7 2 -9 -18 -5 -11 12 -0 4 1 -39
AFGX* -14 -19 -0 -21 11 10 -14 -20 5 -11 21 5 11 4 -37
Pspar* -7 -9 4 -18 6 6 -7 -15 -0 -5 14 2 7 2 -23
* WLDX = MSCI World Index, omräknat till svenska kronor.
AFGX = Affärsvärldens generalindex, alla aktier på Stockholmsbörsen.
Pspar = Premiesparfonden förvaltar pengarna om du inte gjort ett PPM-val, under period 1 ersätts den med MSCI World i kronor från 18/9 till fondens start 3/11.


Resultatet totalt sett för PPM-portföljerna de första fyra åren är jag ändå mycket nöjd med. Av totalt fjorton perioder har portföljerna i snitt överträffat världsindex under tolv, varav tio perioder i rad (från juni 2001 till februari 2004). MSCI världsindex har backat 39 procent medan de sex portföljerna i genomsnitt bara har backat 9 procent. Jämfört med Stockholmsbörsen, där generalindex har backat 37 procent, är framgången lika stor.

Den verkliga avkastningen för en PPM-sparare som troget har valt en av portföljerna är betydligt bättre, vilket beror på att PPM har fått in nya pengar fyra gånger sedan starten. Fördelen med det är främst att insättningarna som PPM gjorde i början av 2003 skedde då aktiekurserna var nära botten. Till exempel betyder det att jag själv per 6 oktober hade en värdeförändring på plus 29 procent hos PPM, trots att portfölj 6 sedan starten ”bara” hade stigit 17 procent.

Fyra bättre än ”icke-väljarna”

Jämfört med ”icke-väljarna” i Premiesparfonden (minus 23 procent på fyra år) har fyra av de sex portföljerna utvecklats klart bättre, medan två har utvecklats klart sämre. De två som inte har hängt med är de fullinvesterade passiva portföljerna 2 och 3, som främst innehåller indexfonder och Didner & Gerge. Anledningen till att Premiesparfonden har överträffat dessa är att den valutasäkrat hälften av fonden, vilket har varit en stor fördel under år 2002 och 2003 när kronan har stärkts mot dollarn. Fast om Sverige i framtiden skulle få problem som gör att kronan faller (vilket den stadigt gjorde från 1970 till 2001) så är ”icke-väljarnas” valutasäkring en nackdel. Och i genomsnitt är de sex PPM-portföljerna fortfarande klart före Premiesparfonden.

Framgången gäller särskilt de tre aktiva portföljerna (4-6) som i genomsnitt har stigit 5 procent på fyra år, medan de tre passiva portföljerna (1-3) i snitt har backat 22 procent. Detta är jag såklart stolt över, eftersom de aktiva portföljerna har baserats på hela min kunskap, både om fondförvaltare och om marknader.

De tre passiva portföljerna är konstruerade med hjälp av tre grundläggande fakta om fondsparande, som med lite tur går att hitta i en vanlig kvällstidning:
A. Indexfonder har lägst årsavgifter.
B. Aktier noterade i USA står för hälften av världsindex, men de är dyrare än i resten av världen.
C. Didner & Gerge är duktiga förvaltare.

Att detta skulle räcka för att överträffa förvaltarna hos Sjunde AP-fonden, som sköter Premiesparfonden, är väl inte självklart. Men det är faktiskt fullt möjligt, det gick bra under de första två åren. Och efter fyra år ligger de tre passiva som sagt i genomsnitt en aning före Premiesparfonden.

Förra veckans uppdatering av PPM-portföljerna är inledningen på period 15. Som en reaktion på den platta trenden hos världsindex det senaste året har de aktiva portföljerna fått ökad ”aktiv risk” (avvikelse mot innehållet i världsindex). För att öka chansen till hög avkastning har jag fokuserat hårdare på de fondtyper jag just nu tror mest på långsiktigt, Japan och Balkan. Men lärdomen av det senaste året är onekligen att jag på kort sikt ofta har fel.